Hoppa till huvudinnehåll

Tillståndet: 2019


Bild: Kamiel Kempeneers/CC BY-NC-ND 2.0
Tumlare

Tumlare

Detta är en äldre rapport: Läs den senaste rapporten för Tumlare

En tumlande val i svenska vatten. Den som har tur kan få se den typiskt trekantiga ryggfenan av den lilla, knubbiga tandval som går under namnet tumlare. Tumlarna lever ensamma eller i små grupper, jagar fisk och kommunicerar och navigerar genom att skicka iväg klickande ljud. De flesta tumlarna i Sverige finns från Skagerrak i väst upp till Ålands hav i öst, uppdelat på tre olika populationer. Gruppen som lever i Östersjön är akut hotad, till följd av miljögifter och bifångster i fisket. Tumlare är ett nytt tillskott inom miljöövervakningen.

Flera ryggfenor från tumlare sticker upp genom vattenytan Bild: Kustbevakningen Strömstad

Ibland syns en mindre grupp tumlare simma gemensamt. De karakteristiska ryggfenorna siktas lättast om det är lungt och stilla i vattenytan. 

Tumlarna runt Sverige delas in i tre olika populationer, som också utgör så kallade förvaltningsområden. Populationerna skiljer sig åt både genetiskt och när det gäller skallens form. Förvaltningsområdena baseras på populationernas utbredningsmönster under sommaren.

  • Nordsjöpopulationen sträcker sig från Falkenberg i mellersta Kattegatt till Skagerrak och ända ut till Färöarna och Biscayabukten.
  • Bälthavspopulationen rör sig i området från mellersta Kattegatt till och med sydvästra Östersjön öster om Bornholm. Få djur rör sig dock längre österut än till Smygehamn.
  • Östersjöpopulationen uppehåller sig i Östersjön öster om Bornholm. Idag är mycket sällan de observeras norr om Öregrund.

Läs om tillstånd för tumlare i en vattenmiljö

Tumlare i kust och öppet hav

Tillstånd för Tumlare i kust och öppet hav

Tillståndet för Östersjötumlaren är kritiskt, populationen har krympt och består nu av någonstans mellan hundra och drygt tusen individer. För populationerna i Västerhavet ser det bättre ut, men även där startade övervakning av tumlare under 2019.

Tre inventeringar av Nordsjöpopulationen och fyra inventeringar av Bälthavspopulationen under tidsperioden 1994-2016 tyder på att antalet har varit stabilt, men att det har skett storskaliga förändringar av utbredningsmönstret av tumlare i Nordsjön. Vid den senaste inventeringen skattades antalet Nordsjötumlare till ungefär 250 000-500 000 djur, och antalet Bälthavstumlare till ungefär 20 000-80 000 djur. Det finns dock stora osäkerheter i skattningarna och de geografiska områden som jämförs är något olika mellan åren.

Östersjöpopulationen består av bara runt 100-1100 individer och har bara inventerats en gång. Populationen är listad som akut hotad i både Helcoms rödlista för Östersjön och i IUCNs (Internationella Naturvårdsunionen) globala rödlista.

Syftet med miljöövervakning av tumlare är att studera långsiktiga effekter av miljögifter, bifångster och annan påverkan från människan. Utvecklingen av antalet tumlare dokumenteras tillsammans med mer detaljerade undersökningar av tumlarnas hälsotillstånd, som görs genom att studera döda, strandade och bifångade djur.

Båt och instrument som används för att övervaka tumlare Bild: Julia Carlström

Här sätts en så kallad C-POD ut, en akustisk klick-detektor som fångar upp tumlarens klick-ljud. På så vis kan experterna observera tumlare som simmar förbi.

Tumlare fastnar i fiskarens garn

Fram till slutet av 1800-talet jagades tumlare i stor omfattning i danska vatten. Jakten återupptogs även till viss del under första och andra världskriget. I början av 1900-talet jagades tumlare även i södra Östersjön. Idag är de främsta hoten mot tumlare oavsiktliga fångster i fisket och miljögifter, men det är även möjligt att undervattensbuller och magrare bytesfiskar påverkar tumlare negativt.

Tumlare bifångas främst i bottensatta garn med stora maskor, som garn för torsk, sjurygg och plattfiskar. Tumlarna undviker inte de tunna garnen utan fastnar och dör.

Giftiga ämnen som PCB och DDT ansamlas i tumlarnas kroppar eftersom tumlaren befinner sig högst upp i näringskedjan. Miljögifterna gör att tumlarna lättare blir sjuka och får svårare att fortplanta sig.

Tumlaren har mycket känslig hörsel, och är helt beroende av att kunna höra ekot av sina egna klickande ljudsignaler för att överleva. Ljud som är skapade av människor kan därför störa tumlare och till med orsaka fysiska skador.

Utbredningen av tumlare är tätt knuten till deras föda. Detta gör att om tumlare störs i sina utbredningsområden är det stor risk för att det orsakar problem för populationen. Den lilla populationen i Egentliga Östersjön är särskilt känslig för mänsklig påverkan eftersom så få individer återstår.

Ett urval av det som mäts för att studera tillståndet för tumlare i kust och öppet hav

Välj en mätvariabel ovan för att se tidstrender i karta och grafer, eller läs mer om variabeln.
Tumlare i Norra Egentliga Östersjön

Tillstånd för Tumlare i Norra Egentliga Östersjön

Tumlare

Om miljöövervakningen

Ansvarig expert: Julia Carlström (Naturhistoriska riksmuseet).

Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten.

Populationen övervakas med akustiska metoder, med hjälp av särskilda klickdetektorer, som är specifikt utvecklade för detta. Den övervakade parametern är tumlares detektionsfrekvens och övervakningen görs kontinuerligt vid ett antal fasta stationer inom populationernas kärnområden. Sedan sommaren 2019 utförs miljöövervakning av tumlare både i Egentliga Östersjön och i Kattegatt. I Östersjön startades övervakningen 2017.

Läs mer om miljöövervakningen av tumlare