Hoppa till huvudinnehåll

Artikel


Miljögifter i Mälarens bottnar kartläggs

Sötvatten 2017/Ingrid Hägermark, Mälarens vattenvårdsförbund. Publicerad: 2018-06-13

Under hösten 2017 utfördes en stor undersökning i Mälaren för att kartlägga innehållet av miljögifter i bottensedimenten. Prover togs på 42 platser från väst till öst i hela sjön. Analyserna är ännu inte klara, men väntas bli det under 2018. Hela arbetet sker inom ramen för ett stort EU-projekt för bättre vattenmiljö, kallat Rich Waters.

Det finns en rad olika miljögifter i Mälaren, men fortfarande dålig kunskap om hur mycket och vad som finns var. Mälaren är bland annat dricksvattentäkt för drygt två miljoner människor och därför är det extra viktigt att kartlägga förekomsten av miljögifter här. De miljögifter som undersöks är PFAS, PCB, PAH, TBT, metaller, PBDE och dioxiner.

Målet med undersökningen är dels att fastställa om dessa ämnen finns i Mälarens sediment i halter under eller över gränsvärdena för så kallad ”god status” inom det europeiska vattenförvaltningsarbetet, men även att spåra trender längre tillbaka i tiden. På fyra platser, jämnt fördelade över Mälaren, har även djupproppar tagits upp av sedimentet för analys av underliggande lager. På så sätt kan man se förändringen över tid. Om god status inte uppnås behöver åtgärder sättas in för att nå dit. De miljögifter som visar sig förekomma i förhöjda halter kan undersökas vidare och deras ursprung spåras, för att i förlängningen kunna föreslå relevanta åtgärder som kan minska halterna till en godtagbar nivå.

Parallellt med miljögiftsundersökningen kommer även förekomsten av mikroplaster i Mälarens sediment att kartläggas inom ett forskningsprojekt som utförs av Örebro universitet.

Undersökningen av miljögifter genomförs i samarbete mellan länsstyrelserna runt Mälaren (Stockholm, Uppsala, Västmanland och Södermanland) samt Mälarens vattenvårdsförbund, inom EU-projektet LIFE IP Rich Waters.

FAKTA: Mälarens vattenvårdsförbund

Mälarens vattenvårdsförbund är en ideell organisation som bedriver miljöövervakning i Mälaren. Förbundet är även ett forum för information om miljötillståndet i Mälaren och ett organ för samverkan kring vattenvårdande åtgärder i Mälaren. De 54 medlemmarna utgörs av nationella myndigheter, kommuner och länsstyrelser, större företag, branschorganisationer och ideella organisationer runt Mälaren.
www.malaren.org

 

LIFE IP Rich Waters – ett samarbete för gemensamma vatten

Rich Waters är Sveriges första projekt inom EU:s miljöprogram LIFE IP. Projektet startade i januari 2017 och pågår till år 2024. Målet är att förbättra vattenmiljön, främst i de mellansvenska vatten som rinner ut i och påverkar Mälaren och norra Östersjön.
Rich Waters handlar mycket om att utveckla nya och bättre metoder och öka kunskapen om hur miljöproblem kan åtgärdas på ett effektivt sätt. Projektet ska också skapa förutsättningar för nya initiativ och insatser.

Ett sätt är att visa goda exempel genom en rad konkreta åtgärder, som att bygga vandringsvägar för fisk eller sanera förorenad områden med energiskog.
Rich Waters är ett samarbete mellan myndigheter, bland annat Havs- och vattenmyndigheten, kommuner, företag, forskare, föreningar och vattenvårdsförbund. Totalt deltar 35 aktörer i ett tjugotal olika delprojekt som bedrivs inom fem större teman:

  1.  Minska övergödningen från jordbruk, avlopp och dagvatten
  2.  Minska övergödningen från sjöbottnar
  3.  Minska mängden miljögifter i våra vatten
  4. Skapa fria vandringsvägar för fisk
  5.  Förbättra vattenplaneringen

 

 

FAKTA: Miljögifter

Miljögifter är ofta långlivade skadliga ämnen som tas upp av levande organismer och kan spridas vidare i miljön. Vissa är bioackumulerande, dvs. de ansamlas i levande organismer och halterna stiger kontinuerligt vid exponering.

Ämnen som ska kartläggas i Mälaren

PFAS: Fluorerade organiska ämnen. En grupp ämnen som finns eller har funnits i bland annat impregneringsmedel, bilvårdsmedel och brandsläckningsskum. Bildar vattenavvisande ytor. Vissa är bioackumulerande. Giftigt för vattenlevande organismer samt stör fortplantningsförmågan. Kan ge leverskador samt påverka immunförsvaret.

PCB: Klorerade organiska ämnen. Förbjöds redan 1978 i Sverige, men är fortfarande ett globalt miljöproblem. Användes främst som isolering och smörjolja, i fogmassor, i färg m.m. Mycket giftigt för vattenlevande organismer. Stör fortplantningsförmågan hos fisk och vattenlevande däggdjur, exempelvis sälar. Bioackumulerande.

PAH: En mycket stor grupp av cancerframkallande ämnen. Bildas när kol eller kolväten, till exempel olika oljor, upphettas utan att det finns tillräckligt mycket syre för en fullständig förbränning till koldioxid. Det kan bland annat ske i förbränningsmotorer i bilar eller i industriella processer. PAH:er är cancerframkallande och orsakar skador på arvsmassan, samt i vissa fall bioackumulerande. De är svårnedbrytbara och kan därför spridas långt i miljön. Vattenekosystem nära utsläppskällor är mest utsatta. Många PAH-föreningar ansamlas i ryggradslösa organismer i vattenmiljön och anrikas i näringskedjan.

TBT: Tributyltenn (tennorganisk förening). Finns främst i båtbottenfärger och plaster. Från och med 2003 får båtbottenfärger med TBT inte längre målas på båtar. TBT förhindrar att vattenlevande djur och växter växer på båtar, redskap m.m. när de ligger i vatten. Är akut giftiga för de växter och djur som man därigenom vill ta död på, men även för andra växt- och djurarter bland annat plankton, bottendjur, snäckor och ostron.

Metaller: Är giftiga i alltför höga halter. De bryts aldrig ner och finns därför till största delen kvar i bottensedimentet. Vissa organiska metallföreningar är mycket skadligare än själva metallen som grundämne, som när tenn finns i TBT.

PBDE: Bromerade flamskyddsmedel. Används för att hindra vissa material (främst konstfiber och plast) att brinna vidare om de fattar eld. Risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering. Har visat sig förekomma i bröstmjölk och kan skada barn under spädbarnsperioden. Mycket giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön. Vissa stör fortplantningsförmågan.

Dioxiner: Bildas vid viss förbränning, exempelvis sopförbränning, och när man tillverkar kemikalier som innehåller klor. Bildades tidigare vid pappersblekning. Vissa dioxiner är mycket giftiga, kan orsaka cancer och försämra immunförsvar och fortplantningsförmågan. Höga halter av dioxiner påverkar utvecklingen av hjärnan och nervsystemet. Dioxiner är extra skadliga för foster och ammande spädbarn och kan ge beteendestörningar.. Dioxiner anrikas i näringskedjan och återfinns ibland i höga halter i fisk.

Text & kontakt:

Ingrid Hägermark, Mälarens vattenvårdsförbund
ingrid.hagermark@lansstyrelsen.se


Lästips:

Kemikalieinspektionen, www.kemi.se
Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se
Havet.nu, www.havet.nu
www.richwaters.se