Oorganiskt kväve är ett mått på halten lösa nitrat-, nitrit- och ammoniumjoner i ett vatten. Oorganiskt kväve är den form som är direkt tillgänglig för bland annat alger.
Oorganiskt kväve i sjöar och vattendrag (helår)
Om halten lättillgängligt kväve är lågt kan det vara en indikation på att en sjö är kvävebegränsad. Det kan till exempel ske i en sjö med kraftig förorening av fosfor. Det kan också förekomma i näringsfattiga sjöar i norra Sverige där kvävedepositionen är låg. Höga halter av nitrat i jordbrukslandskapet visar att marken läcker mycket kväve. Höga halter av ammoniumjoner i kombination med högt pH kan leda till toxiska halter av ammoniak.
Oorganiskt kväve i sjöar och vattendrag redovisas som årsmedelvärde och anges i mikrogram per liter.
Oorganiskt kväve i kust och öppet hav (vinter)
Under sommaren kan nivåerna variera kraftigt till följd av att lättillgängligt kväve tas upp under produktionen av alger. Under vintern är den biologiska produktionen låg och mängden lättillgängligt kväve i vattenmassan ökar.
Oorganiskt kväve i kust och öppet hav provtas under vintern och anges i mikromol per liter.
