Knubbsälen är en av Sveriges tre sälarter. Den lever i huvudsak utmed västkusten, men det finns också några kolonier i Kalmarsund, vid södra och östra Öland. Detta bestånd är helt skilt från det på västkusten. Även populationerna i Skagerrak och Kattegatt ska ses som skilda bestånd, då genetiska analyser visar att endast få individer utväxlas mellan områdena. I beståndet i Skagerrak ingår sälarna i yttre Oslofjorden i Norge, medan populationen i Kattegatt är gemensam med Danmark. Knubbsälen är i jämförelse med gråsälen i Östersjön relativt stationär.
Knubbsälar äter nästan bara fisk, främst torskfiskar, plattfiskar och sill.
Aktuellt tillstånd
Tillväxthastigheten av knubbsäl i Skagerrak ligger sedan 2002 runt 9 procent, i Kattegatt runt 6,5 procent. Fram till 2002 var tillväxten något högre. Jämfört med tidigt 1900-tal är antalet fortfarande mycket begränsat. De senaste åren har antalet räknade sälar i Skagerrak legat omrking 5000-6000 och i Kattegatt omkring 8000. Detta uppskattas motsvara ungefär 60 procent av den totala populationen.
År 1988 och 2002 dog nära hälften av knubbsälarna på västkusten i en virusepidemi, ofta kallad sälpest. Under 2007 utbröt en epidemi av ett nytt virus som dödade runt 3000 sälar, främst på den danska sidan. Under 2014 drabbades knubbsälarna, särskilt de i Kattegatt, av fågelinfluensa (N10N7) och nära 700 döda sälar drev iland i Sverige och Danmark. Analyser av blodserum från knubbsälar visade att nära 75 procent av sälarna hade anitkroppar mot viruset, vilket visar att de flesta av de infekterade djuren överlevde. Sjukdomen spred sig sig sedan vidare till Nordjökusten där flera tusen sälar dog.
Populationen av knubbsäl i Kalmarsund, vid södra och östra Öland, har ökat stadigt med runt 9 procent per år sedan 1970-talet och antalet kolonier ökar. Denna grupp har klarat sig från epidemier som påverkat sälarna på västkusten, sannolikt för att kontakten dem emellan är i princip obefintlig.
Om övervakningen
Säl ingår i den nationella miljöövervakningen, programområde Kust och hav, som indikator på miljögiftseffekter och andra storskaliga förändringar i det marina ekosystemet. Övervakningen utförs av Naturhistoriska riksmuseet och är uppdelad på population och hälsa. För populationstillväxten är Havs- och vattenmyndigheten ansvarig myndighet och för sälhälsa Naturvårdsverket. Här finns faktablad som beskriver metoderna: Gråsälsbestånd och Patologi hos gråsäl, vikaresäl och knubbsäl. Nationell datavärd är SMHI. Data återfinns i Sharkweb. Dataunderlaget för grafer som presenteras på Havsmiljö kommer direkt från utförare, det vill säga Naturhistoriska riksmuseet.