Hoppa till huvudinnehåll

Siktdjup är en enkel mätning. Man sänker helt enkelt ner en vit skiva i vattnet tills den inte längre syns och lyfter den därefter långsamt tills den åter blir synlig. Syftet är att avgöra hur långt ner ljuset når. Det har en direkt effekt på hur djupt ner växter, som ju är beroende av solljus, kan leva. Ett riktmärke är att tåliga växter kan klara sig ner till dubbla siktdjupet.

Klart vatten är något som vi människor uppskattar, men det betyder också att vattnet är näringsfattigt och inte kan försörja varken växtplankton eller några större mängder fisk.

Siktdjupet påverkas av naturliga faktorer och av övergödning. Lösta humusämnen från skog och mark, och lerpartiklar och annat grumlande material som följer med vattendragen ger sämre siktdjup. Särskilt under sommarhalvåret har dessutom växtplankton, som frodas om ljus och näring finns, en kraftig inverkan på hur djupt ner ljuset når.

Siktdjupet är ofta lägre längs stränder och kuster. Det påverkas av naturliga faktorer och av övergödning. Tillrinnande vattendrag påverkar siktdjupet genom att vattnet ofta är brunfärgat av humusämnen och dessutom innehåller ler- och sandpartiklar. Grunda områden har ofta sämre siktdjup eftersom bottenmaterial lätt grumlas upp. Båda dessa faktorer tillför också näringsämnen till vattnet, vilket gör att växtplankton trivs och blir fler. Längre ut i sjön eller havet har partiklarna sjunkit till botten och de flesta näringsämnen har fångats upp av olika organismer. Då blir vattnet mycket klarare.

Läs mer om vattenmassans egenskaper