Bottenviken är det svenska havsområde som är minst påverkat av övergödning och där få effekter hittas idag. I utsjön är halterna av näringsämnen och produktionen av växtplankton låg, och det naturligt artfattiga djurlivet på mjukbotten visar inga tecken på övergödningsproblem. Dock ligger koncentration av växtplankton på gränsen till förhöjda nivåer enligt preliminära bedömningsgrunder.
I vissa kustnära områden, främst i grunda fjärdar i närhet av städer, industrier och avlopp, finns tecken på övergödning. Totalt bedöms var femte så kallade vattenförekomst i Bottenviken vara påverkad. Miljöövervakning visar förhöjda koncentrationer av kväve och växtplankton på vissa lokaler medan fosforhalterna generellt är låga. Även de bottenlevande djuren visar på sämre status i vissa kustområden enligt vattendirektivets bedömningsgrunder. Övervakning av kustvegetationen saknas i Bottenviken.
Miljömålet “Ingen övergödning” följs upp årligen på Miljömål.se, där även regionala uppföljningar redovisas.
De begränsade övergödningseffekter som ses i Bottenviken är främst lokala och kustnära. Ofta rör det sig om områden som tar emot avloppsvatten från industrier och tätorter. Utsläppen av näringsämnen kommer framförallt från industri, skogsgödsling, jordbruk, avloppsreningsverk och enskilda avlopp. Markanvändning, exempelvis dikning och skogsavverkning med markskador som följd, kan leda till att näringsämnen spolas ut till närliggande vattendrag och ökar belastningen på havet. Nedfallet av kväve från luft över norra Sverige, som främst kommer från andra länder, bedöms inte vara så stort att det orsakar övergödning.
Mycket av det vi gör i vardagen har i förlängningen påverkan på havets miljö. Till exempel våra matvanor, där en hög efterfrågan och konsumtion av kött visat sig ha en betydande inverkan på övergödningen.
Även om få problem av övergödning kan ses i Bottenviken nås ändå inte miljömålet "Ingen övergödning" i havsområdet. Åtgärder behövs därför fortfarande, och då i första hand inom skogsbruk, jordbruk, industrier, avloppsreningsverk samt för enskilda avlopp.
För att minska läckaget av fosfor från åkermark samarbetar Jordbruksverket, lantbrukarnas riksförbund och länsstyrelsen med att ge råd och bidrag till lantbrukare, bland annat för anläggning av våtmarker och skyddszoner samt för bättre anpassad gödsling och utfodring. Länsstyrelsen arbetar också med att återställa gamla skogsdiken för att minska läckages av näringsämnen från skogsbruket. Kommunerna arbetar med att minska påverkan från avlopp, bland annat genom att ansluta fler bostadsområden till kommunala reningsverk. I vardagen kan var och en bidra till att minska övergödningen, till exempel genom att äta mindre kött
Bidrag till övergödningen kommer från flera olika länder och åtgärder måste samordnas. I Östersjön sker samarbetet inom Helsingforskommissionen (Helcom) och målen för minskad näringstillförsel anges i "Baltic Sea Action Plan". Det nationella miljökvalitetsmålet ”Ingen övergödning” följs årligen upp av regeringen, medan åtgärder inom vatten- och havsförvaltningen utvärderas och revideras vart sjätte år.
Läs mer om vad som görs för att uppnå miljömålet ”Ingen övergödning” på Miljömål.se.