Hoppa till huvudinnehåll

Tillståndet: 2019


Bild: Shutterstock
Fisk/fiske

Fisk/fiske

Uppskattad men hotad naturresurs. Fisk är en uppskattad naturresurs som finns i de flesta vattenmiljöer. Fiske bedrivs som rekreation eller i yrkesutövande och det regleras i flera olika lagar, förordningar och föreskrifter. Mängden fisk, artsammansättning, ålder och storlek varierar naturligt mellan olika vattenmiljöer, men också beroende på hur fisket bedrivs och på vad som i övrigt påverkar kvaliteten på den aktuella vattenmiljön. 

Bild: Ida Wendt

Bestånden av torsk i svenska vatten ligger på historiskt låga nivåer. Fisket är en viktig orsak, men även övergödning, och ett förändrat klimat.

Fisk/fiske:

Tillstånd för fisk/fiske

Tillstånd för fisk/fiske

Läs om tillstånd för fisk/fiske i en vattenmiljö

Fisk/fiske: Kust och öppet hav

Tillstånd för fisk/fiske i kust och öppet hav

Sveriges har en av Europas längsta kuster med mycket varierade livsmiljö för fisk. En avgöande faktor för olika fiskarters utbredning längs kusten och i havet är salthalten. Den varierar från nära oceanisk salthalt i Skagerrak till i princip sötvatten längst upp i Bottenviken. Längs gradienten finns många olika fiskarter från torsk och snultror på Västkusten till abborre och mört i Bottenviken.

rödspätta på bottenBild: Havsmiljöinstitutet

Högt fisketryck har lett till att bestånden av plattfiskar i haven sjunkit till rekordlåga nivåer.  Rödspättan i Skagerrak och Kattegatt är dock ett undantag.

Tillståndet för fisken längs Sveriges kust och i havet varierar betydligt. På grund av för hårt fiske är bestånden av torsk, plattfiskar och broskfiskar i havet på historiskt låga nivåer, med få undantag som rödspättan i Skagerrak och Kattegatt. Till exempel befinner sig torsken i Skagerrak och Kattegatt idag på betydligt lägre nivåer än för 40 till 50 år sedan, och i egentliga Östersjön domineras torskbeståndet av små individer i dålig kondition. De pelagiska bestånden av sill/strömming och skarpsill i alla havsområden visar däremot med några få undantag på livskraftiga bestånd. En art som ökat kraftigt i Östersjön är storspiggen som nyttjar både havet och kustens habitat.

I Östersjön har det skett en förändring i artsammansättningen i kustfisksamhällena sedan 1970-talet. Marina arter och de som föredrar kallare vatten har minskat, och sötvattensarter som föredrar varmare och mer näringsrika vatten har ökat. Under de senaste tio åren ses en generell minskning av bestånden av gös och gädda. Bestånden av sik har minskat i Bottenhavet men ökat i Bottenviken. Bestånden av sötvattensfiskar är ofta väldigt lokala och det finns stor variation i statusen mellan olika områden. Även om abborren relativt sett blivit mer talrik jämfört med hur det såg ut under 1970-talet, har det under senaste decenniet varit en nedgång i bestånden i vissa områden och framförallt i ytterskärgården. Karpfiskar är talrika i många skärgårdsområden.

Den invasiva arten svartmunnad smörbult har etablerat sig i södra Östersjön och sprids norrut längs svenska Östersjökusten. På vissa lokaler har arten ökat explosionsartat. På Västkusten där salthalten är högre förekommer inte de sötvattensfiskar som är vanliga i Östersjön. Här dominerar istället ung torsk och gråsej, samt olika snultror de kustnära samhällena. I många områden är bestånden av torskfiskar svaga, medan snultror och smörbultar har ökat.

Enligt Artdatabanken är idag över 20 marina fiskarter rödlista i Sverige på grund av havsfisket, där vanliga matfiskar som ål, långa, lyrtorsk, hälleflundra och havskatt är akut eller starkt hotade.

Vetenskaplig analys

Sett ur ett historiskt perspektiv så ligger dagens fiskbestånd i utsjön på mycket låga nivåerCardinale, M., Bartolino, V., Svedäng, H., Sunderlöf, A., Poulsen, R. T., Casini, M. 2015. A centurial development of the North Sea fish megafauna as reflected by historical Swedish longlining fisheries. Fish and Fisheries, 16: 522-533. . Dessutom har flera lokala populationer av olika fiskarter minskat eller helt försvunnit vilket gör att det kan ta lång tid för bestånden att återhämta sigCardinale, M., Linder, M., Bartolino, V., Maiorano, L., Casini, M. 2009. Conservation value of historical data: reconstructing stock dynamics of turbot during the last century in the Kattegatt-Skagerrak. Marine Ecology Progress Series, 386: 197-206.,Cardinale, M., Svedäng, H., Bartolino, V., Maiorano, L., Casini, M., Linderholm, H. 2012 Spatial and temporal depletion of haddock and Pollack during the last century in the Kattegatt-Skagerrak. Journal of Applied Ichthyology, 28:200-208.. Den starkaste bidragande faktor till fiskbeståndens låga nivåer och utslagning av lokala populationer är ett över tiden allt för hårt fisketryck. De fiskar som idag ökar återfinns främst bland de arter som inte fiskas eller som gynnas av övergödning och ett varmare klimat.

De senaste årtiondenas åtstramningar i yrkesfisket har gett vissa positiva effekter på bottenlevande fiskBergenius, M., Ringdahl, K., Sundelöf, A., Carlshamre, S, Wennhage, H. Valentinsson, D. (2018). Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-205. Aqua reports 2018:3. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Drottningholm Lysekil Öregrund. 245 s.,Greenstreet, S. P. R., Holland, G. J., Fraser, T. W. K., Allen, V. J. 2009. Modelling demersal fishing effort based on landings and days absence from port, to generate indicators of “activity”. ICES Journal of Marine Science, 66: 886-901.,Greenstreet, S. P. R., Rogers, S. I., Rice, J. C., Piet, G. J., Guirey, E. J., Fraser, H. M., Fryer, R. J. 2012. A reassessment of trends in the North Sea large fish indicator and a re-evaluation of earlier conclusions. ICES Journal of Marine Science, 69: 343-345.. I Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt och Östersjön skedde under 2000-talet relativt stora neddragningar i fiskeflottan, och även fiskekvoter och fiskedagar har begränsats4. Minskning i fiskeridödlighet har sannolikt bidragit till att flera utsjöbestånd av bottenlevande fisk de senaste åren uppvisat positiva trender och enstaka bestånd ligger till och med på relativt höga nivåer. Ett exempel på detta är beståndet av rödspätta i Skagerrak som ökat stadigt sedan mitten på 2000-talet. Under 2017 nådde beståndet en nivå på lekbiomassa (vuxen fisk) som är den högsta som uppmäts sedan mätningarna började på 1950-talet. Beståndet av torsk i Skagerrak som är en del av Nordsjöbeståndet har också ökat sedan början av 2000-taletICES. 2017. Report of the Benchmark Workshop on Baltic Stocks (WKBALT), 7–10 February 2017, Copenhagen, Denmark. ICES CM 2017/ACOM:30. 108 pp.. Däremot verkar ökningen av torsk i Kattegatt ha avstannat. Beräkningen av hur mycket torsk som finns i Kattegatt kompliceras av att torsk från Nordsjön och Skagerrak periodvis vandrar in i Kattegatt och tillfälligt blandar sig med Kattegatt-beståndetHavs- och vattenmyndigheten 2018. Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2017. Resursöversikt. Göteborg, 273 s..

För torsken, rödspättan och koljan som uppehåller sig nära kusten i Skagerrak syns fortfarande inga tecken på återhämtning från 1980- och 90-talets kollaps av kustfisk. Antalet vuxna och könsmogna individer är fortsatt mycket lågt och kusten verkar främst användas som uppväxtplats för juvenil fisk som lämnar kustområdena när de bli könsmognaSvedäng, H., Svenson, A. 2006. Cod Gadus morhua as behavioural units: inference from time series on juvenile abundance in the eastern Skagerrak. Journal of Fish Biology, 69: 151-164.. Dock tyder fynd av tidiga stadier av torskägg att lek fortfarande förekommer i kustzonenSvedäng, H., Wikström, A., Wennhage, H., Hentati Sundberg, J. 2016. Ett fiskefritt område för skydd av torsk, piggvar och rödspätta i Västkustens fjordområden. I: Bergström m fl 2016. Ekologiska effekter av fiskefria områden i Sveriges kust- och havsområden. Aqua reports 2016:20.

Sedan mitten av 1990-talet växer torsken i det östra beståndet i Östersjön allt långsammare och individuella fiskar kan vara i mycket dålig konditionCasini, M., Käll, F., Hansson, M., Plikshs, M., Baranova, T., Karlsson, O., Lundström, K., Neuenfeldt, S., Gårdmark, A., Hjelm, J. 2016. Hypoxic areas, density-dependence and food limitation drive the body condition of a heavily exploited marine fish predator. Royal Society Open Science 3: 160416.,8. Orsaken till minskning i individuell tillväxt har föreslagits bero på flera faktorer som till exempel. förändrad utbredning av skarpsill som är ett viktigt byte för torsk, samt ökad utbredning av syrefria bottnarEero, M., Vinther, M., Haslob, H., Huwer, B., Casini, M., Storr-Paulsen, M., Köster, F., W. 2012. Spatial management of marine resources can enhance recovery of predators and avoid local deplation of forage fish. Conservation Letters 5: 486-492.,11.

I Västerhavet och i Östersjön finns det flera bestånd av sill. Sill i Östersjön kallas för strömming och den vanligtvis mindre i storleken än sill i Västerhavet. Det höstlekande beståndet av sill i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt har sedan 1970-talet visat en positiv utveckling. Beståndet av vårlekande sill minskade under senare delen av 2000-talet, men har åter ökat något. Beståndet av sill/strömming i centrala Östersjön har sedan början av 2000-talet visat en stadig uppgång. Sill/strömming i Bottenhavet och Bottenviken har haft en stigande trend sedan 2000-talet men de senaste åren har trenden planat ut något. I Bottenhavet och Bottenviken har också konditionen sjunkit under de senaste årenÖstman, Ö., Karlsson, O., Pönni, J., Kaljuste, O., Aho, T., Gårdmark, A. 2014. Relative contributions of evolutionary and ecological dynamics to body size and life-history changes of herring (Clupea harengus) in the Bothnian Sea. Evolutionary Ecology Research, 16:417-433.,

Övergödning, förhöjd näringstillförsel till vattnet, är ett av de största miljöproblemen i ÖstersjönHELCOM, 2009 Eutrophication in the Baltic Sea – An integrated thematic assessment of the effects of nutrient enrichment and eutrophication in the Baltic Sea region. Balt. Sea Environ. Proc. No. 115B.,HELCOM, 2014. Eutrophication status of the Baltic Sea 2007-2011 - A concise thematic assessment. Baltic Sea Environment Proceedings No. 143. Med övergödning blir vattnet grumligare, vegetation får ökad påväxt av trådalger, syrebrist vid botten blir vanligare och giftiga algblomningar blir vanligare14. Allt detta påverkar fiskens livsmiljö, lekplatser och hur den hittar föda14,Rönnberg, C., Bonsdorff, E. 2004. Hydrobiologia 514: 227-241.. I Östersjöns kustområden gynnas små fiskarter som karpfiskar och spigg av övergödning16. I grunda kustområden är dessutom fisket främst riktat på stora rovfiskar som abborre, gös och gädda. Fiske riktat på rovfiskar minskar på predationstrycket på små fiskar vilket ger dem ytterligare möjligheter att öka i antalCasini, M., Lövgren, J., Hjelm, J., Cardinale, M., Molinero, J-C., Kornilovs, G. 2008. Multi-level trophic cascades in a heavily exploited open marine ecosystem. Proc R S Soc B 275: 1793-1801.. Högt fisketryck på stora individer av rovfiskar är ogynnsamt eftersom det är de stora individerna som har bäst reproduktionsframgång. Kombinationen av övergödning och fiske på rovfiskar har bidragit till att fisksamhällen i många grunda kustområden i Östersjön idag är dominerade av karpfiskar, och bestånden av abborre, gädda och gös är små eller minskar16,Casini, M., Lövgren, J., Hjelm, J., Cardinale, M., Molinero, J-C., Kornilovs, G. 2008. Multi-level trophic cascades in a heavily exploited open marine ecosystem. Proc R S Soc B 275: 1793-1801.,Bergström, L., Heikinheimo, O., Svirgsden, R., Kruze, E., Lozys, L., Lappalainen, A., Saks, L., Minde, A., Dainys, J., Jakubavičiūtė, E., Ådjers, K., Olsson, J. 2016. Long term changes in the status of coastal fish in the Baltic Sea. Estuarine, Coastal and Shelf Science, 169: 74-84.,8.

Ett urval av underlaget för tillståndsbeskrivningen av fisk/fiske i kust och öppet hav

Välj en ämnesgrupp ovan för att läsa mer om tillståndet.
Fisk/fiske: Skagerrak

Tillstånd för fisk/fiske i Skagerrak

I en historisk jämförelse är dagens bestånd av utsjöfisk mycket låga. Dessutom pekar undersökningar på att grunda kustområden i stort sett saknar stora rovfiskar medan snultror och krabbor har ökat. Men efter årtionden med negativa trender för bestånden i utsjön syns nu positiva tecken för flera av fiskarterna, som till exempel rödspätta och torsk i utsjön.

I en historisk jämförelse med hur bestånden såg ut i slutet av 1800-talet befinner sig dagens bestånd av fisk i utsjön på mycket låga nivåer. En viss ljusning syns dock för vissa bestånd. Beståndet av torsk har ökat från låga nivåer sedan mitten på 2000-talet och rödspätta är på den högsta nivå som uppmätts sedan 1950-talet då moderna mätningarna började. Även beståndet av gråsej har ökat sedan en bottennotering i början av 1990-talet, men är trots detta endast omkring hälften så stort som i mitten av 1970-talet.

Beståndet av vårlekande sill i Skagerrak, Kattegatt och sydvästra Östersjön minskade under senare delen av 2000-talet, men har åter ökat något efter att ha varit som svagast 2011. Tillståndet för beståndet av höstlekande sill i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt har varierat betydligt mellan olika år men sett över en längre tidsperiod sedan 1970-talet så visar beståndet på en positiv utveckling.

På kusten domineras fisksamhället av snultror, torsk och torskfiskar, men torskarna är få och små. För lokala kustbestånd av torsk, rödspätta och kolja syns fortfarande inga tecken på återhämtning från 1970- och 80-talets kollaps. I provfisken har fångsten av rödspätta, tånglake, blankål och berggylta minskat medan tångsnälla, oxsimpa och skärsnultra har ökat. Provfiskefångsterna i ryssjor domineras helt av strandkrabba, och i vissa områden ökar den kraftig. I fiskhälsoundersökningar har observerats påverkad hälsa hos tånglake.

Arter på Artdatabankens rödlista som förekommer är ål, havskatt, kolja, pigghaj, kummel, sjurygg, hälleflundra, lyrtorsk, torsk, vitling. pigghaj, blåkäxa, klorocka, slätrocka, knaggrocka och havsmus.

Ett urval av underlaget för tillståndsbeskrivningen av fisk/fiske i Skagerrak

Välj en ämnesgrupp ovan för att läsa mer om tillståndet.
Orsaker: fisk/fiske

Orsaker: fisk/fiske

Orsaker i kust och öppet hav

Havets resurser ansågs länge som outtömliga. Att människan skulle kunna påverka bestånden av fisk sågs länge som otänkbart. Under 1800- och 1900-talets industrialisering blev allt större områden tillgängliga för fisket samtidigt som effektiviteten och omfattningen gradvis ökade. Tillsammans med övergödning, habitatförstörning, ett varmare klimat och möjligen miljögifter, påverkar detta idag fisken negativt.

trål på fiskebåtBild: Havsmiljöinstitutet

Historiskt för höga fiskekvoter ledde till att fiskbestånden minskade och att storleken på den fisk som fångades också minskade.

Under 1800- och 1900-talet var fisket i stort sett fritt vilket möjliggjorde ett obegränsat uttag av fisk och skaldjur. Under 1900-talet började det bli svårt att bortse från de negativa effekterna av fisket på bestånden. Begränsningar i fisket infördes gradvis genom så kallade kvoter. I förhandlingar mellan länder om kvoter togs dock ofta lite hänsyn till biologisk kunskap, vilket fick till följd att kvoterna sattes långt över vad fiskbestånden långsiktigt tålde. Samtidigt var kunskapen om fiskens biologi och fiskebeståndens status begränsad. De för höga kvoterna ledde i sin tur till fortsatt minskande fiskbestånd och eftersom fisken inte hann växa sig stor blev fisken i fångsten och i havet mindre och mindre.

Parallellt med ett ökande fisketryck, skedde förändringar i miljön som övergödning, ökning av syrefria bottnar, mänsklig exploatering av lek- och uppväxtområden, och ett varmare klimat. Även om vissa arter gynnas av ökade vattentemperaturer och näringshalter samt minskad salthalt, missgynnas ofta de arter som är i fokus för fisket.

På kusten ligger de för fisken viktigaste miljöerna i de grundaste områdena, som också är hårdast utsatta för övergödning, miljögifter, bebyggelse och båttrafik. Även om kunskapen idag är bristfällig om hur betydande predationen från säl och skarv är på kustfiskbestånden, är det sannolikt att den ökade förekomsten av dessa toppredatorer i Östersjön påverkar den naturliga dödligheten hos fiskbestånden.

Orsaker i sjöar och vattendrag

Vänern

Från 1998 försvagades siklöjebeståndet och landningarna från yrkesfisket mer än halverades jämfört med 1996 och 1997. Under lång tid därefter varierade fångsterna mellan 160 och 300 ton. De senaste tio åren har fisket i genomsnitt landat ca 250 ton siklöja per år. Fiskeansträngningen har ökat men yrkesfiskarna behöver vara ute och fiska mer för att få upp samma mängd fisk som tidigare. Fångsterna påverkas inte bara av beståndens storlek, eftersom till exempel väder under fiskeperioden och tidig isläggning kan påverka fiskeansträngningen. Ovanligt dåliga väderförhållanden i november och december 2017 påverkade landningarna och endast 116 ton rapporterades i yrkesfiskestatistiken. Den totala dödligheten för siklöja var relativt hög och fiskeuttaget kunde öka marginellt de följande två åren. I tidsserierna från Vänern fanns också ett samband mellan mängden vuxen siklöja och lax.

Vättern

Vättern är en näringsfattig (oligotrof) sjö och har blivit alltmer näringsfattig på grund av förbättrad rening av avloppsvatten och gödslings-teknik i jordbruket. Djurplankton, som är basföda för siklöja och ung nors, har minskat och omfördelats mellan arter mot mindre storlekar under de senaste åren. Dessa indikationer bekräftar allt näringsfattigare förhållanden. Detta kan leda till ökad konkurrens om födoresurser och i slutänden minska reproduktionsframgången för planktonätande fisk dvs. antalet yngel som produceras och överlever.

Mängden årsyngel av nors i trålfångsterna har som regel varit högre i de mellersta och norra delarna jämfört med de södra delarna av sjön. Det kan bero på att den södra delen av sjön har färre grundområden och öar samt näringsfattigare och ofta kallare vatten vilket ger sämre förutsättningarna för tillväxt.

Bestånden av bytesfiskarna nors och siklöja minskade under flera år fram till 2013. Under senare år har dock siklöjebeståndet i Vättern återhämtat sig och nu är det starkare än på många år. Detta beror på måttligt god till stark reproduktionsframgång 2013, 2016 och 2018. Norsbeståndet ökar svagt men är fortfarande under medelvärde trots god rekrytering under flera år.

Bestånden av rovfisk som röding, öring, sik och lake har haft en gynnsam utveckling under motsvarande tid. Därutöver har 77 000 laxsmolt satts ut de senaste fyra åren. Storspigg nyttjas som föda av såväl lax som röding. Beståndet av storspigg verkar vara relativt stabilt men behöver övervakas mer för att följa beståndsutvecklingen.

Årgärder: fisk/fiske

Åtgärder: fisk/fiske

Åtgärder i kust och öppet hav

Åtgärder för fisken regleras framförallt genom EU:s gemensamma fiskeripolitik och åtgärdsprogrammet inom havsmiljödirektivet. Den gemensamma fiskeripolitiken har förvaltningsplaner över nationsgränserna för att nå långsiktigt hållbart nyttjande av fiskbestånd. Fisken på kusten behöver lokal förvaltning av såväl yrkes- som fritidsfiske vid sidan av åtgärder för att skydda lekområden. Generellt är uppföljning och utvärdering av åtgärder för fisk eftersatt i såväl Östersjön som Västerhavet.

EUs gemensamma fiskeripolitik infördes 1983, där kvoter är det viktigaste instrumentet för att reglera fisket. Fiskeripolitiken och förvaltningen har sedan dess successivt gått mot målet att fiska hållbart. Trots det är det fortfarande inte ovanligt att kvoterna sätts högre än de biologiska råden som ges av forskarna inom det Internationella havsforskningsrådet (ICES). En anledning till detta är att politikerna också tar så kallade socio-ekonomiska hänsyn till fiskerinäringen.

För att begränsa fisket har flera skrotningskampanjer av fiskebåtar genomförts i EU och i Sverige, och EU har börjat ta mer hänsyn till forskarnas råd vad gäller fiskekvoter. Därmed har fisketrycket i Skagerrak och Kattegatt minskat. Därtill har Sverige och andra länder genomfört flera åtgärder för att begränsa ekosystemeffekterna av fisket som att till exempel flytta ut trålgränserna, stänga vissa områden för fiske, och utvecklat mer selektiva och skonsamma fiskeredskap.

På kusten är fisket mer lokalt och småskaligt än i utsjön, och fritidsfisket har större betydelse. Flertalet åtgärder som redskaps- och fångstbegränsningar, minimått och fiskefredning har redan införts i flera områden. Ytterligare regleringar behövs sannolikt och det oreglerade handredskapsfisket utgör en utmaning för förvaltningen av fisken på kusten. Att utveckla uppföljning och reglering av fritidsfisket är av yttersta vikt.

Att förvalta fisken på kusten kräver flera verksamma åtgärder som tar sitt ursprung i såväl miljö- som fiskeriförvaltning. Detta inkluderar skydd och restaurering av viktiga livsmiljöer, begränsning av övergödning, beaktande av förändringar i klimatet och möjligen även reglering av toppredatorer som säl och skarv. Därtill behövs ytterligare kunskap om olika åtgärders betydelse samt kunskap om värdefulla livsmiljöer för fisk och en samsyn med förvaltningen på land.

Åtgärder i sjöar och vattendrag

Text under bearbetning...


Experter bakom tillståndsbedömningen

Kust och öppet hav:
Filip Svensson, SLU
Noora Mustamaki, SLU
Per Moksnes, Havsmiljöinstitutet/Göteborgs universitet

Sjöar och vattendrag:
Helena Strömberg, SLU
Kerstin Holmgren, SLU
Leonard Sandin, SLU