Varifrån har data hämtats?

Rådata till visualiseringarna på Havsmiljö har till största delen hämtats från SMHI, som är nationell datavärd för marin miljöövervakningsdata. För närvarande används biologiska, fysikaliska och kemiska data som laddats ner i mars 2016 från databasen Marina miljöövervakningsdata (Sharkweb). En uppdatering av data förbereds och på sikt eftersträvas uppdateringar baserade på direkt kommunikation mellan datorer. För vissa variabler, som inte genomgår en automatiserad trendanalys, fås data antingen från datavärd eller direkt från utförare av miljöövervakning. Det gäller till exempel Effekter av TBT och Säl, men även flera andra variabler.

Hur granskas och sammanställs data?

Nedladdade rådata genomgår en enkel kvalitetskontroll som främst är inriktad på dataformat och positions- och tidsangivelser. Med hjälp av så kallade shape-filer och programvara för ett geografiskt informationssystem (QGIS 2.12) kopplas sedan observerade rådata till 694 vattenförekomster, vilka tillsammans täcker de svenska bedömningsområdena i Östersjön och Västerhavet enligt havsmiljöförordningen. I den nuvarande versionen av Havsmiljö sker detta med hjälp av shapefilen ’havsomr_y_2012_2 _WGS84’ från databasen Svenskt Vattenarkiv vid SMHI. I de fall denna shape-fil definierar ett havsområde som sträcker sig utanför Sveriges bedömningsområden så har den yttre gränsen korrigerats med hjälp av programvaran QGIS och shape-filer för dessa bedömningsområden.

För varje vattenförekomst har en centrumpunkt beräknats enligt en metod som garanterar att den ligger inom vattenförekomsten oavsett dess form. I kartfliken på webbplatsen Havsmiljö knyts biologiska, kemiska och fysikaliska data till denna centrumpunkt. För varje kombination av vattenförekomst och biologisk, kemisk eller fysikalisk variabel beräknas en tidsserie enligt principen att så långt det är möjligt följa anvisningarna i Handbok 2007:4 utgiven av Naturvårdsverket. Detta innebär exempelvis att beräkningen av ett årsvärde för klorofyll a enbart baseras på sommarvärden från föreskrivna djup eller djupintervall. Dock ställs inga krav på ett visst antal mätvärden per år eller månad.

Beräkningar av tidstrender

För varje vattenförekomst och variabel görs ett statistiskt test för identifiera uppåt- eller nedåtgående trender. Dessa trendanalyser begränsas till data för bedömningsår 1992 eller senare. Denna gräns motiveras av att den marina miljöövervakningen då utökades och fick en ny form, med månatliga mätningar av ett stort antal variabler. Vidare begränsas trendanalyserna till tidsserier med minst 10 års värden per vattenförekomst. Signifikanstesterna utförs med en metod som vanligen kallas Mann-Kendalltester. Denna metod är utvecklad för att upptäcka uppåt- eller nedåtgående trender oavsett trendkurvans form. Metoden är också mindre känslig för enstaka starkt avvikande mätvärden än traditionella regressionsbaserade tester. I graferna på kartan visas trendlinjer där trendanalys genomförsts. Ett blått, horisontellt streck innebär att ingen signifikant trend finns. En grön linje innebär att trendutvecklingen är positiv för miljön, medan en röd linje visar att trenden är negativ för miljön.