Hoppa till huvudinnehåll

Det är stora skillnader i salthalt mellan våra svenska havsområden och endast i Skagerraks djupvatten når vattnet samma salthalt, 35 promille, som i världshaven.

Det finns tre olika permanenta salthaltsgradienter; från Västerhavet till Bottniska viken minskar salthalten kraftigt i ytvattnet, från kusten och till öppet hav ökar salthalten, och från ytan till botten finns olika lager av vatten med allt högre salthalt. Det finurliga med att mäta salthalten är att den kan berätta var vattnet kommer ifrån och hur det har blandats på vägen. Den informationen kan sedan användas på många sätt.

Salthalten har en avgörande betydelse för vilka arter som klarar att leva var. De marina arterna blir allt färre ju längre in i Östersjön man kommer och de limniska blir allt fler. Det finns mycket få specialiserade brackvattenarter i våra geologiskt unga hav, och endast ett fåtal arter kan obehindrat röra sig mellan salta och söta vatten. Dit hör vattenlevande däggdjur, som ju andas luft, och en del fiskar. De ser dock alltid till att de känsliga unga livsstadierna får växa upp i den miljö de är bäst anpassade till.

Läs mer om vattenmassans egenskaper