I Skagerraks utsjövatten hittas få tecken på övergödning. Koncentrationena av kväve och växtplankton har minskat sedan 1990-talet och är i dag låga. Statusen för de bottenlevande djuren bedöms vara god eller hög enligt vattendirektivets bedömningsgrunder.
Vid kusten är situationen mer varierande. Statusen för bottenlevande djur är måttlig i många områden, bland annat i flera av Bohusläns fjordar där dåligt vattenutbyte kan leda till syrebrist vid botten. Belastningen av kväve från vattendragen har dock minskat sedan 1990-talet och indikatorer för övergödning i vattenmassan visar på minskade effekter och god status i de flesta områden, vilket tyder på att åtgärder börjat ge resultat.
Men, vegetation visar fortfarande starka tecken på övergödning. Grunda kustområden täcks av stora mängder fintrådiga algmattor och förekomsten ökar. Över 60 procent av ålgräset har försvunnit sedan 1980-talet och ingen generell återhämtning kan ses. Istället har nya stora förluster av ålgräsängar skett i södra Bohuslän sedan 2004.
Torsk och andra stora rovfiskar har minskat dramatiskt i Skagerraks kustområde sedan 1970-talet till följd av överfiske, vilket anses ha bidragit till förändringen av kustvegetationen genom kedjereaktioner i näringsvävarna.
Miljömålet “Ingen övergödning” följs upp årligen på Miljömål.se, där även regionala uppföljningar redovisas.
De svenska vattendrag som rinner ut i Skagerrak bidrar med relativt lite näringsämnen. Däremot påverkas Skagerraks kustområden starkt av kväve och fosfor som kommer via Nordre älv och Göta älv i norra Kattegatt och av näring från Nordsjön.
Jordbruket står för den största näringsbelastningen, men också läckage från skogsbruk och utsläpp från avloppsreningsverk, enskilda avlopp och industrier bidrar till övergödningsproblem. Det atmosfäriska nedfallet av kväve är också betydande och kommer till största delen från fordonstrafik och internationell sjöfart.
Orsakerna till de fortsatta övergödningsproblemen för kustvegetationen i Skagerrak är ej helt kända, men näringsämnen som ansamlats i bottensediment under 1900-talet bidrar troligen till problemen, då dessa långsamt läcker ut. Förlusten av stora rovfiskar i kustområdet har sannolikt också bidragit till den ökade förekomsten av fintrådiga algmattor. När stora rovfiskar minskar, ökar deras bytesdjur, småfisk och krabbor, som i sin tur äter upp de små kräftdjur som normalt kontrollerar tillväxten av fintrådiga alger.
Mycket av det vi gör i vardagen har i förlängningen påverkan på havets miljö. Till exempel våra matvanor, där en hög efterfrågan och konsumtion av kött visat sig ha en betydande inverkan på övergödningen.
För att minska utsläppen av näringsämnen till Skagerrak behövs kraftfulla åtgärder både inom jord- och skogsbruk, avloppsanläggningar och små avlopp. Åtgärder krävs även inom transportsektorn och den internationella sjöfarten för att minska utsläpp av kväveoxider. För att minska växtnäringsläckage från åkermark samarbetar Jordbruksverket, Lantbrukarnas riksförbund och länsstyrelsen med att ge råd och bidrag till lantbrukare, bland annat för anläggning av våtmarker, skyddszoner och tvåstegsdiken, odling av fånggrödor och bättre anpassad gödsling och utfodring. Kommunerna och länsstyrelsen arbetar också med att minska påverkan från avlopp genom översyn av kommunala avloppsreningsverk och tillsyn av enskilda avlopp.
Under 2015 införde Sverige ett förbud mot att släppa ut toalettavfall i vattnet från fritidsbåtar, vilket förväntas minska utsläpp av fosfor med upp till 4 ton. I flera av Bohusläns fjordar pågår idag försök med fiskefria områden för att underlätta återhämtning av kustlekande torsk och andra stora rovfiskar. Var och en kan minska sitt bidrag till övergödningen i vardagen, till exempel genom att äta mindre kött. Bidrag till övergödningen kommer från flera olika länder och åtgärder måste samordnas.
I Skagerrak sker samarbetet inom Oslo-Pariskonventionen (Ospar). Det nationella miljökvalitetsmålet ”Ingen övergödning” följs årligen upp av regeringen, medan åtgärder inom vatten- och havsförvaltningen utvärderas och revideras vart sjätte år.
Läs mer om vad som görs för att uppnå miljömålet ”Ingen övergödning” på Miljömål.se.