Hoppa till huvudinnehåll

Tillståndet: 2023


Bild: Kamiel Kempeneers/CC BY-NC-ND 2.0
Effekter av TBT

Effekter av TBT

Effekter av TBT (tributyltenn) övervakas för att kunna bedöma påverkan i havet av detta giftiga ämne. TBT har använts i båtbottenfärger från 1960-talet till långt in på 2000-talet för att förhindra att olika organismer sätter sig fast och börjar växa på båtskrov.

Båtbottenfärg målas på båtskrov Bild: Mark Herreid/Shutterstock

Båtbottenfärg som innehåller det giftiga ämnen TBT (tributyltenn) är idag förbjuden, men effekterna från tidigare användning visar sig bland annat som könsförändringar hos snäckor.

Båtbottenfärg ger könsförändringar hos snäckor

TBT har alltså använts i båtbottenfärg under lång tid i Sverige och på andra håll i världen. Sedan 2008 är ämnet totalförbjudet i båtbottenfärg inom EU. Exponering för TBT kan leda till hormonell påverkan så att honorna hos ett flertal snäckarter utvecklar hanliga könsorgan, så kallat imposex. Detta kan göra snäckorna sterila. Imposex mäts på flera lokaler läng svenska kusten  På västkusten mäts graden av imposex och TBT-halten i vävnad hos stor nätsnäcka och på ostkusten mäts enbart imposex i stor tusensnäcka. Tusensnäckorna är så små att det blir svårt att mäta TBT-halten i vävnad hos dessa.

Bedömningen av ett havsområdes miljötillstånd utifrån imposex baseras på i vilken grad honorna är drabbade av detta. Graden av imposex uttrycks som VDSI (Vas Deferens Sequence Index). Ospar:s och ICES:s bedömningskriterier används. Miljötillståndet när det gäller effekter av TBT i svenska vatten varierar från otillfredsställande till gott.

Bakgrundsfakta om effekter av tbt

Effekter av TBT (tributyltenn) övervakas för att kunna bedöma påverkan på livet i havet av detta miljögift som använts i båtbottenfärger från 1960-talet till långt in på 2000-talet för att förhindra att olika organismer växer fast på båtskrov.

Exponering för TBT kan leda till hormonell påverkan så att honor hos olika snäckarter får hanliga könsorgan, så kallat imposex och därmed bli sterila. Graden av imposex mäts på flera lokaler läng kusten och bedöms utifrån indexet VDSI (Vas Deferens Sequence Index). TBT-halten i snäckornas vävnad mäts också.

 

Läs om tillstånd för effekter av tbt i en vattenmiljö

Effekter av TBT i kust och öppet hav

Tillstånd för Effekter av TBT i kust och öppet hav

I Skagerrak minskar trenden av imposex hos stor nätsnäcka vid alla lokaler. I Kattegatt visar lokaler i utsatta områden på ett sämre miljötillstånd, jämfört med lokaler i mer opåverkade områden. Den tydliga minskning som ses på flera lokaler i Skagerrak ses inte i Kattegatt. Detta beror i viss mån på att färre lokaler undersöks i Kattegatt men också på att en mindre känslig snäckart (stor tusensnäcka) används vid hälften av dessa lokaler. Att ytterligare en art används i Kattegatt beror på att stor nätsnäcka inte är så vanlig i södra Kattegatt eftersom salthalten är för låg. 

Bild som visar insamling  av tusensnäcka vid Salvikens strandängar Bild: Marina Magnusson

Insamling av stor tusensnäcka vid Salvikens strandängar (Peringia ulvae), Öresund.

I mindre påverkade områden, exempelvis vid referenslokalerna, ses endast små variationer mellan åren, vilket är förväntat. Vid lokalerna i södra och norra Egentliga Östersjön har imposex hos stor tusensnäcka undersökts sedan 2008. De senaste resultaten visar att imposex minskar vid nio av sexton lokaler. Det finns dock tydliga skillnader i procentuell påverkan mellan punktkällor och övriga lokaler. Antalet båtar är högre vid punktkällor än vid övriga lokaler och ungefär 40 procent av honorna är påverkade vid punktkällor. Motsvarande siffra för naturhamnar och referenslokaler var 10 procent respektive 14 procent år 2022.

I södra Egentliga Östersjön bedöms miljötillståndet som måttligt vid merparten av lokalerna, detsamma gäller för hamnar i norra Egentliga Östersjön, medan referenslokaler samt naturhamnar uppvisar ett gott miljötillstånd.

Presentation: Övervakning av TBT och imposex hos snäckor

Här kan du se en presentation som beskriver hur  övervakningen av TBT och imposex hos snäckor går till och hur tillståndet ser ut. Presentationen togs fram i samband med Vattenmiljöseminariet i december 2020 och framförs av Marina Magnusson på Marine Monitoring AB.

Ett urval av det som mäts för att studera tillståndet för effekter av tbt i kust och öppet hav

Välj en mätvariabel ovan för att se tidstrender i karta och grafer, eller läs mer om variabeln.
Effekter av TBT i Skagerrak

Tillstånd för Effekter av TBT i Skagerrak

Övervakning av biologiska effekter av TBT hos stor nätsnäcka Tritia nitida (tidigare Nassarius nitidus) har pågått i Skagerrak sedan 2003. VDSI har sedan dess minskat vid alla fyra lokaler i Brofjorden, men trenden tenderar att plana ut från 2009 och framåt. Även en minskning av halten TBT i vävnaden kan ses vid samtliga lokaler. Minskningen är som tydligast de två första åren och då främst vid Slätholmarna (Brofjorden 4) och Råoljekajen (Brofjorden 2). Miljötillståndet bedöms för 2022 vara gott vid tre av fyra lokaler och endast snäckorna vid Slätholmarna uppvisade ett måttligt miljötillstånd.

Lokalerna i Göteborgs skärgård visar tydligt att effekterna av TBT, i form av imposex, ökar ju närmare Göteborgs hamnområde man kommer.

Bild som visar nätsnäckor som används vid provtagning av TBT. Bild: Marina Magnusson

Vid provtagningen i Västerhavet används nätsnäcka (Tritia nitida).

I Ersdalsviken (Göteborg 4), i ytterskärgården på den västra sidan av Hönö, är påverkan av TBT låg. Mellanårsvariationerna är små, och det är troligt att denna lokal speglar opåverkade bakgrundsnivåer i området, även om miljötillståndet 2022 är måttligt på denna lokal. VDSI är generellt högre vid Lilla Varholmen (Göteborg 5) och Långholmen (Göteborg 6), som båda ligger närmare Göteborg. I Lilla Varholmen har både VDSI och TBT i snäckornas vävnad minskat signifikant över tiden, men vid Långholmen minskade endast VDSI. Miljötillståndet vid dessa båda lokaler bedöms också som måttligt. Samma miljötillstånd gäller även för lokalen vid Dockpiren (Göteborg 7) inne i Göteborg som fram till 2017 bedömdes som otillfredsställande. VDSI har minskat med tiden men ingen nedåtgående trend ses i TBT i snäckornas vävnad.

Vid referenslokalen i Skagerrak är VDSI och TBT-halten i snäckornas vävnad stabilt låg och har så varit sedan programmet startade. Trenden minskar dessutom svagt för båda variablerna och miljötillståndet har förbättrats från måttligt till gott sedan 2011.

Minskande trender ses vid samtliga lokaler i Skagerrak för VDSI. Kvoten mellan TBT och dess nedbrytningsprodukter är dessutom under 1 vid samtliga lokaler utom Dockpiren, vilket innebär att nedbrytningen av TBT är snabbare än tillförseln. Sammantaget bedöms miljötillståndet i Skagerrak vara gott vid fyra lokaler och måttligt vid fem lokaler.

Ett urval av det som mäts för att studera tillståndet för effekter av tbt i Skagerrak

Välj en mätvariabel ovan för att se tidstrender i karta och grafer, eller läs mer om variabeln.
Effekter av TBT

Om miljöövervakningen

Ansvarig expert: Marina Magnusson, Marine Monitoring AB

Ansvarig myndighet är Naturvårdsverket.

Övervakning av effekter av TBT (tributyltenn) är en del av den nationella miljöövervakningen och övervakning av snäckor har pågått sedan 2003 i Västerhavet och sedan 2008 i Egentliga Östersjön. Provtagningen på västkusten utförs som gradientstudier från två stora hamnar – Brofjorden utanför Lysekil och i Göteborgs hamn, samt två lokaler längs Hallandskusten. I Östersjön besöks 16 lokaler fördelade på sex geografiska områden från Stockholms skärgård till Råå i Skåne.