Hoppa till huvudinnehåll

Tillståndet: 2019


Bild: Philip Myrtorp/Unsplash
Klimat

Klimat

Detta är en äldre rapport: Läs den senaste rapporten för Klimat

Avgörande betydelse för livet i våra vatten. Den globala uppvärmningen leder till att sjöar, vattendrag och hav blir varmare, och att havsnivån stiger. Dessutom förändras salthalt, skiktning och isperiodens längd. Djur och växter tvingas ändra sina utbredningsområden, och för många innebär detta stora svårigheter. Förändringar i mönstren för temperatur och nederbörd påverkar även mängden grundvatten som bildas.

akvarellillustration av klimat, en stor våg och en sol Bild: Ida Wendt

Klimatförändringarna påverkar våra vattenmiljöer på många olika sätt. Vattenståndet ökar i havet och fler stormar leder till ökad stranderosion, vilket är ett problem i framförallt södra Sverige.

Tillstånd för klimat

Tillstånd för klimat

Sveriges sjöar, vattendrag och hav håller på att bli allt varmare. Förändrade mönster i temperatur och nederbörd påverkar också mängden och kvaliteten på det grundvatten som bildas.

För sjöar och vattendrag är uppvärmningen under sommaren mest påtaglig, vilket till exempel ger en ökad risk för syrebrist i sjöarnas bottenvatten. Kallvattensarter som lax och öring påverkas också negativt av uppvärmningen.

Våra kust- och havsvatten blir varmare i en takt som är ungerfär dubbelt så snabb som den för världshaven i genomsnitt. Mängden nederbörd har ökat, men det har ännu inte gjort svenska kustvatten mindre salta vilket förväntas ske på sikt. Vissa marina arter har redan börjat ändra sin utbredning och förökning på grund av uppvärmningen.

Den ökade nederbörden kan ge höjda grundvattennivåer med någon eller tiotals centimeter. I de sydöstra delarna av landet kan grundvattennivåerna däremot komma att sjunka. Både höjda och sänkta grundvattennivåer kan påverka grundvattenkvaliteten. I kustområdena kommer havsnivåhöjningen att påverka grundvattnet genom att risken för saltvatteninträngning ökar i enskilda brunnar.

Läs om tillstånd för klimat i en vattenmiljö

Klimat: Sjöar och vattendrag

Tillstånd för klimat i sjöar och vattendrag

Det finns bara ett fåtal längre tidsserier med vattentemperaturer från Sveriges sjöar och vattendrag. Tidsserierna visar att våra vatten håller på att bli varmare, framför allt under sommaren. Uppvärmingen ökar risken för syrebrist i sjöars bottenvatten. Effekter av ett varmare klimat märks också genom att isläggningsperioden blivit kortare. Under 2018 var många sjöar temperaturskiktade under lång tid, och många små bäckar torkade periodvis ut. Under sommaren 2018 blev även de stora älvarna uppvärmda, vilket påverkade kallvattensarter som lax och öring negativt.

Klimatet speglar vädrets historia - även nere i vattnet

För att kunna säga något om effekter av klimatförändringar på vattentemperaturen i sjöar och vattendrag behövs tidsserier med data som är 30 år eller längre. Med dessa uppgifter går det beräkna vad som kan anses vara normala variationer och vad som kan vara ett tecken på klimatförändring. Sådana långa tidsserier finns bara för ett fåtal sjöar och vattendrag inom miljöövervakningen. De långtidstrender som finns pekar dock mot en tydlig uppvärmning av vattnen, framför allt under sommarhalvåret.

Vad hände år 2018?

Under 2018 blev ytvattnet varmt redan i maj och många sjöar var därför temperaturskiktade en längre period än vanligt. Det ger i sin tur ökad risk för låga syrgashalter i bottenvattnet, vilket kan påverka vattenlivet negativt.

Många små vattendrag torkade ut periodvis under sommaren 2018, liksom under 2017. De stora älvarna blev också uppvärmda, vilket påverkade kallvattensarter som lax och öring negativt.  Flera rapporter vittnar till exempel om slöa fiskar och sjukdomsutbrott. Det kan i sin tur ha påverkat yngelöverlevnaden.

Antal dagar efter nyår som islossning skett i sjön Bergviken åren 1924–2021. Från 1924 och fram till 1990 skedde islossning vanligtvis 120 dagar efter nyår, i månadsskiftet april-maj. Under denna period skedde aldrig islossning tidigare än 11 april. Efter 1990 syns en trend med allt tidigare islossning. Den tidigaste islossningen hittills var den 14 mars år 2014. Källa: okänd persons noteringar på sjöbod.

 

Kortare issäsong med ett varmare klimat​

I SMHI:s regi observeras tidpunkten för isläggning och islossning i cirka 130 stora och medelstora sjöar. Vid några sjöar har man följt isläggningsperioden sedan 1870-talet, där bland andra timmerflottare och fiskare varit intresserade av informationen. Tyvärr avslutades mätningarna på 1980-talet i flera av dem.

I sjön Bergviken har islossningen följts sedan år 1924, troligtvis av sågverket som behövt informationen för timmerflottningen på sjö. I observationerna syns en trend efter år 1990 med allt kortare isläggningstid som svar på varmare väder. Trots att timmerflottningen slutat sedan länge fortsätter en okänd ortsbo att notera datum för isläggning och islossning. Resultaten publiceras på en sjöbod.

Ett urval av underlaget för tillståndsbeskrivningen av klimat i sjöar och vattendrag

Välj en ämnesgrupp ovan för att läsa mer om tillståndet.

Läs om tillstånd för klimat i en region

Orsaker: klimat

Orsaker: klimat

Klimatförändringarna i svenska vatten orsakas av globala processer. Ökande koldioxidhalter i atmosfären fångar värme som ger stigande lufttemperaturer. Samtidigt blir även sjöar, vattendrag och hav varmare. Vatten har en hög kapacitet att absorbera värme. Världshaven uppskattas ha absorberat mer än nittio procent av den värme som orsakats av växthusgasutsläpp de senaste femtio åren.

Grundvatten

Den globala uppvärmningen ger förändringar i nederbörd ochtemperatur som påverkar de hydrologiska kretsloppen, där grundvatten ingår som en viktig komponent.

Klimatförändringarna kan också leda till ändrad markanvändning, odling av nya grödor, längre växtsäsonger och ökad användning av gödsel och bekämpningsmedel. Dessa förändringar kan i sin tur påverka grundvattenkvaliteten. Den ökade nederbörden kan även medföra fler och större översvämningar samt höjda ytvattennivåer. Resultatet kan där bli ett ökat inflöde av ytvatten till grundvattenmagasinen.

Kust- och öppet hav

Haven absorberar stora mängder värme som skapats på grund av ökande mängder av växthusgaser i atmosfären. Under de senaste femtio åren har över nittio procent av den globala uppvärmningen absorberats av världshaven. Därför är haven nu cirka 1,3 grader varmare än de var före industrialiseringen. Utan denna oceaniska värmebuffert skulle den globala temperaturen stigit mycket mer än den hittills har gjort. Klimatforskare uppskattar att atmosfären de senaste femtio åren skulle ha värmts upp cirka 36 grader om världshaven inte hade absorberat överskottsvärmen.

Värmen tränger också sig ned djupare och en tredjedel av den överskottsvärme som har absorberas av havet finns i vatten på över 700 meters djup. Klimatmodeller förutspår att den genomsnittliga globala havstemperaturen kommer att öka ytterligare med 1-4 grader till år 2100.

Årlig temperaturavvikelse i världshavens ytvatten under perioden 1880–2015, angiven i grader Celsius. Datakälla: NOAA.

Uppvärmningen ger också en fuktigare atmosfär och regionala klimatmodeller förutspår därför ökade nederbördsmängder och ökad avrinning, i synnerhet i norra Sverige. Följden väntas bli att svenska hav blir mindre salta. 

Ett varmare hav har flera följder. Till exempel utvidgar sig vatten då det värms – så kallad termisk expansion – vilket leder till höjning av havsnivån. Den termiska expansionen står uppskattningsvis för cirka 25 procent av den nuvarande globala havsnivåhöjningen

Smältande glaciärer bidrar också till stigande havsnivåer, inte minst de i Antarktis och på Grönland. I norra Sverige motverkas havsnivåhöjningen till stor del av landhöjningen sedan senaste istiden, men i södra Sverige är landhöjningen mycket liten. Därför kan effekterna av havsnivåhöjningen i södra Sverige bli stora de kommande årtiondena.

Årgärder: klimat

Åtgärder: klimat

Klimatpåverkan i svenska vatten är en följd av global uppvärmning och svår att åtgärda enbart på nationell nivå. Den enda långsiktiga lösningen är att minska de globala utsläppen – och få ned nivåerna i atmosfären – av koldioxid.

Mildrande åtgärder för kust och öppet hav

Det finns åtgärder som kan tillämpas i svenska hav för att mildra effekterna av klimatförändringen. De flesta åtgärder som riktar sig mot klimateffekter på marina organismer har fokus på bevarande av ekosystemets funktion och tjänster. Bland dessa åtgärder ingår:

  • att minska andra stressfaktorer, till exempel att minska fisketryck eller föroreningar för att öka livskraftigheten hos nyckelarter som i sin tur ökar ekosystemets förmåga att stå emot störningar,
  • att använda mer detaljerad kunskap om var nyckelarter trivs i planeringen av skyddade områden,
  • att inrätta skyddade områden som bevarar och gynnar marina arter som kan öka ekosystemens resiliens,
  • att använda modeller som kan peka ut platser och livsmiljöer i landskapet som är viktiga för nyckelarters spridning i miljön, även i ett ändrat klimat.

I andra världsdelar pågår redan nu lokala försök att lindra klimateffekterna för marina organismer. Det handlar till exempel om odling och utplacering av värmetåliga tropiska koraller, skuggning av korallrev och ökat skydd av ekologiskt viktiga miljöer. Det kvarstår att se om dessa åtgärder är effektiva i större skala.

Åtgärder mot havsnivåhöjningar omfattar främst utökad kustplanering med utveckling av olika former av kustskydd. Kustskydd kan skapas genom fysiska barriärer men också genom restaurering av till exempel ålgräsängar. En ålgräsäng minskar kraftigt den lokala erosionen och stabiliserar havsbottnen.


Experter bakom tillståndsbedömningarna

Grundvatten:
Bo Thunholm, SGU

Sjöar och vattendrag:
Stina Drakare, SLU

Kust och öppet hav:
Jonathan Havenhand, Göteborgs universitet
Lena Viktorsson, SMHI