Hoppa till huvudinnehåll

Tillståndet: 2021


Bild: Pixabay
Effekter av TBT

Effekter av TBT

Effekter av TBT (tributyltenn) övervakas för att kunna bedöma påverkan i havet av detta giftiga ämne. TBT har använts i båtbottenfärger från 1960-talet till långt in på 2000-talet för att förhindra att olika organismer sätter sig fast och börjar växa på båtskrov.

Båtbottenfärg målas på båtskrov Bild: Mark Herreid/Shutterstock

Båtbottenfärg som innehåller det giftiga ämnen TBT (tributyltenn) är idag förbjuden, men effekterna från tidigare användning visar sig bland annat som könsförändringar hos snäckor.

Båtbottenfärg ger könsförändringar hos snäckor

TBT har alltså använts i båtbottenfärg under lång tid i Sverige och på andra håll i världen. Sedan 2008 är ämnet totalförbjudet i båtbottenfärg inom EU. Exponering för TBT kan leda till hormonell påverkan så att honorna hos ett flertal snäckarter utvecklar hanliga könsorgan, så kallat imposex. Detta kan göra snäckorna sterila. Imposex mäts på flera lokaler läng svenska kusten  På västkusten mäts graden av imposex och TBT-halten i vävnad hos stor nätsnäcka och på ostkusten mäts enbart imposex i stor tusensnäcka. Tusensnäckorna är så små att det blir svårt att mäta TBT-halten i vävnad hos dessa.

Bedömningen av ett havsområdes miljötillstånd utifrån imposex baseras på i vilken grad honorna är drabbade av detta. Graden av imposex uttrycks som VDSI (Vas Deferens Sequence Index). Ospar:s och ICES:s bedömningskriterier används. Miljötillståndet när det gäller effekter av TBT i svenska vatten varierar från otillfredsställande till gott.

Läs om tillstånd för effekter av tbt i en vattenmiljö

Effekter av TBT i kust och öppet hav

Tillstånd för Effekter av TBT i kust och öppet hav

I Skagerrak minskar trenden av imposex hos stor nätsnäcka vid alla lokaler utom en. I Kattegatt visar lokaler i utsatta områden på ett sämre miljötillstånd, jämfört med lokaler i mer opåverkade områden. Den tydliga minskning som ses på flera lokaler i Skagerrak ses inte i Kattegatt. Detta beror i viss mån på att färre lokaler undersöks i Kattegatt men också på att en mindre känslig snäckart (stor tusensnäcka) används vid hälften av dessa lokaler. Att ytterligare en art används i Kattegatt beror på att stor nätsnäcka inte är så vanlig i södra Kattegatt eftersom salthalten är för låg där. 

I mindre påverkade områden, exempelvis vid referenslokalerna, ses endast små variationer mellan åren, vilket är förväntat. Vid lokalerna i södra

Person samlar in snäckor på strand för analys av TBT. Bild: Marina Magnusson

Insamling av stor tusensnäcka vid Salvikens strandängar, Öresund.

och norra Egentliga Östersjön har imposex hos stor tusensnäcka undersökts sedan 2008. Det finns tydliga skillnader i procentuell påverkan mellan punktkällor och övriga lokaler. Imposex minskar vid hälften av lokalerna.

I södra Egentliga Östersjön bedöms miljötillståndet som måttligt vid samtliga lokaler medan miljötillståndet vid flertalet av lokalerna i norra Egentliga Östersjön varierar mellan måttligt och gott.

Presentation: Övervakning av TBT och imposex hos snäckor

Här kan du se en presentation som beskriver hur  övervakningen av TBT och imposex hos snäckor går till och hur tillståndet ser ut. Presentationen togs fram i samband med Vattenmiljöseminariet i december 2020 och framförs av Marina Magnusson på Marine Monitoring AB.

Ett urval av det som mäts för att studera tillståndet för effekter av tbt i kust och öppet hav

Välj en mätvariabel ovan för att se tidstrender i karta och grafer, eller läs mer om variabeln.
Effekter av TBT i Kattegatt

Tillstånd för Effekter av TBT i Kattegatt

Inom Kattegatt används två indikatorarter för TBT. I Glommens fiskehamn samt utanför Gåsanabbe studeras stor nätsnäcka Tritia nitida och vid Råå hamn och vid Salvikens strandängar studeras stor tusensnäcka Peringia ulvae.

Snäckorna vid Gåsanabbe visar fortsatt låga nivåer av imposex. Ingen tydlig minskning syns, utan VDSI och TBT-halt i vävnad har legat stabilt på en låg nivå, och visar på ett gott miljötillstånd. Vid Glommens fiskehamn syns däremot högre nivåer av imposex i stor nätsnäcka, liksom starkt förhöjd TBT-halt i snäckvävnaden. Ingen minskning ses för några av variablerna och miljötillståndet bedöms här som måttligt.

Ett annat område i Kattegatt som är starkt påverkat av TBT är Råå hamn. Där visar cirka 61 procent av honorna av stor tusensnäcka något stadium av imposex. Stor tusensnäcka är inte lika känslig för TBT som nätsnäckan. Den drabbas därför sällan av de högsta stadierna av imposex, även om föroreningsgraden är hög. Miljötillståndet för snäckorna från Råå hamn, där det finns plats för 1200 båtar, bedöms vara måttligt. Vid Salvikens strandängar uppvisar 18 procent av honorna imposex och VDSI ligger på 0,18. Detta innebär ett måttligt miljötillstånd, men även en ökning mot tidigare resultat. Inga tydliga trender syns vid varken Råå hamn eller Salvikens strandängar.

Totalt sett syns inga trender i Kattegatt och miljötillståndet vid de flesta lokalerna klassas som måttligt, undantaget är Gåsenabbe där miljötillståndet bedöms som gott.

Ett urval av det som mäts för att studera tillståndet för effekter av tbt i Kattegatt

Välj en mätvariabel ovan för att se tidstrender i karta och grafer, eller läs mer om variabeln.
Effekter av TBT

Om miljöövervakningen

Ansvarig expert: Marina Magnusson, Marine Monitoring AB

Ansvarig myndighet är Naturvårdsverket.

Övervakning av effekter av TBT (tributyltenn) är en del av den nationella miljöövervakningen och övervakning av snäckor har pågått sedan 2003 i Västerhavet och sedan 2008 i Egentliga Östersjön. Provtagningen på västkusten utförs som gradientstudier från två stora hamnar – Brofjorden utanför Lysekil och i Göteborgs hamn, samt två lokaler längs Hallandskusten. I Östersjön besöks 16 lokaler fördelade på sex geografiska områden från Stockholms skärgård till Råå i Skåne.