Hoppa till huvudinnehåll

Tillståndet: 2021


Bild: Pixabay
Effekter av TBT

Effekter av TBT

Effekter av TBT (tributyltenn) övervakas för att kunna bedöma påverkan i havet av detta giftiga ämne. TBT har använts i båtbottenfärger från 1960-talet till långt in på 2000-talet för att förhindra att olika organismer sätter sig fast och börjar växa på båtskrov.

Båtbottenfärg målas på båtskrov Bild: Mark Herreid/Shutterstock

Båtbottenfärg som innehåller det giftiga ämnen TBT (tributyltenn) är idag förbjuden, men effekterna från tidigare användning visar sig bland annat som könsförändringar hos snäckor.

Båtbottenfärg ger könsförändringar hos snäckor

TBT har alltså använts i båtbottenfärg under lång tid i Sverige och på andra håll i världen. Sedan 2008 är ämnet totalförbjudet i båtbottenfärg inom EU. Exponering för TBT kan leda till hormonell påverkan så att honorna hos ett flertal snäckarter utvecklar hanliga könsorgan, så kallat imposex. Detta kan göra snäckorna sterila. Imposex mäts på flera lokaler läng svenska kusten  På västkusten mäts graden av imposex och TBT-halten i vävnad hos stor nätsnäcka och på ostkusten mäts enbart imposex i stor tusensnäcka. Tusensnäckorna är så små att det blir svårt att mäta TBT-halten i vävnad hos dessa.

Bedömningen av ett havsområdes miljötillstånd utifrån imposex baseras på i vilken grad honorna är drabbade av detta. Graden av imposex uttrycks som VDSI (Vas Deferens Sequence Index). Ospar:s och ICES:s bedömningskriterier används. Miljötillståndet när det gäller effekter av TBT i svenska vatten varierar från otillfredsställande till gott.

Läs om tillstånd för effekter av tbt i en vattenmiljö

Effekter av TBT i kust och öppet hav

Tillstånd för Effekter av TBT i kust och öppet hav

I Skagerrak minskar trenden av imposex hos stor nätsnäcka vid alla lokaler utom en. I Kattegatt visar lokaler i utsatta områden på ett sämre miljötillstånd, jämfört med lokaler i mer opåverkade områden. Den tydliga minskning som ses på flera lokaler i Skagerrak ses inte i Kattegatt. Detta beror i viss mån på att färre lokaler undersöks i Kattegatt men också på att en mindre känslig snäckart (stor tusensnäcka) används vid hälften av dessa lokaler. Att ytterligare en art används i Kattegatt beror på att stor nätsnäcka inte är så vanlig i södra Kattegatt eftersom salthalten är för låg där. 

I mindre påverkade områden, exempelvis vid referenslokalerna, ses endast små variationer mellan åren, vilket är förväntat. Vid lokalerna i södra

Person samlar in snäckor på strand för analys av TBT. Bild: Marina Magnusson

Insamling av stor tusensnäcka vid Salvikens strandängar, Öresund.

och norra Egentliga Östersjön har imposex hos stor tusensnäcka undersökts sedan 2008. Det finns tydliga skillnader i procentuell påverkan mellan punktkällor och övriga lokaler. Imposex minskar vid hälften av lokalerna.

I södra Egentliga Östersjön bedöms miljötillståndet som måttligt vid samtliga lokaler medan miljötillståndet vid flertalet av lokalerna i norra Egentliga Östersjön varierar mellan måttligt och gott.

Presentation: Övervakning av TBT och imposex hos snäckor

Här kan du se en presentation som beskriver hur  övervakningen av TBT och imposex hos snäckor går till och hur tillståndet ser ut. Presentationen togs fram i samband med Vattenmiljöseminariet i december 2020 och framförs av Marina Magnusson på Marine Monitoring AB.

Ett urval av det som mäts för att studera tillståndet för effekter av tbt i kust och öppet hav

Välj en mätvariabel ovan för att se tidstrender i karta och grafer, eller läs mer om variabeln.
Effekter av TBT i Södra Egentliga Östersjön

Tillstånd för Effekter av TBT i Södra Egentliga Östersjön

I södra delen av Egentliga Östersjön studeras imposex hos stor tusensnäcka (Peringia ulvae) varje år vid två hamnar: Hällevik och Simrishamn; två referenslokaler (Toseboviken och Simrishamn ref); samt vid en naturhamn på Tjärö. Tidigare studerades även Trelleborgs hamn samt en referensstation till denna, men på grund av svårigheter att hitta snäckor så har dessa lokaler ersatts av lokalerna vid Simrishamn med start 2018. Imposex fanns hos snäckor vid alla lokaler och miljötillståndet bedömdes som måttligt överallt.

Påverkan från TBT är som störst vid hamnen i Hällevik; både VDSI och andelen påverkade snäckor överskrider resultaten från alla övriga lokaler i Södra Egentliga Östersjön. Mer än hälften av snäckorna, 58 procent, i Hällevik har någon form av imposex. Den procentuella påverkan i referenslokalerna samt naturhamnen är lägre och varierar mellan 10 och 30 procent. Provtagning har skett årligen under tolv år vid lokalerna Hällevik, Toseboviken samt Tjärö och en nedåtgående trend ses vid samtliga lokaler.

Sammanfattningsvis är miljötillståndet för södra Egentliga Östersjön måttligt vid samtliga lokaler, oavsett hur stor andel snäckor som påverkats i området, och och nedåtgående trender ses vid tre av lokalerna.

Ett urval av det som mäts för att studera tillståndet för effekter av tbt i Södra Egentliga Östersjön

Välj en mätvariabel ovan för att se tidstrender i karta och grafer, eller läs mer om variabeln.
Effekter av TBT

Om miljöövervakningen

Ansvarig expert: Marina Magnusson, Marine Monitoring AB

Ansvarig myndighet är Naturvårdsverket.

Övervakning av effekter av TBT (tributyltenn) är en del av den nationella miljöövervakningen och övervakning av snäckor har pågått sedan 2003 i Västerhavet och sedan 2008 i Egentliga Östersjön. Provtagningen på västkusten utförs som gradientstudier från två stora hamnar – Brofjorden utanför Lysekil och i Göteborgs hamn, samt två lokaler längs Hallandskusten. I Östersjön besöks 16 lokaler fördelade på sex geografiska områden från Stockholms skärgård till Råå i Skåne.