Hoppa till huvudinnehåll

Tillståndet: 2021


Bild: Pixabay
Metaller

Metaller

Metaller förekommer naturligt i berggrund, jordar och vatten, men ibland är halterna förhöjda på grund av utsläpp från mänskliga aktiviteter. Föroreningar av tungmetaller har belastat och belastar fortfarande vattenmiljön från både punktkällor och via långväga transporter i luft. På vissa håll påträffas förhöjda metallhalter i grundvatten, vilket oftast beror på att berggrunden är naturligt rik på metaller.

Vy över industri med rykande skorstenar. Bild: Pi-Lens/Shutterstock

En del metallföroreningar kommer till Sverige via lufttransport från andra delar av Europa.

I Sverige har gamla utsläpp av tungmetaller från industrier förorenat sjöar och vattendrag. En del av dessa metaller transporteras vidare ut mot kust och hav via vattendrag och bidrar till ökade föroreningar där. Vid kusten finns dessutom fortfarande punktutsläpp från olika verksamheter.

Höga kvicksilverhalter i insjöfisk har länge varit ett problem i Sverige. En person som äter stora mängder kvicksilverhaltig fisk löper ökad risk för skador på nervsystemet.

För att ta reda på hur metallhalterna i vattenmiljön ser ut och förändras över tid undersöks de i dels i vattnet i sig, dels i djur som lever i eller hämtar sin föda i vatten samt i bottensediment till havs. För närvarande presenterar Sveriges vattenmiljö mätningar av bly, kvicksilver och kadmium i fisk från sjöar, kust och hav, samt dessa metaller och även nickel i vatten från sjöar och vattendrag.

Bakgrundsfakta om metaller

Metallföroreningar kan transporteras bland annat via utsläpp till luft från kraftverk och andra förbränningsprocesser. De kan också komma från naturliga källor, till exempel finns kvicksilver i rök från skogsbränder och vulkanutbrott.

Metaller binder till bottensedimenten i vattendrag, sjöar och i havet. Strömmar, båttrafik, muddring eller djur, som rör om bottnarna, kan göra att metallerna åter frisätts och börjar cirkulera i ekosystemet. Vattnets surhet och mängden humusämnen (organiskt material) m.m. påverkar också halterna av metaller.

Metaller bioackumuleras inte i näringsväven på samma sätt som organiska miljögifter, med kvicksilver som ett viktigt undantag.

Läs om tillstånd för metaller i en vattenmiljö

Metaller i kust och öppet hav

Tillstånd för Metaller i kust och öppet hav

Metallhalter vid kusten och i svenska havsområden beror till stora delar på transport av föroreningar från land, men också på luftburet nedfall som kommer med nederbörd via långväga transporter. Större punktkällor till utsläpp av metaller kommer från nedlagda och aktiva industrier längs framför allt Norrlandskusten.

 

Här redovisas resultat från provtagning av metallhalter i sill/strömming i landets havsområden. Det finns betydligt mer data, men i år visas ett urval.

För kvicksilverhalter i strömming syns inga generella geografiska mönster, däremot är halterna i fisk fångad längre ut till havs lägre än i fisk från kustvattnen. Högst kvicksilverhalter hittas i fisk från södra Bottenhavet, medan de lägsta halterna finns hos fisk från norra egentliga Östersjön och Kattegatt. I de flesta havsområden syns inga trender, förutom i södra Bottenhavet och norra Egentliga Östersjön där halterna minskar.

Blyhalterna i strömming minskar generellt över tid, förmodligen på grund av att bensinen numera är blyfri. De högsta blyhalterna finns i södra delen av Östersjön, med undantag för södra Bottenhavet där högst halter ses.

Halterna av kadmium i strömming visar inga tydliga trender i de flesta havsområden, men i Skagerrak och norra Bottenhavet ökar kadmiumhalterna. Det är värt att notera att trots flera åtgärder för att minska utsläppen av kadmium så är de senaste årens koncentrationer i samma storleksordning som de som uppmättes för 40 år sedan.

Presentation: Övervakning av miljögifter i marina organismer

Här kan du se en presentation som beskriver hur  övervakningen av organiska miljögifter och metaller i marina organismer går till och hur tillståndet ser ut. Presentationen togs fram i samband med Vattenmiljöseminariet i december 2020 och framförs av Suzanne Faxneld på Naturhistoriska riksmuseet.

Ett urval av det som mäts för att studera tillståndet för metaller i kust och öppet hav

Välj en mätvariabel ovan för att se tidstrender i karta och grafer, eller läs mer om variabeln.
Metaller i Skagerrak

Tillstånd för Metaller i Skagerrak

Kvicksilver visar ingen tydlig trend i sill under hela tidsperioden, men de senaste tio åren ökar trenden med halter som varierar kring EU:s gränsvärde för sekundärförgiftning (20 ng/g våtvikt). De senaste åren ligger halterna över gränsvärdet.

För bly i sill ses inte heller någon tydlig trend och halterna ligger på cirka 0,03 µg/g torrvikt, vilket är under gränsvärdet för försäljning.

Kadmium i sill ökar signifikant över hela tidsperioden (1995–2019) och ligger på 0,5 µg/g torrvikt, vilket ändå är under EU:s gränsvärde för sekundär förgiftning.

Ett urval av det som mäts för att studera tillståndet för metaller i Skagerrak

Välj en mätvariabel ovan för att se tidstrender i karta och grafer, eller läs mer om variabeln.
Metaller

______________________________________________________________________________

Fakta: Gränsvärden för metallhalter

Internationella gränsvärden för fisk finns satta för bly, kvicksilver, kadmium och nickel.

Halterna av kvicksilver överstiger gränsvärdet för så kallad sekundär förgiftning satt för fisk i alla undersökta sjöar. Gränsvärden för tungmetaller är gemensamma för alla länder inom EU och är satta för att skydda organismer i vattenekosystem från allvarliga effekter. Det finns även ett gränsvärde för hur höga halter det får finnas i fisk som ska säljas som livsmedel till konsument.

______________________________________________________________________________

 

Om miljöövervakningen

Ansvariga experter

  • Sjöar och vattendrag/Kust och hav (mätningar i fisk): Suzanne Faxneld och Anne Sörensen, Naturhistoriska riksmuseet.
  • Sjöar och vattendrag (mätningar i vatten): Jens Fölster, Sveriges lantbruksuniversitet

Ansvarig myndighet är Naturvårdsverket.

Övervakning av metaller i sjöar, vattendrag, kust och hav är en del av den nationella miljöövervakningen. Metaller mäts i djur (biota), ofta fisk som fångas och därefter analyseras halterna i antingen muskel eller lever. Provtagningsplatserna i sötvatten är sjöar över hela landet som ingår i trendsjöprogrammet. Här fiskas abborre, gädda och röding för analys. I kust och hav analyseras abborre, strömming/sill och tånglake från närmare 30 lokaler längs kusten och i öppet hav.

Läs mer om övervakningen av metaller