Fiskens hälsa undersöks för att upptäcka miljöförändringar i våra kustområden. Varje år studeras en hel rad variabler hos fiskarterna abborre och tånglake, till exempel olika enzymaktiviteter, mängden röda blodkroppar och storleken på könskörtlarna. Genom att göra denna ”hälsoundersökning” av fiskarna kan vi få en signal om det är något i miljön som påverkar dem negativt.
Tånglake är en av de arter som regelbundet "hälsoundersöks" inom miljöövervakningen.
Sedan undersökningarna startade i slutet av 1980-talet har abborre och tånglake visat signifikanta tidstrender när det gäller påverkan på fiskens hälsa i alla undersökta havsområden. Under de senaste åren syns dock tecken på att den negativa utvecklingen planat ut.
Symptomen kan handla om aktiverat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar, ökad oxidativ stress, påverkat immunförsvar, påverkad saltreglering och ämnesomsättning, samt minskad nybildning av röda blodceller.
Förändringarna visar att ett antal centrala fysiologiska funktioner hos fisken är påverkade. Liknande förändringar observeras hos fisk i flera undersökta kustområden. Det kan tyda på en generell effekt på fiskars hälsotillstånd längs den svenska kusten. Omgivningsfaktorer som klimat- och temperaturförändringar, förändrad bottenfauna och ändrat födoval kan också påverka fiskens fysiologi, men resultaten signalerar också att den är utsatt för föroreningar som försämrar dess hälsa.
Tånglakens hälsa ha övervakats sedan 1989 i kustområdet vid Fjällbacka i Skagerrak. Ett antal hälsovariabler visar på långsiktiga förändringar. År 2021 finns signifikanta tidstrender för knappt tio olika variabler.
Tånglakens hälsa ha övervakats sedan 1989 i kustområdet vid Fjällbacka i Skagerrak. Ett antal hälsovariabler visar på långsiktiga förändringar. År 2021 finns signifikanta tidstrender för knappt tio olika variabler.
Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD varierar en hel del mellan åren, men ökar ändå successivt och ligger på en högre nivå jämfört med i början av mätperioden. Detta tyder på att fisken är exponerad för organiska miljögifter, såsom PAH:er eller ämnen med dioxinlika effekter.
Även leverenzymet katalas visade ökad aktivitet. Detta indikerar ökad oxidativ stress, vilket i sin tur tyder på att fiskarna är exponerade för kemiska ämnen. Vita blodkroppar i blodet ökade hos tånglake under 2000-talet, vilket tyder på att fiskens immunförsvar är påverkat. Under de senaste åren minskar antalet vita blodkroppar, men de ligger fortfarande kvar på en högre nivå än tidigare.
Dessutom verkar tånglakens saltreglering påverkad eftersom halterna av blodets natrium- och kloridjoner i blodet ökat. Även en tidigare ökning av blodets kalciumhalt tyder på en påverkad saltreglering. Resultaten tyder på en tydlig påverkan på fiskarnas hälsa som liknar effekter man ser hos fiskar i komplext förorenade områden. Det talar för samverkanseffekter mellan olika kemiska ämnen och andra miljöfaktorer. Dessutom stämmer dessa förändringar väl överens med den påverkan som syns hos fisken i övriga undersökta kustområden.
Nedan visas resultat från mätningar av några hälsovariabler. Fler finns i kartvisningen, se vita rutan.
EROD-aktiviteten varierar hos honor av tånglake i Skagerrak, men har totalt sett ökat sedan mätningarnas början i slutet av 1980-talet.
Aktiviteten av enzymet katalas ökar signifikant hos både honor och hanar av tånglake i Skagerrak.
Vid Torhamn i Blekinge skärgård har hälsotillståndet hos abborre övervakats sedan 2002. År 2021 visar knappt tio av hälsovariablerna signifikanta tidstrender, vilket tyder på att fiskarnas hälsa påverkas.
Trenden med förhöjd aktivitet av avgiftningsenzymet EROD som syntes i början av mätperioden har planat ut, men mellanårsvariationerna är stora. Det tyder på att fisken ändå periodvis exponerats för organiska miljögifter, t.ex. PAH:er eller ämnen med dioxinlik effekt.
Aktiviteten hos leverenzymet katalas ökade under mätperioden och indikerar att fisken exponerats för kemiska ämnen som ger en ökad oxidativ stress. En ökning av både natriumkoncentrationen och kalciumkoncentrationen i blod hos abborrhonor kan indikera en påverkad saltreglering.
Även immunförsvaret hos abborren var påverkat, vilket märks genom förändrat antal vita blodkroppar. Den tidigare ökningen av blodets glukoskoncentration har däremot avstannat. Dessa förändringar stämmer väl överens med den påverkan som observeras hos abborre och tånglake i de tre övriga kustområdena.
Nedan visas resultat från mätningar av några hälsovariabler. Fler finns i kartvisningen, se vita rutan.
Ökningen av aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD hos honor av abborre i början av mätperioden har planat ut, men det är stor variation mellan olika år.
Även den tidigare ökningen av blodets glukoskoncentration hos aborrhonor har avstannat.
I området vid Kvädöfjärden har hälsan hos abborre och tånglake övervakats sedan 1988 respektive 1995. Idag visar mätningarna här av ett drygt tiotal variabler hos de båda fiskarterna på långsiktiga hälsoförändringar.
Den tidigare kraftiga ökningen av EROD-aktiviteten i abborrlever upphörde dock kring år 2010. Den visar därefter ganska stora mellanårsvariationer, men ligger fortfarande på en högre nivå jämfört med i början av 1990-talet. Detta tyder på att fisken sannolikt har varit exponerad för organiska miljögifter, t.ex. PAH:er eller ämnen med dioxinlik effekt.
Även storleken på könskörtlarna (gonaderna), som minskade hos abborrhonor med 20–30 procent under åren 1990–2003, har återhämtat sig, men har ännu inte återgått till samma storlek som när övervakningen startade. Abborrens generella tillväxt har ökat i Kvädöfjärden, något som kan ha bidragit till att gonadstorleken ökat.
Förutom en, trots allt fortsatt, påverkan på avgiftningssystemet i levern (EROD) syns en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna glutationreduktas och katalas, vilket indikerar en ökad oxidativ stress hos abborre, men även hos tånglake. Därutöver visar båda fiskarterna tecken på påverkat immunförsvar, påverkad saltreglering och ämnesomsättning, samt minskad nybildning av röda blodkroppar.
Nedan visas resultat från mätningar av några hälsovariabler. Fler finns i kartvisningen, se vita rutan.
Trenden för EROD-aktiviteten i abborrlever ökar under hela perioden, men den tidigare kraftiga stegringen upphörde omkring 2000. Mellanårsvariationerna är därefter stora, men enzymaktiviteten ligger fortfarande högre jämfört med i början av 1990-talet.
Storleken på könskörtlarna (gonaderna) hos abborrhonor minskade under en längre period från slutet av 1980-talet. Även om storleken återhämtat sig under senare år, är trenden sett över hela tidsperioden minskande.
Andelen vita blodkroppar hos tånglake har ökat sedan slutet av 1990-talet.
Abborrens hälsa har övervakats vid Holmöarna sedan 1993. År 2021 visar mätningarna på signifikanta tidstrender hos sju variabler, vilket tyder på att fiskarnas hälsotillstånd är påverkat.
Den tidigare kraftiga ökningen i aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD har avstannat och minskat under de senaste åren. De ligger nu på nivåer jämförbara med i början av 1990-talet. Detta är en positiv förändring som tyder på att abborren under de senaste åren sannolikt exponerats för lägre nivåer av organiska miljögifter, såsom PAH:er eller ämnen med dioxinlik effekt jämfört med tidigare.
Könskörtlarna (gonaderna) hos abborrhonorna har minskat med 25 procent jämfört med 1993, vilket kan vara ett tecken på att de drabbats av en försenad eller hämmad utveckling. Den kan ha orsakats av miljögiftsexponering, men kan också bero på en förändrad tillväxt. Den successiva minskningen av könskörtlarna ser ut att plana ut under senare år, men de är fortfarande mindre än vid mätningarnas början. Antioxidantenzymerna glutationreduktas och katalas i levern ökade under tidsperioden. Detta tyder på att fisken är utsatt för oxidativ stress.
En ökning av blodets kalciumkoncentration kan vara en indikation på påverkad saltreglering. Dessa förändringar liknar effekterna hos abborre och tånglake i de tre övriga referensområdena.
Nedan visas resultat från mätningar av några hälsovariabler. Fler finns i kartvisningen, se vita rutan.
Minskningen av könskörtlarna ser ut att plana ut under senare år, men de är fortfarande mindre än vid mätningarnas början och trendlinjen pekar nedåt.
En ökning av blodets kalciumkoncentration hos abborrhonor kan tyda på en påverkad saltreglering.
Ansvariga experter: Lars Förlin och Jari Parkkonen, Göteborgs universitet.
Ansvarig myndighet är Naturvårdsverket.
Övervakning av kustfiskens hälsa är en del av den nationella miljöövervakningen. Kustfiskens hälsa undersöks årligen med hjälp av flera biomarkörer som speglar biokemiska och fysiologiska funktioner hos fisken. Undersökningarna görs på abborre och tånglake i utvalda referensområden; Holmöarna i Bottniska viken, abborre och tånglake vid Kvädöfjärden i Norra Egentliga Östersjön, abborre vid Torhamn i Blekinges skärgård (Södra Egentliga Östersjön) och tånglake i skärgården utanför Fjällbacka (Skagerrak).
Läs mer om övervakningen av fiskens hälsa.
