Hoppa till huvudinnehåll

Tillståndet: 2021


Bild: Pixabay
Fisk

Fisk

I havet ligger nivåerna av bottenlevande fiskar som torsk, plattfiskar och broskfiskar på historiskt låga nivåer. Mellan olika sjöar och vattendrag är variationen stor, och det är svårt att dra några generella slutsatser om tillstånd.

Provfiske med nät från båt för miljöövervakning Bild: Markus Nordin

Personal från Umeå marina forskingscentrum utför provfiske med nät.

Miljöövervakningens provfisken är återkommande och skapar sammanhängande tidsserier. Det ger möjlighet att upptäcka förändringar och trender, till exempel effekter av klimatförändringar, försurning eller för hårt fisketryck. Det går inte att direkt jämföra övervakningsresultaten mellan olika system, provfiskeområden eller mellan arter, då metoderna och fångstredskapen kan skilja sig åt. Det går heller inte att dra några slutsatser utifrån miljöövervakningens resultat om hur mycket fisk i absoluta tal som finns i ett vatten.

Bakgrundsfakta om fisk

Fiskar förekommer i de flesta vattenmiljöer. Deras funktion i näringsväven varierar mellan olika fiskarter, livsstadier av samma art, och beroende på den lokala miljö där fisken lever. Fisklarver och yngel äter ofta små djurplankton och bottendjur. Större fiskar behöver större byten, och de kan specialisera sig på allt från större djurplankton, ryggradslösa djur och andra fiskar.

Olika fiskarter är anpassade till att leva i antingen sött eller salt vatten, en del har anpassat sig till att också klara ett liv i brackvatten. Fiskar befinner sig centralt i den akvatiska näringsväven. Det innebär att de kan påverkas direkt av förändringar i miljön, men även påverkas av förändringar som sker på andra trofiska nivåer. Till exempel kan ett miljögift som tas upp av växtplankton ansamlas i fiskar som äter växtplankton. Eller om syrebrist drabbar bottendjur i ett övergött vatten kan det få konsekvenser för fiskarter som äter bottendjur då deras föda minskar. Övervakningen av tillståndet hos fisk är därför en viktig pusselbit till en mer övergripande bild av tillståndet i en vattenmiljö då fisken integrerar processer i hela näringsväven.

Förutom att fiskar utgör en del av det ekologiska systemet är deras tillstånd intressant för både kommersiellt fiske och fritidsfiske. Fisket har också en stor inverkan på fiskbeståndens storlek och tillstånd. Bedömningar baserade på miljöövervakningen fyller en viktig funktion för utformningen av hållbar förvaltning av fiskbestånden.

Läs om tillstånd för fisk i en vattenmiljö

Fisk i sjöar och vattendrag

Tillstånd för Fisk i sjöar och vattendrag

Både artsammansättning och mängd av fisk varierar mycket mellan Sveriges många sjöar och vattendrag. Abborre, gädda och mört är de oftast förekommande arterna i sjöar nedanför fjällen, och i fjällsjöar förekommer ofta bara röding och/eller öring. I vattendrag över hela landet är öring den mest frekvent förekommande fiskarten, därefter följer elritsa respektive stensimpa.

Fiskar har koloniserat och etablerat sig i olika vattensystem under olika tidsepoker. De har vandrat via nuvarande eller tidigare vattenvägar, och människor har medvetet eller omedvetet hjälpt till att sprida fiskar till nya vatten. Större sjöar och vattendrag kan hysa fler arter. Flest fiskarter finns i de allra största sjöarna som är temperaturskiktade under sommaren. Där finns livsutrymme åt både varm- och kallvattensanpassade arter. Små och isolerade vatten kan helt sakna fisk, om de riskerar att bottenfrysa eller få syrgasbrist på vintern eller torka ut på sommaren.

Naturliga vandringshinder bidrar till isolering av småvatten, och artificiella dammar har minskat livsutrymmet för både kort- och långvandrande fiskar. Måttlig övergödning har lett till ökad mängd fisk, ökad andel av plankton- och bottendjursätande arter, och gynnat arter som är bättre anpassade till grumliga och ibland syrefattiga vatten. Försurning har orsakat reproduktionsstörningar och ibland förluster av fiskarter i många, speciellt mindre, sjöar och vattendrag. Många vatten har kalkats för att möjliggöra reproduktion av de surhetskänsligaste arterna i det aktuella vattensystemet, ofta mört i sjöar och lax eller öring i vattendrag.

Aktuellt tillstånd - sjöar

Totalt har 2240 sjöar provfiskats med nordiska översiktsnät över hela sjön. Av dessa har 39 sjöar övervakats med minst tio nätprovfisken på senare tid. De flesta är relativt näringsfattiga sjöar i skogslandskap, men sex av dem är mer näringsrika sjöar i låglänta eller tätortsnära områden. Fem av de mera näringsfattiga sjöarna är fortfarande sura, sju andra kalkas regelbundet och ytterligare sju har kalkats tidigare. Totalmängden fisk är ökande i en fjällnära sjö med bara röding, i en näringsrik sjö och i en tidigare kalkad sjö. Samtidigt minskar totalmängden fisk i fem sjöar av varierande karaktär.

Antalet observerande fiskarter varierar tydligt mellan sjöar, från en till två arter som fångas varje år till mellan fem och tio arter i fångster från olika år. Variationen mellan år beror mest på att sparsamt förekommande eller mer svårfångade arter (till exempel gädda) inte observeras varje år. Mängden abborre är ökande i sju och minskande i två av 36 sjöar där den förekommer. På motsvarande sätt är mängden mört ökande i två och minskande i fem av 31 sjöar där arten förekommer.

Aktuellt tillstånd - vattendrag

Totalt har kvantitativa elfisken utförts på 10643 elfiskelokaler i 4316 vattendrag. Sammanlagt observerades 48 olika fiskarter. I enskilda vattendrag förekom 0-21 olika fiskarter, i genomsnitt 3,7. Den i särklass vanligaste fiskarten var öring som fanns i 88 procent av vattendragen. Ytterligare åtta fiskarter förekom i minst 10 procent av vattendragen, nämligen elritsa, gädda, lake, abborre, stensimpa, bäcknejonöga, mört och ål.

I 177 vattendrag finns tidsserier med minst tio års elfisken på minst två lokaler på senare tid. Antalet fiskarter per lokal har ökat i 39 vattendrag och minskat i 13 vattendrag. Lax förekom i 34 av vattendragen, och tätheten av lax har ökat i sju och minskat i åtta vattendrag. Öring förekom i alla utom ett vattendrag, med ökande täthet i 30 och minskande täthet i 27 vattendrag. Den totala tätheten av fisk, oavsett art, har ökat i 38 och minskat i 23 vattendrag.

Läs om tillstånd för fisk i en region

Fisk i Södra Sverige

Tillstånd för Fisk i Södra Sverige

Aktuellt tillstånd - sjöar

I den nationella databasen finns ett eller flera registrerade provfisken med nordiska översiktsnät från 1561 sjöar i södra Sverige, med 0-16 observerade fiskarter per sjö. Minst en fisk fångades i 99 procent av sjöarna, och totalt observerades 42 olika fiskarter vid nätprovfisken i regionen. Abborre, mört och gädda mört fångades någon gång i 97, 88 respektive 81 procent av sjöarna, och dessutom förekom braxen, gers, sarv, sutare, sarv, löja, gös, siklöja och björkna i minst 10 procent av de provfiskade sjöarna.

Endast 29 av sjöarna har övervakats med minst tio nätprovfisken på senare tid. Totalmängden fisk är liksom mängden abborre ökande i en av sex näringsrika sjöar och i en av fem sjöar med avslutad kalkning. Minskande mängd fisk i fyra av nio sjöar sammanfaller med minskande mängd av abborre (en sjö) och mört (tre sjöar). Totalt sett är mängden abborre ökande i sex sjöar och minskande i en sjö. Mängden mört är ökande i två och minskande i tre sjöar.

Aktuellt tillstånd - vattendrag

Totalt har kvantitativa elfisken utförts på 4876 elfiskelokaler i 1727 vattendrag. Totalt observerades 45 olika fiskarter. I enskilda vattendrag förekom 0-21 oolika fiskarter, i genomsnitt 4,2. Den i särklass vanligaste fiskarten var öring som fanns i 83 procent av vattendragen. Ytterligare nio fiskarter förekom i minst 10 procent av vattendragen, nämligen gädda, elritsa, abborre, lake, mört, bäcknejonöga, ål, stensimpa och lax. 

I 70 vattendrag finns tidsserier med minst 10 års elfisken på minst två lokaler på senare tid. Antalet fiskarter per lokal har ökat i 16 vattendrag och minskat i sju vattendrag. Lax förekom i 18 av vattendragen, och tätheten av lax har ökat i ett och minskat i fyra vattendrag. Öring förekom i alla vattendrag, med ökande täthet i sju och minskande täthet i 17 vattendrag. Den totala tätheten av fisk, oavsett art, har ökat i 13 och minskat i tolv vattendrag. 

Fisk

Om miljöövervakningen

Ansvariga experter

Sjöar: Kerstin Holmgren (SLU)
Vattendrag: Helena Strömberg (SLU), Kerstin Holmgren (SLU)
Kustfisk: Jens Olsson (SLU), Noora Mustamäki (SLU)
Fisk i öppet hav: Filip Svensson (SLU), Håkan Wennhage (SLU)

Övervakning av fisk

Den nationella övervakningen av fisk utförs genom nätprovfiske i sjöar, kust och öppet hav, samt elprovfiske i vattendrag.

Läs mer om övervakningen av fisk