Hoppa till huvudinnehåll

Tillståndet: 2019


Bild: Kamiel Kempeneers/CC BY-NC-ND 2.0
Vattnets egenskaper

Vattnets egenskaper

Detta är en äldre rapport: Läs den senaste rapporten för Vattnets egenskaper

Fysiska och kemiska förhållanden sätter grunden. Årstider med stora skillnader i temperatur, flöde, surhet och salthalt ger betydelsefulla begräsningar för vilka djur och växter som kan klara sig i olika miljöer. Dessa förutsättningar påverkar i sin tur syreförhållanden och näringshalter.

vattenprovtagning på is med helikopter i Bottenviken Bild: Joakim Ahlgren

På våra kalla breddgrader är det kanske inte så svårt att inse att temperaturen har stor betydelse för vilka arter som kan leva här. I vatten som under stora delar av året är täckta av is och där temperaturen varierar kraftigt under olika säsonger är det ganska utmanande att leva. Bild från provtagning av vatten i Bottenviken.

Temperatur, salthalt och siktdjup är relativt enkla mätningar som också påvisar och förklarar viktiga förhållanden i vattenekosystemen. Det finns därför långa tidsserier och mätningar från många ställen, och sedan länge en stor förståelse för hur dessa variabler påverkar våra vatten på olika sätt. Dessa variabler är så fundamentala att de i princip alltid mäts när man undersöker någonting i vattnet.

Vattnets temperatur och salthalt avgör vilken densitet (täthet, tyngd) en vattenmassa har. Stora skillnader i densitet gör att olika vattenmassor inte blandas, vilket i sin tur påverkar vattencirkulationen i området. Starka sådana språngskikt, dvs. gränser mellan olika vattenlager, kan ge upphov till syrebrist i djupvattnet (där det inte finns några växter som kan producera syre) och till näringsbrist i ytvattnet (där det inte finns några nedbrytare).

Våra årstider gör att vattnets kretslopp fördröjs. Nederbörden lagras i norra Sverige under vintern som snö och is, och alltsammans smälter ganska snabbt under våren. Då fyller vårfloden alla vattendrag och grundvattenmagasin och rinner sedan ut i havet. Detta vatten rinner som en ytvattenflod från Östersjön och ut genom de danska sunden och Västerhavet och sedan vidare ut i Atlanten. Om man ser de danska sunden som en jättestor flodmynning så är mängden vatten från avrinningsområdet som slutligen rinner ut ur Östersjön i samma storleksordning som floden Missisippi, världens åttonde största flod.

Aktuellt tillstånd

Temperaturen ökar i samtliga svenska vatten till följd av klimatförändringar. Salthalten varierar långsamt i Östersjön vilket huvudsakligen beror på skillnader i nederbörd och avrinning samt oregelbundna inflöden från Västerhavet. Den minskade försurningen av våra marker gör att mer humusämnen numera transporteras med vattnet. Det innebär att vattnet har blivit brunare så att siktdjupet i många sjöar och kustområden minskar. Denna effekt motverkar den förbättring av siktdjupet som den minskande övergödningen av många vatten tidigare åstadkommit. Humusämnen tillförs i större grad vid höga flöden. Vid låga flöden består avrinningen av djupt grundvatten som är klart och fint.

Läs om tillstånd för vattnets egenskaper i en vattenmiljö

Vattnets egenskaper

Om miljöövervakningen

Ansvariga experter: 
Sötvatten: Jens Fölster, Lars Sonesten, Stina Drakare (SLU)
Hav: Joakim Ahlgren (UMU), Jakob Walve (SU), Martin Hansson/Lena Viktorsson (SMHI)

Ansvarig myndighet är Havs- och vattenmyndigheten och  SLU 

Övervakning av vattenmassans egenskaper i sjöar och hav är en del av den nationella miljöövervakningen. Regelbundna provtagningar från mindre båtar eller fartyg genomförs på många olika fasta platser i våra hav och sjöar. På varje plats (station) mäts många olika variabler på samma gång och på flera olika djup.

Användning: Resultaten från övervakningen utgör ett grundläggande underlag för statusklassning enligt Vattendirektivet och det Marina direktivet och utgör också viktiga mätvärden för forskning om exempelvis klimatfrågor och ekologi.

Läs mer om övervakningen av vattenmassans egenskaper