Hoppa till huvudinnehåll

Artikel


Skogsbrukets påverkan på mindre vattendrag

Sötvatten 2016/Johan Andersson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län & Elisabet Andersson, Skogsstyrelsen. Publicerad: 2018-06-18

De flesta avrinningsområden har sina källflöden i bäckar från skogsområden. Små skogsbäckar som är början på ett helt vattensystem och många gånger den mest variationsrika delen av ett avrinningsområde. Här finns ofta en rik fauna av bottendjur, musslor och fisk. Eftersom dessa vattendrag är så pass små är livet i bäcken känsligt för yttre förändringar, som till exempel en felaktigt placerad vägtrumma eller en skogsavverkning. Tack vare en pilotstudie har kunskaperna om hur denna påverkan ser ut förbättrats.

Mätningar av vattenkvalitet i skogsbäckar har genomförts varannan månad i 20 år (se fakta) men ingen tydlig koppling till skogsbruket har kunnat påvisas. Kortvariga störningar från exempelvis en skogsavverkning är svåra att fånga upp genom kontinuerlig vattenprovtagning två gånger i månaden. Utan detta kräver att mätningarna sker i direkt samband med den påverkan som sker. Därför behöver övervakningsprogrammet utvecklas så att det även kan fånga upp kortvariga störningar.

Övervakningen behöver utvecklas

Sommaren 2015 fick Länsstyrelsen i Västra Götalands län medel från Havs- och vattenmyndigheten för att tillsammans med Skogsstyrelsen genomföra en pilotstudie, ett test av provtagning närmare påverkanskällan i både tid och rum. Syftet var att på sikt kunna bidra med underlag för att utveckla övervakningen av skogslandskapets små vattendrag. Projektet genomfördes i samverkan med Skogsstyrelsen och Länsstyrelserna i Västerbotten och Västra Götaland. Studien gjordes i skogsmark ägda av SCA och Sveaskog.

FAKTA: 20 års kontinuitet i gemensamt delprogram

Sedan år 1996 har vattenkemi mätts i fem olika områden i sydvästra Sverige inom länsstyrelsernas gemensamma delprogram Vattenkvalitet i skogsbäckar (tidigare Avrinning från brukad skogsmark). Inom programmet provtas små skogsbäckar i avrinningsområden som är mellan 300 och 1000 hektar stora. Syftet är att mäta långsiktiga trender av exempelvis läckage av kväve, buffrande ämnen, metaller och försurande ämnen från brukad skogsmark, samt att ge underlag för att bedöma hur skogsbruket kan påverka dessa processer. Bäckarna provtas två gånger i månaden och förutom de vanligaste vattenkemiska parametrarna analyseras även aluminium och kvicksilver på några håll.

Nya, täta provtagningar

Under sommaren och hösten 2015 valdes elva av SCA och Sveaskogs planerade avverkningar ut runt om i Sverige. Skogsstyrelsen inventerade varje område före avverkningen för att bedöma vilken miljöhänsyn som borde visas. Bland annat avgränsades kantzoner utifrån de målbilder för god miljöhänsyn som gemensamt tagits fram av Skogsstyrelsen, skogsnäringen, andra myndigheter och intressenter. (Läs mer om det i artikeln på sid. 17).
I fem av de elva områdena fanns en lämplig bäck att ta prover i och i varje bäck placerades två provpunkter, en uppströms avverkningen som referens, och nästa nedströms avverkningen.

Vattenprover togs två gånger före avverkning, en gång under pågående avverkning och två gånger efter avverkning. 34 olika parametrar analyserades, bland annat näringsämnen, samt olika aluminium och kvicksilverföreningar. Det gjordes även undersökningar av kiselalger nedströms avverkningar vid ett par lokaler

 

Grumligare vatten

En hypotes innan projektet var att mängden finpartiklar i vattendragen skulle öka under själva avverkningen och vattnet då bli grumligare. Det är också något som verkar ske under och strax efter avverkningen i två av de fem områdena, men det behövs fler prover för att säkerhetsställa denna skillnad (figur 1).

Små förändringar av kvicksilver

Det är svårt att gör några direkta kopplingar mellan­ avverkningarna och läckage av kvicksilver utifrån dessa korta tidserier. De flesta av vattendragen visar på små förändringar i kvicksilverhalterna uppströms och nedströms provpunkterna. Ett undantag är det lilla vattendraget i området Gålsjöbruk södra i Västernorrlands län där halterna under och strax efter avverkningen var betydligt högre än några månader senare (figur 2).

Vad händer nu?

Målet är att metoderna ska kunna fortsätta att testas och utvecklas under 2016/2017 för att även fånga upp eventuella effekter efter markberedning. Resultaten kan analyseras och olika områden jämföras med varandra för att se om påverkan på vattnet i samband med avverkningar och markberedning hänger ihop med den miljöhänsyn som tas på respektive område. Förutom fortsatt provtagning av vattenkemi kommer även kiselalgsundersökningar att genomföras. Dessutom kommer en optisk provtagare som kontinuerligt mäter halter av ämnen i vattnet att testas vid en avverkning i ett samarbete med SLU.

Text & kontakt:

Sofie Rehndell, enheten för vattenmiljö,
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
e-post: sofie.rehndell@lansstyrelsen.se
Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen
e-post: elisabet.andersson@skogsstyrelsen.se
Johan Andersson, Enviroplanning
e-post: johan.andersson@enviroplanning.se


Läs Mer:

www.lansstyrelsen.se/vasterbotten,
sök på ”övervakning av vattendrag”.
www.lansstyrelsen.se/VastraGotaland/Sv/miljo-och-klimat/tillstandet-i-mi...
Löfgren, S. 2012. Regional övervakning av avrinningen från brukad skogsmark i Västra Götalands, Hallands och Jönköpings län. Utvärdering av perioden 1996-2009. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2012:3.
Löfgren, S. & Olofsson, H. 2002. Övervakning av akvatiska system i brukad skog – nuvarande status och förslag till framtida program. Institutionen för miljöanalys, SLU. Rapport 2002:20.