Biovolym är ett mått på biomassa, och i det här fallet berättar det hur mycket växtplankton som finns i ett område. Beräkning av biovolym görs genom att längd och bredd på planktoncellerna mäts med hjälp av mikroskop, varefter biovolymen kan beräknas utifrån geometriska formler. Jämfört med klorofyll a, som är ett relativt enkelt och billigt prov, görs provtagning av biovolym på färre platser. Tillsammans med klorofyll a används mätningarna av biovolym för att uppskatta ett havsområdes näringsstatus.
Växtplankton är en bra indikator på ändrad vattenkvalitet eftersom de reagerar snabbt när till exempel koncentrationen av närsalter eller ljusförhållandena ändras. Sammansättningen och mängden växtplankton påverkar i hög grad också den övriga vattenmiljön, genom förändrat siktdjup och födotillgång för djur som lever i vattenmassan eller på botten.
Aktuellt tillstånd
Biovolymen av växtplankton ökar vid Bottenvikens kust, Bottenhavets utsjö och i norra Egentliga Östersjöns utsjö. Detta indikerar en generellt ökad mängd växtplankton i dessa områden. I Skagerraks utsjö minskar biovolymen växtplankton något, medan det i övriga havsområden inte syns någon tydlig trend.
Om övervakningen
Mätningarna av växtplankton ingår i den nationella miljöövervakningen, programområdet Kust och hav och delprogrammet Fria vattenmassan, och inom regional miljöövervakning. Uppdragsgivare för den nationella övervakningen är Havs- och vattenmyndigheten medan länsstyrelserna ansvarar för den regionala övervakningen. Läs mer om hur mätningarna görs i undersökningstypen för växtplankton.
Nationell datavärd är SMHI och data återfinns i Sharkweb. Dataunderlaget för denna variabel har bearbetats enligt en analysmetod som väger in all data som finns tillgänglig i Sharkweb.