Hoppa till huvudinnehåll

Tillståndet: 2023


Bild: Philip Myrtorp/Unsplash
Fisk/fiske

Fisk/fiske

Uppskattad men hotad naturresurs. Fisk är en uppskattad naturresurs som finns i de flesta vattenmiljöer. Fiske bedrivs som rekreation eller i yrkesutövande och det regleras i flera olika lagar, förordningar och föreskrifter. Mängden fisk, artsammansättning, ålder och storlek varierar naturligt mellan olika vattenmiljöer, men också beroende på hur fisket bedrivs och på vad som i övrigt påverkar kvaliteten på den aktuella vattenmiljön. 

Akvarell som illustrerar fisk och fiske. Bild: Ida Wendt

Bestånden av torsk i svenska vatten ligger på historiskt låga nivåer. Fisket är en viktig orsak, men även övergödning, och ett förändrat klimat.

Fiskar befinner sig centralt i den akvatiska näringsväven. Det innebär att de kan påverkas direkt av förändringar i miljön så som ökad vattentemperatur och förlust av habitat, men även påverka och påverkas av förändringar som sker på andra trofiska nivåer så som ändrad tillgång av föda eller antalet predatorer. Fisket har en stor inverkan på fiskbeståndens storlek och tillstånd.

Övervakningen av fisk bedrivs i både nationell och regional regi i hav, sjöar och vattendrag. De data som samlas in ligger till grund för utformning av en hållbar fisk- och miljöförvaltning, till exempel genom att skapa gynnsamma levnadsmiljöer eller genom att reglera fisket på vissa arter. Miljöövervakningens återkommande provfisken skapar sammanhängande tidsserier, vilket innebär att man kan utläsa trender och upptäcka förändringar orsakade av till exempel miljöförstöring, överfiske eller förändrat klimat. 

Fisk/fiske:

Tillstånd för fisk/fiske

Tillstånd för fisk/fiske

Tillståndet för fiskar i hav och vid kusten varierar mycket mellan områden. På grund av för hårt fiske är bestånden av torskfiskar och broskfiskar i havet på historiskt låga nivåer. I Östersjön har storspiggen de senaste åren ökat markant. Lokala förhållanden och miljöproblem gör att tillståndet varierar i våra sjöar och vattendrag och det är svårt att beskriva ett generellt tillstånd för fisk i våra sötvatten.

Tillståndet för kustfisk varierar mellan olika kustområden. Sedan 1970-talet har bestånden av sötvattensarter ökat i Östersjön medan bestånden av saltvattensarter minskat. Abborre och mört är de vanligaste arterna som påträffas i provfisken längs Östersjökusten. Bestånden av mört är stabila och ökar i de flesta provfiskeområdena, medan det under senare år ses nedgångar i flera abborrbestånd, till exempel i Norra Kvarken och Egentliga Östersjön. Gäddan visar en generell nedgång i de flesta provfiskade områdena framförallt i Egentliga och södra Östersjön, och gösen har minskat i flera områden, men visar tendenser till återhämtning i några områden. Även strömming, nors och gärs är vanliga längs hela kusten, och för strömmingen varierar provfiskefångsternas utveckling över tid mellan områden.  Fångsterna av flundra i södra delarna av svenska östersjökusten har varit relativt låga under de senaste åren. I Bottenviken har sikfångsten ökat något i kustprovfisken under senare år, och den svartmunnade smörbulten har påträffats så långt norrut som i Husum i Örnsköldsviks kommun.

I inlandet finns många små och stora sjöar och vattendrag, med stor variation i naturgivna förutsättningar för olika fiskarter. På senare tid finns indikationer på förändringar av fiskfaunan på grund av ett varmare och torrare eller blötare klimat, men även faktorer som fiske, försurning, brunifiering (brunare vatten), övergödning och vandringshinder påverkar fiskfaunan.  

 

Läs om tillstånd för fisk/fiske i en vattenmiljö

Fisk/fiske: Sjöar och vattendrag

Tillstånd för fisk/fiske i sjöar och vattendrag

Våra sötvattensmiljöer påverkas av olika mänskliga aktiviteter och miljö- och klimatförändringar. Den utbyggda vattenkraften har till exempel påverkat havsvandrande lax, öring och ål negativt. Artsammansättning och mängden fisk varierar mycket mellan Sveriges många sjöar och vattendrag, delvis beroende på de lokala förutsättningarna för fisk. Därför är det ofta svårt att dra generella slutsatser om tillståndet för fiskfaunan eller enskilda fiskarter.

Totalt har 50 fiskarter fångats vid nätprovfisken i sjöar eller elfisken i vattendrag. Abborre, mört och gädda är de vanligast förekommande arterna i sjöarna. I vattendragen är öring den mest frekvent förekommande fiskarten, följd av elritsa, gädda och lake.

 

Fiskarter i hela landet. Diagram. Bild: Kerstin Holmgren, SLU.

Relativ förekomst av 28 fiskarter som har fångats i minst 2 % av det totala antalet provfiskade sjöar eller vattendrag. Datakällor: Provfiskedatabasen NORS för sjöar och elfiskeregistret SERS för vattendrag. 

 

I de allra största sjöarna finns mer än 30 fiskarter, medan små och isolerade vatten kan sakna fisk. Provfiskade sjöar har ofta en till två fiskarter arter som fångas varje år, men mellan fem och tio arter kan noteras i fångster från olika år. Sparsamt förekommande eller mer svårfångade arter (till exempel gädda) fångas inte alltid varje år.

Nya rapporter visar en del förändringar över tid hos de vanligaste fiskarterna abborre respektive öring. Abborrens medellängd har generellt minskat i sjöar i södra Sverige och ökat i norr, men riktigt stora abborrar (över 35 cm) har ökat i både söder och norr1.

I södra Sveriges vattendrag har tätheten av öringyngel generellt minskat med tiden i mindre vattendrag, medan ökande mängder är vanligare i norr2.

 

Referenser

1. Holmgren, K. & E. Petersson. 2023. Are perch (Perca fluviatilis L.) getting larger or smaller in Swedish lakes? Ecology of Freshwater Fish, 2023;00:1–15

2. Donadi, S., J. Näslund, L. Sandin, B. Sers, A. Vasemägi & E. Degerman. 2023. Contrasting long-term trends in juvenile abundance of a widespread cold-water salmonid along a latitudinal gradient: effects of climate, stream size and migration strategy. Ecography, Volume2023, Issue5. 

Ett urval av underlaget för tillståndsbeskrivningen av fisk/fiske i sjöar och vattendrag

Välj en ämnesgrupp ovan för att läsa mer om tillståndet.

Läs om tillstånd för fisk/fiske i en region

Fisk/fiske: Södra Sverige

Tillstånd för fisk/fiske i Södra Sverige

I södra Sverige ligger de stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren, där fisk är en viktig resurs för både yrkesfiske och fritidsfiske. I skogsområden finns också de mindre sjöar och vattendrag som har påverkats mest av försurning, och där kalkning håller vattenkvaliteten på en nivå som behövs för de mest försurningskänsliga fiskarterna. I låglandet finns en del övergödda sjöar, där reduceringsfiske av mört och andra karpfiskar kan gynna djurplankton och därigenom motverka kraftiga algblomningar.

Gös och signalkräfta är de ekonomiskt mest betydelsefulla arterna i de stora sjöarna.

 

Fiskart Vänern Vättern Mälaren Hjälmaren
Abborre 32 4 7 21
Braxen 70   4 27
Gädda 29 1 18 21
Gös 113   133 190
Lake 19 18 1 2
Lax 5 < 1    
Rödning   5    
Sik 15 4    
Siklöja   < 1 10  
Ål 5   11 3
Öring 4 4    
Signalkräfta 42 154   65

Tabell 1. Yrkesfiskets landade fångster (ton) i de fyra största sjöarna 2021. Datakälla: Fiskbarometern.se

Fisket på flera fiskbestånd bedöms vara uthålligt, men statusen varierar mellan sjöarna. Fångsterna har minskat av den ekonomiskt betydelsefulla siklöjan i Vänern, men befintliga data räcker inte för att bedöma statusen. Signalkräftan står för drygt 95 procent av yrkesfiskets intäkter i Vättern, men kräftornas medelstorlek har minskat1. Fritidsfisket är troligen mer omfattande än yrkesfisket på några av fiskbestånden, men befintlig statistik ger inga säkra siffror på fritidsfiskets fångster.

 

Tabell över fiske. Bild: Kerstin Holmgren, SLU.

Tabell 2. Bedömd status 2022 på fiskbestånden i de fyra största sjöarna. Datakälla: Fiskbarometern.se

 

Tillståndet för i fisket betydelsefulla fiskbestånd bedöms om möjligt med indikatorer på fiskeridödlighet, abundans/biomassa, och storlek/ålder. Dataunderlagen varierar mycket mellan olika fiskarter och enskilda bestånd, men gösen i Hjälmaren är ett exempel där en ny rapport visar att det finns data för en mer avancerad beståndsmodell2.

I södra Sverige förekommer totalt 50 olika fiskarter, varav 30 i minst 2 % av 1575 provfiskade sjöar eller 1815 elfiskade vattendrag. En stor del av fiskövervakningen utförs för att följa upp effekter av kalkning3, 4. Det vattenkemiska målet är ofta anpassat till mört i sjöarna och öring i vattendragen. Det är två av de vanligast förekommande fiskarterna i regionen, men deras reproduktion begränsades tidigare av försurningen på många ställen.

Individtäthet, storlek och ålder av vanliga arter är parametrar som har stor betydelse i de index som används i vattenförvaltningens uppföljning av ekologisk status. Indexen räcker inte alltid till för att följa upp restaureringsåtgärder. Ål förekommer i många sydliga vattendrag och tolererar sura och övergödda vatten bättre än många andra arter. Därför räknas ålen som en tolerant art i fiskindexet VIX, och högre täthet av ål ger ett sämre indexvärde5. Det är olyckligt, eftersom dammar och kraftverk utgör ett stort hot mot artens långsiktiga överlevnad. Åtgärder som underlättar ålens vandringar bör därför sättas in för att förbättra den ekologiska statusen i vattendragen.

 

Förekomst av fiskarter i södra Sverige. Diagram. Bild: Kerstin Holmgren, SLU.

Relativ förekomst av 30 fiskarter som har fångats i minst 2 % av det totala antalet provfiskade sjöar eller vattendrag i södra Sverige. Datakällor: Provfiskedatabasen NORS för sjöar och elfiskeregistret SERS för vattendrag. 

 

Referenser

1. Persson J., B. Rogell & P. Bohman. 2023. Signalkräftbeståndens utveckling i de stora sjöarna 2022; resultat från fångstprovtagning och provfiske inom projekt datainsamling sötvattenskräftor. Aqua notes 2023:5. Uppsala: Institutionen för akvatiska resurser. 107 s. 

2. Naddafi, R., G. Sundblad, A. Sandström, L. Fetterplace, J. Vinterstare, M. Ogonowski & N. Kulatska. 2023. Developing management goals and associated assessment methods for Sweden’s nationally managed fish stocks – a project synthesis. Aqua reports 2023:5. Uppsala: Department of Aquatic Resources. 93 p

3. Degerman, E., E. Pettersson & B. Bergquist. 2015. Effekter av kalkning på fisk i rinnande vatten. Resultat från 30 år av elfisken i kalkade vatten. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:23, 75 sidor.

4. Holmgren, K. & E. Petersson. 2021. Efterlängtad rapport om kalkning och fisk i sjöar. SLU-nyhet publicerad 2021-04-26 

5. Näslund, J., H. Wickström, E. Degerman, & J. Sundin. 2022. Negative influence of a threatened species on ecological status classification: A case study of the influence of European eel within the Swedish fish index VIX. Ecological Indicators 144: 109537

Ett urval av underlaget för tillståndsbeskrivningen av fisk/fiske i Södra Sverige

Välj en ämnesgrupp ovan för att läsa mer om tillståndet.
Orsaker: fisk/fiske

Orsaker: fisk/fiske

Orsaker i kust och öppet hav

Havets resurser ansågs länge som outtömliga. Att människan skulle kunna påverka bestånden av fisk sågs länge som otänkbart. Under 1800- och 1900-talets industrialisering blev allt större områden tillgängliga för fisket samtidigt som effektiviteten och omfattningen gradvis ökade. Tillsammans med övergödning, habitatförstörning, ett varmare klimat och möjligen miljögifter, påverkar detta idag fisken negativt.

trål på fiskebåt Bild: Havsmiljöinstitutet

Historiskt för höga fiskekvoter ledde till att fiskbestånden minskade och att storleken på den fisk som fångades också minskade.

Under 1800- och 1900-talet var fisket i stort sett fritt vilket möjliggjorde ett obegränsat uttag av fisk och skaldjur. Under 1900-talet började det bli svårt att bortse från de negativa effekterna av fisket på bestånden. Begränsningar i fisket infördes gradvis genom så kallade kvoter. I förhandlingar mellan länder om kvoter togs dock ofta lite hänsyn till biologisk kunskap, vilket fick till följd att kvoterna sattes långt över vad fiskbestånden långsiktigt tålde. Samtidigt var kunskapen om fiskens biologi och fiskebeståndens status begränsad. De för höga kvoterna ledde i sin tur till fortsatt minskande fiskbestånd och eftersom fisken inte hann växa sig stor blev fisken i fångsten och i havet mindre och mindre.

Parallellt med ett ökande fisketryck, skedde förändringar i miljön som övergödning, ökning av syrefria bottnar, mänsklig exploatering av lek- och uppväxtområden, och ett varmare klimat. Även om vissa arter gynnas av ökade vattentemperaturer och näringshalter samt minskad salthalt, missgynnas ofta de arter som är i fokus för fisket.

På kusten ligger de för fisken viktigaste miljöerna i de grundaste områdena, som också är hårdast utsatta för övergödning, miljögifter, bebyggelse och båttrafik. Även om kunskapen idag är bristfällig om hur betydande predationen från säl och skarv är på kustfiskbestånden, är det sannolikt att den ökade förekomsten av dessa toppredatorer i Östersjön påverkar den naturliga dödligheten hos fiskbestånden.

Orsaker i sjöar och vattendrag

Tillståndet för fisk och möjligheter för fiske varierar mycket beroende på naturliga förutsättningar och på vilken eller vilka miljöproblem som har störst betydelse i närområdet eller regionen. Försurningen är fortfarande ett problem, speciellt i skogslandskapet i sydvästra Sverige, medan övergödning förekommer i det mer låglänta jordbrukslandskapet. Hela vattenlandskapet är påverkat av dammar, vattenkraftsreglering och kanalisering. Den pågående klimatförändringen påverkar fiskar på olika sätt, beroende på fiskart och levnadsstadium.

Fiskar har koloniserat och etablerat sig i olika vattensystem under olika tidsepoker1. De har vandrat via nuvarande eller tidigare vattenvägar, och människor har medvetet eller omedvetet hjälpt till att sprida fiskar till nya vatten. Större sjöar och vattendrag kan hysa fler arter. Flest fiskarter finns i de allra största sjöarna som under sommaren blir temperaturskiktade  och då ger livsutrymme åt både varm- och kallvattensanpassade arter.

Fisk är en bra miljöindikator på olika typer av miljöproblem2. Olika typer av miljöpåverkan kan förklara varför vissa fiskarter saknas eller dominerar i en sjö eller vattendrag, varför mängden fisk är ovanligt hög eller låg, eller vilka storlekar och åldersklasser som dominerar.

Referenser

1. Petersson, E. 2009. Fiskekologi: vilka fiskar finns i svenska sötvatten och varför? Biodiverse 3, 2008: 39

2. Degerman, E., Bergström, L., Wennhage, H., de Leeuw, J., Soler, T., Olsson, J. (2016). Fisk som miljöindikator. Aqua reports Supplement 2016:9. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, Drottningholm Lysekil Öregrund. 61 s.

Årgärder: fisk/fiske

Åtgärder: fisk/fiske

Åtgärder i kust och öppet hav

Åtgärder för fisken regleras framförallt genom EU:s gemensamma fiskeripolitik och åtgärdsprogrammet inom havsmiljödirektivet. Den gemensamma fiskeripolitiken har förvaltningsplaner över nationsgränserna för att nå långsiktigt hållbart nyttjande av fiskbestånd. Fisken på kusten behöver lokal förvaltning av såväl yrkes- som fritidsfiske vid sidan av åtgärder för att skydda lekområden. Generellt är uppföljning och utvärdering av åtgärder för fisk eftersatt i såväl Östersjön som Västerhavet.

EUs gemensamma fiskeripolitik infördes 1983, där kvoter är det viktigaste instrumentet för att reglera fisket. Fiskeripolitiken och förvaltningen har sedan dess successivt gått mot målet att fiska hållbart. Trots det är det fortfarande inte ovanligt att kvoterna sätts högre än de biologiska råden som ges av forskarna inom det Internationella havsforskningsrådet (ICES). En anledning till detta är att politikerna också tar så kallade socio-ekonomiska hänsyn till fiskerinäringen.

Värt att poängtera är att förvaltningsmålen som idag används inom Fiskeripolitiken är produktionsinriktade och utgår från maximalt hållbart uttag av fisk från bestånden utan att äventyra beståndets långsiktiga reproduktionsförmåga. Någon större hänsyn till effekter på ekosystemet av fisket tas därför inte. Med rådande förvaltning och mål beaktas till exempel inte betydelsen av ålders- och storleksstrukturen i fiskbestånden, faktorer som är viktiga för artens produktivitet och resiliens såväl som för dess förmåga att upprätthålla sin naturliga funktion i näringsväven.

För att begränsa fisket har flera skrotningskampanjer av fiskebåtar genomförts i EU och i Sverige, och EU har börjat ta mer hänsyn till forskarnas råd vad gäller fiskekvoter. Därmed har fisketrycket i Skagerrak och Kattegatt minskat. Därtill har Sverige och andra länder genomfört flera åtgärder för att begränsa ekosystemeffekterna av fisket som att till exempel flytta ut trålgränserna, stänga vissa områden för fiske, och utvecklat mer selektiva och skonsamma fiskeredskap.

På kusten är fisket mer lokalt och småskaligt än i utsjön, och fritidsfisket har större betydelse. Flertalet åtgärder som redskaps- och fångstbegränsningar, minimått och fiskefredning har redan införts i flera områden. Ytterligare regleringar behövs sannolikt och det oreglerade fritidsfisket med handredskap utgör en utmaning för förvaltningen av fisken på kusten. Att utveckla uppföljning och reglering av fritidsfisket är av yttersta vikt.

Att förvalta fisken på kusten kräver flera verksamma åtgärder som tar sitt ursprung i såväl miljö- som fiskeriförvaltning. Detta inkluderar skydd och restaurering av viktiga livsmiljöer, begränsning av övergödning, beaktande av förändringar i klimatet och möjligen även reglering av toppredatorer som säl och skarv. Därtill behövs ytterligare kunskap om olika åtgärders betydelse samt kunskap om värdefulla livsmiljöer för fisk och en samsyn med förvaltningen på land.

 

Åtgärder i sjöar och vattendrag

Fiske förekommer i de flesta miljöer där fiskar finns, och därmed i de flesta sjöar och vattendrag. Fisket på enskilt vatten tillhör fiskerättsägarna och förvaltas lokalt, medan fiske på allmänt vatten förvaltas av flera myndigheter och finns bara i de stora sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. En av de stora sjöarna, Mälaren saknar allmänt vatten. Handredskapsfiske är fritt längst kuster och i de stora sjöarna1.

Många åtgärder har under flera decennier bidragit till att förbättra förutsättningar för fisk i våra sjöar och vattendrag, t.ex. för att förbättra vattenkvaliteten i försurade och övergödda vatten, men förändrad markanvändning och klimatförändring kan motverka effekten av insatta åtgärder. God vattenkvalitet är en förutsättning, men ingen garanti, för att få tillbaka den fisk som tidigare försvann eller minskade i antal och utbredning.

Många vattendragssträckor har restaurerats på olika sätt, t.ex. efter tidigare rensning av timmerflottningsleder. Bristfällig långsiktig uppföljning av effekter av åtgärder, är bara en av flera förklaringar till att dokumenterade effekter på fisk inte är entydigt positiva2. Det finns också många föreslagna åtgärder för att restaurera ekologiska funktioner i reglerade vattendragoch mer generellt i det påverkade vattenlandskapet4, men åtgärderna behöver genomföras och följas upp för att se vad de långsiktiga effekterna blir.

Referenser

1. Fiskelag (SFS 2021:1028). Landsbygds- och infrastrukturdepartementet RSL. 1993. Fiskelag (1993:787) Svensk författningssamling 1993:1993:787 t.o.m. SFS 2021:1028 - Riksdagen

2. Nilsson, C.,  L.E. Polvi, J. Gardeström, E. Maher Hasselquist, L. Lind & J.M. Sarneel. 2015. Riparian and in-stream restoration of boreal streams and rivers: success or failure? Ecohydrology 8: 753–764.

3. Jansson, R., E. Degerman, Å. Widen &B. Malm Renöfeält. 2017. Evidensbaserade åtgärder för att restaurera ekologiska funktioner i reglerade vattendrag. Vad finns i verktygslådan? Energiforsk Rapport 2017: 430. 

4. Degerman, E. & I. Näslund. 2021. Fysisk restaurering av akvatiska miljöer. Vattendrag och sjöar med kantzon och våtmarker. GRIP on LIFE:s rapportserie 2021.03. 


Experter bakom tillståndsbedömningen

Kust och öppet hav:
Filip Svensson, SLU
Noora Mustamäki, SLU
Per Moksnes, Havsmiljöinstitutet/Göteborgs universitet
Jens Olsson, SLU

Sjöar och vattendrag:
Sara Bergek, SLU
Kerstin Holmgren, SLU
Helena Strömberg, SLU