Kolja förekommer allmänt i både Skagerrak och Kattegatt, men sällsynt i norra delarna av Öresund. Det är en stimfisk som lever i det fria kustnära vattnet och kan påträffas ner till 300 meters djup, men oftast inom 10-200 meter.
Det svenska beståndet av kolja kraschade på 1970-talet och fågsterna har minskat med 95 procent sedan 1920-talet. Leken infaller under perioden januari-juni (vanligen mars-april) i djupbassänger med hög salthalt. Idag känner man dock bara till någon enstaka plats längs västkusten där den fortfarande leker.
Lekbiomassa
Med lekbiomassa menas den del av ett fiskbestånd som uppnått könsmognad och kan bidra till beståndets fortlevnad. Om lekbiomassan blir för låg kan ett bestånd ha svårt att reproducera sig. Lekbiomassa anges i antal ton.
Fiskeridödlighet
Fiskeridödlighet är den andel av ett bestånd som under året dör på grund av fiske. Den andel som dör av andra orsaker än fiske brukar anges som "naturlig dödlighet".
Fiskeridödlighet för kolja anges som andel av utvalda årsklasser som fiskas upp per år.