Kattegatt är belastat av miljögifter, precis som övriga havsområden runt Sverige. Men föroreningsbilden varierar. Fisk i Kattegatt innehåller högre halter av arsenik jämfört med Östersjön, medan halter av PCB, DDE (nedbrytningsprodukt av DDT) och vissa bromerade och perfluorerade ämnen är lägre. De organiska miljögifterna dioxin och PFOS minskar i fisk från Kattegatt. Halterna av kvicksilver i torsk ligger över det föreslagna gränsvärdet för rovdjur i naturen men ingen tydlig ökning eller minskning kan ses. Kadmium varken ökar eller minskar i fisk från Kattegatt, medan bly minskar. Både bly- och kadmiumhalterna ligger dock under föreslagna gränsvärden.
I sedimentet ser man en generell minskning av metallhalter, med undantag för kvicksilver, kadmium, koppar och nickel som ökar i förekomst. Organiska miljögifter förekommer generellt i lägre halter i Kattegatt än i Östersjön och de flesta minskar i förekomst över tid. Undantaget är det förbjudna bekämpningsmedlet Hexaklorobenzen (HCB) som istället ökar.
Även om halterna minskar ses fortfarande effekter av förbjudna organiska tennföreningar, TBT, från båtbottenfärger på det marina livet i Kattegatt, främst i båthamnar där påverkan i vissa områden är stor.
Nya kemikalier tillkommer ständigt i samhället. Ökad konsumtion leder till ökad varu- och kemikalieproduktion och därigenom en ökad spridning av farliga ämnen i miljön. Hur de farliga ämnena sprids varierar och de kan komma från både lokala källor som avloppsreningsverk och från avlägsna källor via lufttransport och strömmar. Vattnet i Kattegatt påverkas av atmosfäriskt nedfall från industrier på kontinenten men också från atmosfäriskt nedfall från tung båttrafik. I havsområdet finns flera stora hamnområden, däribland Nordens största hamn i Göteborg. Även om miljöarbetet i hamnar blir allt bättre, med internationell reglering av bekämpningsmedel i båtbottenfärger och avfallshantering, så påverkas miljön. Många miljögifter är svårnedbrytbara och finns därför kvar under lång tid i miljön vilket gör att belastningen inte enbart kommer från nutida aktiviteter utan även från historiska föroreningar, som exempelvis TBT från båtbottenfärg.
Många ämnen, som läkemedel och små plastpartiklar och fibrer, förs från hushåll och dagvatten till havet via reningsverken. Småbåtshamnar och småbåtstrafik påverkar via förbränningsavgaser och bekämpningsmedel i båtbottenfärger.
I avrinningsområdet till Kattegatt finns flera förorenade områden som läcker farliga ämnen till vattnet som når havet. Deponier bidrar på samma sätt till spridningen av miljögifter, och från jordbruksmark läcker bekämpningsmedel.
Det krävs kraftiga åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, och även om målet inte kommer uppnås till 2020 görs åtgärder inom flera områden. I Hallands län som tillsammans med västra Skåne utgör kuststräckan till Kattegatt arbetar man aktivt med substitutionsprincipen, att byta ut miljöfarliga ämnen mot mindre farliga. Man verkar även för att minska utskrivning av läkemedel med stor miljöpåverkan. För att minska spridningen av bekämpningsmedel från jordbruket ger länsstyrelsen utbildning för lantbrukare, för att minska användningen av bekämpningsmedel och öka den ekologiska produktionen. Man jobbar också för att öka kunskapen om att sanera förorenad mark.
Miljögiftsproblemet är komplext och ofta har vi begränsad kunskap om spridningsvägar och effekter, vilket ibland gör det svårt att bedöma åtgärdsbehov för enskilda ämnen. Tiden från åtgärd till dess att ett ämne försvunnit från miljön kan också vara lång eftersom många farliga ämnen har en lång nedbrytningstid.
Utsläpp av farliga ämnen kommer inte bara från Sverige och insatser mot miljögifter måste samordnas. I Kattegatt sker samarbetet både inom Oslo-Pariskonventionen (OSPAR) och Helsingforskonventionen som gäller för Östersjöområdet (HELCOM). Det finns även globala konventioner för miljö- och hälsoskydd, till exempel Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (POP:s), Aarhusprotokollet om miljöfarliga ämnen, UNECE konventionen om långväga transport av luftföroreningar och FN:s globala kemikaliestrategi SAICM.
Läs mer om vad som görs för att uppnå miljömålet ”Giftfri miljö” på Miljömål.se.