Hoppa till huvudinnehåll

Tillståndet: 2023


Bild: Kamiel Kempeneers/CC BY-NC-ND 2.0
Fisk

Fisk

I havet ligger nivåerna av bottenlevande fiskar som torsk, plattfiskar och broskfiskar på historiskt låga nivåer. Mellan olika sjöar och vattendrag är variationen stor, och det är svårt att dra några generella slutsatser om tillstånd.

Mätning av fisk i samband med provfiske för miljöövervakningen. Bild: Katarina Konradsson

Mätning av fisk i samband med provfiske för miljöövervakningen.

Miljöövervakningens provfisken är återkommande och skapar sammanhängande tidsserier. Det ger möjlighet att upptäcka förändringar och trender, till exempel effekter av klimatförändringar, försurning eller för hårt fisketryck. Det går inte att direkt jämföra övervakningsresultaten mellan olika system, provfiskeområden eller mellan arter, då metoderna och fångstredskapen kan skilja sig åt. Det går heller inte att dra några slutsatser utifrån miljöövervakningens resultat om hur mycket fisk i absoluta tal som finns i ett vatten.

Bakgrundsfakta om fisk

Fiskar förekommer i de flesta vattenmiljöer. Deras funktion i näringsväven varierar mellan olika fiskarter, livsstadier av samma art, och beroende på den lokala miljö där fisken lever. Fisklarver och yngel äter ofta små djurplankton och bottendjur. Större fiskar behöver större byten, och de kan specialisera sig på allt från större djurplankton, ryggradslösa djur och andra fiskar.

Olika fiskarter är anpassade till att leva i antingen sött eller salt vatten, en del har anpassat sig till att också klara ett liv i brackvatten. Fiskar befinner sig centralt i den akvatiska näringsväven. Det innebär att de kan påverkas direkt av förändringar i miljön, men även påverkas av förändringar som sker på andra trofiska nivåer. Till exempel kan ett miljögift som tas upp av växtplankton ansamlas i fiskar som äter växtplankton. Eller om syrebrist drabbar bottendjur i ett övergött vatten kan det få konsekvenser för fiskarter som äter bottendjur då deras föda minskar. Övervakningen av tillståndet hos fisk är därför en viktig pusselbit till en mer övergripande bild av tillståndet i en vattenmiljö då fisken integrerar processer i hela näringsväven.

Förutom att fiskar utgör en del av det ekologiska systemet är deras tillstånd intressant för både kommersiellt fiske och fritidsfiske. Fisket har också en stor inverkan på fiskbeståndens storlek och tillstånd. Bedömningar baserade på miljöövervakningen fyller en viktig funktion för utformningen av hållbar förvaltning av fiskbestånden.

Läs om tillstånd för fisk i en vattenmiljö

Fisk i sjöar och vattendrag

Tillstånd för Fisk i sjöar och vattendrag

Både artsammansättning och mängd av fisk varierar mycket mellan Sveriges många sjöar och vattendrag. Abborre, gädda och mört är de oftast förekommande arterna i sjöar nedanför fjällen, och i fjällsjöar förekommer ofta bara röding och/eller öring. I vattendrag över hela landet är öring den mest frekvent förekommande fiskarten, därefter följer elritsa respektive stensimpa.

Fiskar har koloniserat och etablerat sig i olika vattensystem under olika tidsepoker. De har vandrat via nuvarande eller tidigare vattenvägar, och människor har medvetet eller omedvetet hjälpt till att sprida fiskar till nya vatten. Större sjöar och vattendrag kan hysa fler arter. Flest fiskarter finns i de allra största sjöarna som är temperaturskiktade under sommaren. Där finns livsutrymme åt både varm- och kallvattensanpassade arter. Det kan helt saknas fisk i små och isolerade vatten som riskerar att bottenfrysa, få syrgasbrist på vintern eller torka ut på sommaren.

Naturliga vandringshinder bidrar till isolering av småvatten. Artificiella dammar har minskat livsutrymmet för både kort- och långvandrande fiskar. Måttlig övergödning har lett till ökad mängd fisk, ökad andel av plankton- och bottendjursätande arter, och har gynnat arter som är bättre anpassade till grumliga och ibland syrefattiga vatten. Försurning har orsakat reproduktionsstörningar och ibland förluster av fiskarter i många, speciellt mindre, sjöar och vattendrag. Många vatten har kalkats för att möjliggöra reproduktion av de surhetskänsligaste arterna i det aktuella vattensystemet, ofta mört i sjöar och lax eller öring i vattendrag.

Aktuellt tillstånd - sjöar

Totalt har 2259 sjöar provfiskats med nordiska översiktsnät över hela sjön, men endast 39 sjöar har övervakats med minst tio nätprovfisken på senare tid. De flesta är relativt näringsfattiga sjöar i skogslandskap, men sex av dem är mer näringsrika sjöar i låglänta eller tätortsnära områden. Fem av de mera näringsfattiga sjöarna är fortfarande sura, sju andra kalkas regelbundet och ytterligare sju har kalkats tidigare. Totalmängden fisk är ökande i en fjällnära sjö med bara röding, i en näringsrik sjö, i en tidigare kalkad sjö, och i en sur och en neutral referensjö. Mängden fisk är minskande i fem andra sjöar av varierande karaktär.

Antalet observerande fiskarter varierar tydligt mellan sjöar, från en till två arter som fångas varje år till mellan fem och tio arter i fångster från olika år. Variationen mellan år beror mest på att sparsamt förekommande eller mer svårfångade arter (till exempel gädda) inte observeras varje år. Mängden abborre är ökande i åtta och minskande i två av 36 sjöar där den förekommer. På motsvarande sätt är mängden mört ökande i fem och minskande i fyra av 30 sjöar där arten förekommer.

Diagram över totalmängd fisk

Antal negativa (Neg), icke signifikanta (NS) och positiva trender (Pos) av totalmängden fisk (39 sjöar), abborre (36 sjöar), mört (30 sjöar), gädda (31 sjöar), röding (5 sjöar) och antal fiskarter (39 sjöar).

Aktuellt tillstånd - vattendrag

Totalt har kvantitativa elfisken utförts på 11516 elfiskelokaler i 4705 vattendrag. Totalt observerades 46 olika fiskarter. I enskilda vattendrag förekom 0-21 olika fiskarter, i genomsnitt 3,7. Den i särklass vanligaste fiskarten var öring som fanns i 87 % av vattendragen. Ytterligare nio fiskarter förekom i minst 10 % av vattendragen, nämligen elritsa, gädda, lake, stensimpa, abborre, bäcknejonöga, mört, ål och bergsimpa.

I 115 vattendrag finns tidsserier med minst 10 års elfisken på minst två lokaler på senare tid. Antalet fiskarter per lokal har ökat i 27 vattendrag och minskat i 10 vattendrag. Lax förekom i 27 av vattendragen, och tätheten av lax har ökat i åtta och minskat i sex vattendrag. Öring förekom i alla utom ett vattendrag, med ökande täthet i 29 och minskande täthet i 17 vattendrag. Den totala tätheten av fisk, oavsett art, har ökat i 27 och minskat i 14 vattendrag.

Trender i total mängd fisk vattendrag

Antal negativa (Neg), icke signifikanta (NS) och positiva trender (Pos) av totalmängden fisk (115 vattendrag), öring (115 vattendrag), lax (27 vattendrag) och antal fiskarter (115 vattendrag).

Ett urval av det som mäts för att studera tillståndet för fisk i sjöar och vattendrag

Välj en mätvariabel ovan för att se tidstrender i karta och grafer, eller läs mer om variabeln.

Läs om tillstånd för fisk i en region

Fisk i Södra Sverige

Tillstånd för Fisk i Södra Sverige

Aktuellt tillstånd - sjöar

I den nationella databasen finns ett eller flera provfisken med nordiska översiktsnät från 1575 sjöar i södra Sverige, med 0-17 observerade fiskarter och i genomsnitt 5,2 arter per sjö. Minst en fisk fångades i 99 procent av sjöarna, och totalt observerades 43 olika fiskarter vid nätprovfisken i regionen. Abborre, mört och gädda mört fångades någon gång i 97, 89 respektive 81 procent av sjöarna, och dessutom förekom braxen, gers, sarv, sutare, löja, gös, siklöja och björkna i minst 10 procent av de provfiskade sjöarna.

Endast 28 av sjöarna har övervakats med minst tio nätprovfisken på senare tid. Där finns sex mer näringsrika sjöar, fem kalkade sjöar, fyra tidigare kalkade sjöar, fyra sura sjöar och nio neutrala referenssjöar. Abborre förekommer i alla 28 sjöarna, gädda i 25 och mört i 24 av sjöarna. Totalmängden fisk är ökande eller minskande i vardera fyra sjöar. Mängden abborre ökar i sju sjöar och minskar i en sjö, och mörten ökar i två sjöar och minskar i tre sjöar. Ökande eller minskande trender är inte vanligare i någon av de fem nämna grupperna av sjöar.   

Aktuellt tillstånd - vattendrag

Totalt har kvantitativa elfisken utförts på 5343 elfiskelokaler i 1815 vattendrag. Totalt observerades 44 olika fiskarter. I enskilda vattendrag förekom 0-21 olika fiskarter, i genomsnitt 4,3. Den i särklass vanligaste fiskarten var öring som fanns i 82 % av vattendragen. Ytterligare nio fiskarter förekom i minst 10 % av vattendragen, nämligen gädda, elritsa, abborre, lake, mört, bäcknejonöga, ål, stensimpa och lax.

I 45 vattendrag finns tidsserier med minst 10 års elfisken på minst två lokaler på senare tid. Antalet fiskarter per lokal har ökat i 12 vattendrag och minskat i tre vattendrag. Lax förekom i 14 av vattendragen, och tätheten av lax har ökat i ett och minskat i fyra vattendrag. Öring förekom i alla vattendrag, med ökande täthet i åtta och minskande täthet i elva vattendrag. Den totala tätheten av fisk, oavsett art, har ökat i tolv och minskat i åtta vattendrag.

Ett urval av det som mäts för att studera tillståndet för fisk i Södra Sverige

Välj en mätvariabel ovan för att se tidstrender i karta och grafer, eller läs mer om variabeln.
Fisk

Om miljöövervakningen

Ansvariga experter

Sjöar: Kerstin Holmgren (SLU)
Vattendrag: Kerstin Holmgren (SLU)
Kustfisk: Jens Olsson (SLU), Noora Mustamäki (SLU)
Fisk i öppet hav: Filip Svensson (SLU), Håkan Wennhage (SLU)

Övervakning av fisk

Den nationella övervakningen av fisk utförs genom nätprovfiske i sjöar, kust och öppet hav, samt vadelfiske i vattendrag.

Läs mer om övervakningen av fisk