Hoppa till huvudinnehåll

Tillståndet: 2021


Bild: Pixabay
Fiskars hälsa

Fiskars hälsa

Fiskens hälsa undersöks för att upptäcka miljöförändringar i våra kustområden. Varje år studeras en hel rad variabler hos fiskarterna abborre och tånglake, till exempel enzymaktiviteten, mängden röda blodkroppar och storleken på könskörtlarna. Genom att göra denna ”hälsoundersökning” av fiskarna kan vi få en signal om det är något i miljön som påverkar dem negativt.

Bild av abborre under vatten.

Bakgrundsfakta om fiskars hälsa

Undersökningar av fiskars hälsa görs för att upptäcka miljöförändringar längs våra kuster. Flera olika biokemiska och fysiologiska funktioner hos fisken studeras för att se om fisken reagerat på något främmande ämne. Undersökningarna görs på abborre och tånglake i utvalda referensområden och ger en tidig signal om miljöpåverkan innan effekter syns i hela fiskbestånd.

Vissa miljögifter, som PAH:er (polycykliska aromatiska kolväten) och dioxiner, kan påverka regleringen av avgiftningsenzymet EROD hos fisk. Om EROD-aktiviteten ökar hos fisk kan man därför misstänka att de påverkats och att dessa giftiga ämnen förekommer i deras livsmiljö.

Fisken kan också reagera med så kallad oxidativ stress. Oxidativ stress är en biokemisk process där reaktiva syreföreningar (fria radikaler) orsakar en obalans som skadar celler eller organ. Syreföreningarna har antingen producerats i fisken eller genererats av främmande ämnen. Antioxidanter och antioxidantenzymer kan motverka detta tillstånd.  Ökning av dessa antioxidanter och antioxidantenzymer blir därmed ett mått på den oxidativa stressen.

Läs om tillstånd för fiskars hälsa i en vattenmiljö

Fiskars hälsa i kust och öppet hav

Tillstånd för Fiskars hälsa i kust och öppet hav

Bild som visar tånglake på musselbädd på botten. Bild: EUO © OCEANA Carlos Suárez

Tånglake är en av de arter som regelbundet "hälsoundersöks" inom miljöövervakningen.

Sedan undersökningarna startade i slutet av 1980-talet har abborre och tånglake visat signifikanta tidstrender när det gäller fiskens hälsa i alla undersökta havsområden.

Symptomen kan handla om aktiverat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar, ökad oxidativ stress, påverkat immunförsvar, påverkad saltreglering och ämnesomsättning, samt minskad nybildning av röda blodceller.

Förändringarna visar att ett antal centrala fysiologiska funktioner hos fisken är påverkade. Liknande förändringar observeras hos fisk i flera undersökta kustområden. Det kan tyda på en generell effekt på fiskars hälsotillstånd längs den svenska kusten. Omgivningsfaktorer som klimat- och temperaturförändringar, förändrad bottenfauna och ändrat födoval kan också påverka fiskens fysiologi, men resultaten signalerar också att den är utsatt för föroreningar som försämrar dess hälsa.

Presentation: Hälsan hos kustfisken bättre men fortfarande tydligt påverkad

Här kan du se en presentation som beskriver övervakningen av kustfiskens bestånd och hälsa. Presentationen togs fram i samband med Vattenmiljöseminariet i december 2020 och framförs av Jens Olsson, SLU/Kustlaboratoriet och Lars Förlin, Göteborgs universitet.

Ett urval av det som mäts för att studera tillståndet för fiskars hälsa i kust och öppet hav

Välj en mätvariabel ovan för att se tidstrender i karta och grafer, eller läs mer om variabeln.
Fiskars hälsa i Bottenhavet

Tillstånd för Fiskars hälsa i Bottenhavet

Abborrens hälsa har övervakats vid Holmöarna sedan 1993. År 2019 visar sex av hälsovariablerna signifikanta tidstrender, vilket tyder på att fiskarnas hälsotillstånd är påverkat.

Den tidigare kraftiga ökningen i aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD har börjat avstanna under de senaste åren, men ligger ändå på en högre nivå jämfört med i början av 1990-talet. Detta tyder på att abborren sannolikt exponeras för organiska miljögifter, t.ex. PAH:er eller ämnen med dioxinlik effekt.

Könskörtlarna (gonaderna) hos abborrhonorna har minskat med 25 procent jämfört med 1993, vilket kan vara ett tecken på att de drabbats av en försenad eller hämmad utveckling. Den kan ha orsakats av miljögiftsexponering, men kan också bero på en förändrad tillväxt. Den successiva minskningen av könskörtlarna ser ut att plana ut under senare år, men de är fortfarande mindre än vid mätningarnas början. Antioxidantenzymerna glutationreduktas och katalas i levern ökade under tidsperioden. Detta tyder på att fisken är utsatt för oxidativ stress.

En ökning av blodets kalciumkoncentration kan vara en indikation på påverkad saltreglering. Dessa förändringar liknar effekterna hos abborre och tånglake i de tre övriga referensområdena.

Nedan visas resultat från mätningar av några hälsovariabler. Fler finns i kartvisningen, se vita rutan.

Minskningen av könskörtlarna ser ut att plana ut under senare år, men de är fortfarande mindre än vid mätningarnas början och trendlinjen pekar nedåt.

En ökning av blodets kalcium­koncentration hos abborrhonor kan tyda på en påverkad saltreglering.

Ett urval av det som mäts för att studera tillståndet för fiskars hälsa i Bottenhavet

Välj en mätvariabel ovan för att se tidstrender i karta och grafer, eller läs mer om variabeln.
Fiskars hälsa

Om miljöövervakningen

Ansvariga experter: Lars Förlin och Jari Parkkonen, Göteborgs universitet.

Ansvarig myndighet är Naturvårdsverket.

Övervakning av kustfiskens hälsa är en del av den nationella miljöövervakningen. Kustfiskens hälsa undersöks årligen med hjälp av flera biomarkörer som speglar biokemiska och fysiologiska funktioner hos fisken. Undersökningarna görs på abborre och tånglake i utvalda referensområden; Holmöarna i Bottniska viken, abborre och tånglake vid Kvädöfjärden i Norra Egentliga Östersjön, abborre vid Torhamn i Blekinges skärgård (Södra Egentliga Östersjön) och tånglake i skärgården utanför Fjällbacka (Skagerrak).

Läs mer om övervakningen av fiskens hälsa.