Gråsälen är en av Sveriges tre sälarter. Den lever i huvudsak i Östersjön, där den rör sig över stora områden. Därför behandlas gråsäl i Östersjön som ett bestånd och samma förvaltningsenhet. Inventeringar samordnas med andra Östersjöländer och sker huvudsakligen från helikopter. Sälskären fotograferas och antalet sälar på bilderna räknas. I Bottenviken och runt Gotland sker räkningarna fortfarande främst från båt eller land. Antalet räknade gråsälar är inte det samma som det verkliga antalet individer. Även om merparten av sälarna ligger på skär och grynnor under pälsbytet befinner sig alltid några sälar i vattnet i samband med räkningen samtidigt som vissa individer byter päls innan eller efter räkningsperioden och därför inte räknas under inventeringsperioden. Ändå ger inventeringen ett bra mått på populationens tillväxt.
Jämfört med tidigt 1900-tal är antalet gråsälar fortfarande lågt. Man tror att det vid 1800-talets slut fanns mer än 100 000 gråsälar i Östersjön. Vid 1980-talets början var populationen nere på runt 3000 djur. Efter att halterna av miljögifterna PCB och DDT minskat och jaktförbud införts har gråsälen återhämtat sig och ökat i antal. Idag uppskattar forskarna att över 40 000 gråsälar finns i Östersjön. Gråsälar äter nästan bara fisk, främst strömming, men födovalet varierar tydligt mellan olika områden.
Aktuellt tillstånd
Gråsälen i Östersjön rör sig över stora områden om går därför inte att dela upp i olika bestånd. Antalet har ökat med 8 procent årligen sedan 2000, då man började samordna räkningen av sälar med andra östersjöländer. Idag kan man räkna till över 30 000 gråsälar i Östersjön, vilket är en underskattning av den sanna siffran på antalet. Men även om tillväxten anses relativt god har nya hälsoproblem hos säl dykt upp under 2000-talet. Späcklagret har minskat och förekomsten av hudskador och leverparasiter har ökat. Genom att klicka på pricken i kartan får du se populationsutvecklingen i graf.
Om övervakningen
Säl ingår i den nationella miljöövervakningen, programområde Kust och hav, som indikator på miljögiftseffekter och andra storskaliga förändringar i det marina ekosystemet. Övervakningen utförs av Naturhistoriska riksmuseet och är uppdelad på population och hälsa. För populationstillväxten är Havs- och vattenmyndigheten ansvarig myndighet och för sälhälsa Naturvårdsverket. Här finns faktablad som beskriver metoderna: Gråsälsbestånd och Patologi hos gråsäl, vikaresäl och knubbsäl. Nationell datavärd är SMHI. Data återfinns i Sharkweb. Dataunderlaget för grafer som presenteras på Havsmiljö kommer direkt från utförare, det vill säga Naturhistoriska riksmuseet.