Hoppa till huvudinnehåll

Artikel


Bild: Niclas Larsson

Grundvattenkällor förstörs – så vänder vi trenden

Sötvatten 2017. Eddie von Wachenfeldt, ArtDatabanken/Sveriges lantbruksuniversitet. Publicerad: 2018-06-08

Grundvattenkällor finns i många olika typer av miljöer men förbises ofta eftersom de är svåra att upptäcka. Källor förtjänar att lyftas fram som de speciella och värdefulla natur- och livsmiljöer de är. Tyvärr bekräftar en inventering i fält från 2016 det som tidigare befarats; att många källor skadats eller förstörts. Det krävs nu en kraftsamling för att bromsa denna negativa utveckling.

Källor kännetecknas av ett kontinuerligt flöde av grundvatten under hela året. Flödet kan vara begränsat till ett utflöde eller strömma ut på flera ställen och bilda ett större område med flera sammanlänkade källor. Ibland är det svårt att avgränsa hur stort källområdet är, särskilt mot omgivande våtmarker. Både flöde och storlek på källan kan variera. Utströmningen av grundvatten till källan gör att vattnet har en stabil temperatur på cirka 6-8 ⁰C och fryser därför i princip inte under vintern. Här lever speciella växter och djur. Artsammansättningen varierar beroende på vattnets mineralhalt och om platsen ligger i skugga eller inte.

I exempelvis försurade områden fungerar källorna ofta som refuger för många organismer genom att grundvattnet är mer välbuffrat, dvs. neutralt, än omgivningen. Naturliga källor och källkärr som är opåverkade eller svagt påverkade av människans aktiviteter kan räknas till någon av de två naturtyper, källor och källkärr eller kalktuffkällor (speciella källor där kalk fälls ut), som finns upptagna i art- och habitatdirektivet.

Många källor skadade eller förstörda

Många av källorna har skadats eller riskerar att skadas, det visar inventeringar genomförda under 2016 på uppdrag av Naturvårdsverket. I flera fall är skadorna permanenta och källorna som livsmiljö förstörda. Under 2016 besöktes 74 källor i syfte för att testa metoder för uppföljning och inventeringen visade att nästan hälften av källorna (31 st) var så påverkade att inte längre kunde anses vara naturtyp. Källorna var bland annat påverkade av sentida kalhyggesbruk, körskador eller på annat sätt förstörda. Många källor var också påverkade av äldre utdikningar, gjorda i inom jord- eller skogsbruk. Detta gällde speciellt området nedströms källan. Oväntat många av skadorna verkar dock ha uppstått under de senaste fem till tio åren. Det föranledde en kompletterande studie i slutet av året i södra och mellersta Sverige, där inget snötäcke riskerade att äventyra möjligheten att upptäcka källor.

Av cirka 1000 kända källor slumpades 82 källor ut för fältbesök för att avgöra om de var naturliga och kunde klassas som naturtyp, samt bedöma om de var påverkade (figur 1). Även här var resultatet nedslående och 55 procent av källorna hade spår av bland annat körskador, diken, stensättning, cement eller trä kring själva källan. De källor som inte kunde hittas under inventeringen hade i de flesta fall en osäker lägesangivelse eller helt enkelt förstörts.

 

Diagram visar påverkan på källor.

Figur 1. Resultat från undersökning av ett urval (82 st) grundvattenkällor. Av dessa var närmare hälften påverkade i någon grad och 18 procent var helt förstörda.

1. Exempelvis från skogsavverkning i närområdet som påverkar både hydrologi och solinstrålning.
2. Exempelvis körskador över källan.
3. Exempelvis förändrad mark­användning i området.
4. Exempelvis gallring av skog som påverkar skuggning.

Samordning viktigt

Källor finns i många olika miljöer, exempelvis skogsmark, jordbruksmark och våtmarker. Många myndig­heter är inblandade i skydd och bevarande av källor, därför är kravet på samordning stort. Bara genom att göra information från befintliga databaser tillgänglig, ökar chansen att en källmiljö uppmärksammas och beaktas inom till exempel skogsbruket. Publik information kan även uppmuntra privatpersoner att besöka och rapportera in uppgifter, som både kan bekräfta att källan finns kvar men även leda till att nya källor upptäcks.

För närvarande arbetar flera myndigheter med att samordna ett arbete för att bevara och skydda olika källmiljöer (se fakta). Trots att det finns så många uppgifter om källor lagrade är de ändå dåligt kända. Informationen måste bli mer lättillgänglig och de uppgifter om källor som finns skulle behöva kopplas samman så att det blir lättare att söka efter dem. Rätt koordinater är viktigt för att förhindra skador vid exempelvis skogs­avverkning, men även för att hitta tillbaka till källorna vid en uppföljning av status.

 

Fakta: Källor på nätet

Sveriges geologiska undersökning inventerar och lagrar information om naturliga flöden. Uppgifter om läge, flöde och vattenkvalitet för cirka 5 000 källor lagras och visas (apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-kallor.html). Under 2017 genomförs ett projekt där SGU, Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen i Västernorrland letar efter och inventerar källor.

Källor har använts för uttag av dricksvatten för både människor och djur. Vissa källor har man trott ha en särskilt hälsofrämjande effekt och dessa kan vara intressanta kulturhistoriskt, en del kan klassas som fornlämningar. Flera av dessa hittar man hos Riks­antikvarieämbetet: www.fornsok.se

I vissa län övervakas källorna av Länsstyrelsen, dels inom uppföljning enligt vattenförvaltningen med fokus på grundvattenkvalitet men även för uppföljning inom skyddade områden (Natura 2000). Där ligger tyngdpunkten på att följa ”typiska arter”, dvs. arter som indikerar gynnsam bevarandestatus. Dessa rapporteras till Naturvårdsverkets Miljödataportal.
I Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventeringar registreras källpåverkade områden. Cirka 2000 källmiljöer finns registrerade på: www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor

Källakademin är en förening för att främja intresset för källor, att de bevaras, vårdas och nyttjas. De bidrar även med kunskap om källor samt var de finns. Det finns även mycket lokal kunskap där man i till exempel hembygdsföreningar besöker och beskriver källor. Hundra besöksvärda källor finns beskrivna på www.kallakademin.se
I Artportalen kan man söka efter arter som är knutna till källmiljöer, till exempel de typiska arter som finns listade för de två naturtyperna:
www.artportalen.se

Naturlig och oskadad källa i skogen.
Naturlig och oskadad källa. Foto: Eva Götbrink
Sverige karta med påträffade källmiljöer.
Källor och källmiljöer finns i hela Sverige. Det finns förmodligen många källor kvar att upptäcka eller registrera, om de inte förstörs innan dess. Kartan visar källor från olika databaser som ArtDatabanken sammanställt.

Bevarandestatus, behov av inventering och åtgärder

I den förra rapporteringen av art-och habitatdirektivet 2013 bedömdes naturtyperna källor och källkärr ha en otillfredsställande bevarandestatus, dessutom förväntades situationen försämras ytterligare. Tyvärr ser läget ungefär likartat ut idag, något som studierna som beskrivits här också bekräftar.

Det behövs åtgärder för att förbättra situationen och förhindra exempelvis körskador eller avverkning i anslutning till naturliga vattenkällor. En orörd hydrologi, dvs. ett naturligt vattenstånd och vattenflöde, är avgörande för att kunna bevara källor. De verksamheter som på olika sätt påverkar områden med naturliga källflöden behöver känna till var de finns. Många källor är helt enkelt okända och de behöver kartläggas, liksom de arter som lever i och vid dem.

Enligt art- och habitatdirektivet ska en uppföljning av naturtypernas bevarandestatus ligga till grund för en förnyad utvärdering 2019. Därför tas nu en anpassad inventeringsmetod och ett uppföljningsprogram fram för naturliga källor på uppdrag av Naturvårdsverket, där bland annat flöde, påverkan, typiska arter (indikatorer på gynnsam bevarandestatus) med mera undersöks. Förutom resultat från uppföljningsprogrammet kommer även annat underlag om källor, exempelvis länsstyrelsens övervakning, användas i rapporteringen 2019.

Myndigheter letar källor

Miljömålsrådet har gett Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att samordna arbetet med åtgärden ”Bevarande och skydd av källmiljöer”. Arbetet genomförs under 2016–2018 tillsammans med myndigheter inom Miljömålsrådet: Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Länsstyrelserna, Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen samt dessutom ArtDatabanken vid SLU.
Syftet med åtgärden är att få till en samverkan kring skydd av källmiljöer genom att sammanställa aktuell lagstiftning som berör källor, sammanställa olika inventeringsmetodiker som används och vad som registreras, samt diskutera datalagring och påbörja arbetet med att tillgängliggöra information och koordinater. Bara genom att visa på var källor finns och förklara varför de är viktiga är ett stort steg på vägen för att främja ett långsiktigt bevarande.

Läs mer

Bjelke m.fl. 2010. ArtDatabanken informerar – Rödlistade arter i källor. www.artdatabanken.se/publikationer/bestall-publikationer/rodlistade-arte...
Arter och naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus 2013. www.artdatabanken.se/publikationer/bestall-publikationer/arter--naturtyp...