Hoppa till huvudinnehåll

Tillstånd


Effekter av TBT

Havet 2015/2016. Marina Magnusson, Sandra Andersson, Johanna Bergkvist, Åke Granmo Marine Monitoring AB. Publicerad: 2016-09-09

Statusen för de olika havsområdena utifrån övervakning av biologiska effekter av TBT varierar mellan otillfredsställande och god. I Skagerrak ses en tydlig nedåtgående trend i imposex hos snäckor över tiden på de flesta lokaler som återfinns i utsatta lägen. I Kattegatt ses inga minskande trender, men lokaler i utsatta områden har en sämre miljöstatus i jämförelse med lokaler i mer opåverkade områden. I mindre påverkade områden, exempelvis vid referenslokalerna, ses endast små variationer mellan åren, vilket är förväntat. Lokalerna i södra och norra Egentliga Östersjön har undersökts sedan 2008. Det finns tydliga skillnader i procentuell påverkan mellan punktkällor och övriga lokaler men det är endast i Blankaholm som en nedåtgående trend har observerats. Imposex återfinns vid samtliga lokaler. I södra Egentliga Östersjön bedöms miljöstatusen måttlig vid samtliga lokaler medan flertalet av lokalerna i norra Egentliga Östersjön bedöms ha god status, med undantag för punktkällorna Bullandö marina och Oxelösunds hamn.

Skagerrak

Övervakning av biologiska effekter av TBT hos nätsnäckan Nassarius nitidus har i Skagerrak pågått sedan 2003. Vid alla fyra lokalerna i Brofjorden ses tydliga nedåtgående trender för VDSI sedan starten 2003 med tendens till utplaning av VDSI från 2009 och framåt. Vissa år kan dock en tendens till ökning ses, exempelvis 2010 då VDSI ökade för att senare åter minska. Även en minskning av halten TBT i vävnaden kan ses, där minskningen är som tydligast de två första åren och då främst vid Slätholmarna och Råoljekajen. Miljöstatusen 2014 bedöms som god vid lokalen vid Slätholmarna samt vid lokalen i närheten av Produktkajen. Statusen vid övriga lokaler är måttlig.

Lokalerna i Göteborgs skärgård visar tydligt att effekterna av TBT i form av imposex ökar med minskat avstånd till Göteborgs hamnområde. Ersdalsviken som ligger i ytterskärgården på den västra sidan av Hönö uppvisar en tämligen konstant påverkan av TBT över tiden. Mellanårsvariationerna är små, varför det är sannolikt att denna lokal avspeglar bakgrundsnivåerna i området även ommiljöstatusen är måttlig. VDSI är generellt högre vid lokalerna Lilla Varholmen och Långholmen som båda ligger närmare Göteborg, men här ses också en tydligare minskning över tiden av både VDSI och TBT i vävnaden. Anmärkningsvärt är dock att en tendens till ökning av VDSI kan noteras vid lilla Varholmen och Långholmen för 2014. Miljöstatusen för dessa båda lokaler är måttlig.

Vid Dockpiren som ligger inne i Göteborg kan en minskande trend ses för VDSI de fyra senaste åren. Halten av TBT i vävnaden är dock fortsatt mycket hög och miljöstatusen för Dockpiren är fortsatt otillfredsställande. Avseende halten TBT i vävnaden så överskrider kvoten mellan TBT och dess nedbrytningsprodukter vid de tre innersta lokalerna i Göteborgsgradienten, vilket innebär att tillförseln av TBT är snabbare än nedbrytningen.


IMPOSEX HOS NÄTSNÄCKA

En gradient syns från land och utåt där belastningen av TBT avtar ju längre ut från land proverna tas. Svenska bedömningsgrunder saknas, men Ospars bedömningsgrunder används för att bedömma miljöstatusen på västkusten. Imposex uttrycks som VDSI, Vas Deferens Sequence Index – ett mått på utvecklingen av hanliga könskaraktärer hos honexemplar av olika snäckarter. Gränsen för måttlig status går hos nätsnäcka vid 0,3 VDSI. För Skagerrak bedöms två lokaler i Brofjorden samt referenslokalen Kalvhagefjord ha god miljöstatus. Lokalen vid Eriksberg i Göteborg är fortsatt otillfredsställande medan övriga fem lokaler bedöms som måttliga. I Kattegatt bedöms miljöstatusen som god vid Gåsanabbe men som måttlig vid Glommen.

Vid referenslokalen i Skagerrak är VDSI och halten TBT i vävnad stabilt låg och har varit så sedan starten av programmet. En svag minskande trend kan dock ses över tiden och miljöstatusen har förbättrats från måttlig till god de sista fyra åren.

Vid tre stationer, bland annat referensstationen, hittades inget TBT i vävnaden som överskred den av analyslaboratoriet satta detektionsgränsen. Detta innebär inte att TBT saknas. Halter mellan 0,71 och 0,94 μg/kg har uppmätts men då dessa är under analyslaboratoriets ackrediterade detektionsgräns så anses de inte säkerställda och rapporteras därmed normalt inte.

Sammanfattningsvis för nationella lokaler i Skagerrak ses minskande trender vid flertalet stationer, främst vid de lokaler som ligger i mer förorenade områden. Sammantaget bedöms miljöstatusen som god vid tre lokaler, måttlig vid sex lokaler och otillfredsställande vid en lokal. Avseende regionala undersökningar i småbåtshamnar så ses minskningar av VDSI över tiden, men miljöstatusen varierar mellan måttlig och otillfredsställande.

Småbåtshamnar i Göteborg

Under 2014 utfördes en uppföljning av de regionala imposex-studierna vid sex småbåtshamnar i Göteborgsområdet för att följa upp ett av Göteborgs stads lokala miljömål: Hav i balans. Resultaten visar att hälften av de undersökta hamnarna har en otillfredsställande miljöstatus och resterande en måttlig. Vid jämförelse med tidigare studier har dock VDSI minskat vid alla provtagna marinor utom vid Vrångö hamn, där en ökning ses.

Samtidigt gjordes provtagning av TBT i hamnarnas sediment. Inga tydliga slutsatser kunde dras av resultaten, men gemensamt var att halterna var mycket höga (12–840 μg/kg torrsubstans) i förhållande till den svenska föreslagna bedömningsgrunden av TBT i sediment om 1,6 μg/kg torrsubstans.

Kattegatt

Inom Kattegatt används två indikatorarter för TBT. I Glommens fiskehamn samt utanför Gåsanabbe studeras nätsnäckan Nassarius nitidus och vid Råå hamn och Salvikens strandängar studeras slamsnäckan Peringia ulvae. Snäckorna vid Gåsanabbe uppvisar fortsatt låga nivåer av imposex. Ingen tydlig minskning kan ses här utan VDSI har varit stabilt lågt och uppvisat en god miljöstatus över den sexårsperiod som lokalen har provtagits.

Nätsnäckor från Glommens fiskehamn uppvisar däremot högre nivåer av imposex vilket också avspeglas av att TBT-halten i vävnaden är starkt förhöjd och området vid Glommens fiskehamn bedöms ha en måttlig miljöstatus.

Ett annat område i Kattegatt som är starkt påverkat av TBT är Råå hamn där omkring 73 procent honor av slamsnäckan uppvisar något stadium av imposex. Denna snäckart är inte lika känslig som nätsnäckan för TBT och uppvisar sällan de högsta stadierna av imposex, varför VDSI för dessa snäckor oftast inte är särskilt högt vid jämförelse med nätsnäckor från områden med samma föroreningsgrad. Snäckorna från Råå hamn, vilken har plats för 1200 båtar, bedöms ha en måttlig miljöstatus. Detta är att jämföra med snäckorna vid Salvikens strandängar, där 16 procent av honorna uppvisar imposex och VDSI är 0,2 vilket innebär en god miljöstatus. Ingen tydlig trend kan ses vid någon av dessa lokaler.

Sammanfattningsvis för Kattegatt ses inga trender och miljöstatusen vid lokaler i förorenade områden klassas som måttlig, och i mer opåverkade områden för god.

Södra Egentliga Östersjön

I södra delen av Egentliga Östersjön studeras slamsnäckan P. ulvae årligen med avseende på imposex vid två hamnar: Trelleborg och Hällevik; två referenslokaler: Trelleborg ref och Toseboviken; samt vid en naturhamn på Tjärö. Imposex kan ses vid alla lokalerna och miljöstatusen för samtliga lokaler är måttlig. Vid hamnen i Hällevik är påverkan som störst och såväl VDSI som den procentuella påverkan överskrider övriga lokaler. Mer än hälften av snäckorna, 55 procent, i Hällevik har någon form av imposex; i Trelleborgs hamn är motsvarande siffra 35 procent. VDSI i Trelleborgs hamn är dock i nivå med vad som har observerats vid referenslokalerna samt i naturhamnen. Den procentuella påverkan vid dessa tre lokaler är dock något lägre och varierar mellan 24 och 26 procent. Att var fjärde snäcka är påverkad i referensområdena får dock ses som högt. Provtagning har skett årligen i 6–7 år men inga tydliga trender ses ännu.

Sammanfattningsvis för södra Egentliga Östersjön klassas miljöstatusen vid alla lokaler som måttlig oavsett påverkansgrad i området och inga tydliga trender kan ses.


IMPOSEX HOS SLAMSNÄCKA

ICES bedömningsgrunder för slamsnäcka anger att gränsen för måttlig status hos nätsnäcka (0,3 VDSI) även kan användas för slamsnäcka. Det innebär att hälften av lokalerna klassas som måttlig status eller sämre. Vertikala staplar anger ett 95-procentigt konfidensintervall. Slamsnäcka är en mindre känslig biomarkör än nätsnäcka och kan visa ett lågt VDSI trots att sedimenten innehåller höga halter TBT. Därför anges även påverkan i procent.

Norra Egentliga Östersjön

I norra delen av Egentliga Östersjön studeras slamsnäckan P. ulvae årligen med avseende på imposex vid tre hamnar: Blankaholm, Oxelösund och Bullandö; tre referenslokaler: Öre, Kittelön och Stora Bäckskär; samt vid tre naturhamnar: Vippholmen, Ringsöfladen och Lökaö. En minskande trend över tiden (2008–2014) kan ses för VDSI hos snäckor från Blankaholm, vilket också avspeglas i miljöstatusen som har förbättrats från måttlig tidigare år till att 2014 klassas som god. Även andelen honor i procent som är påverkade har minskat från som mest 38 procent till nuvarande 11 procent. Miljöstatusen för övriga punktkällor är fortsatt måttlig. I Oxelösund var omkring hälften av alla analyserade honor påverkade och i Bullandö uppvisade 27 procent av honorna någon form av imposex.

Vid Bullandö marina expertbedömdes miljöstatusen som måttlig. Miljöstatusen för hamnen har utifrån gällande bedömningsgrunder förbättrats från tidigare måttlig status. Denna förbättring bör dock ses på med viss tillförsikt. Bedömningsgrunderna för imposex hos slamsnäckor är relativt nya och tar inte hänsyn till den procentuella andelen honor som är påverkade. Det är vidare relativt ovanligt med långt framskridna stadier av imposex hos slamsnäckor. Detta medför att VDSIvärdena kan ligga under 0,3 som är gränsen mellan god och måttlig status, trots att relativt många individer uppvisar imposex. För Bullandö marina var VDSI 0,295. Dock uppvisade 27 procent av alla honor påverkan av TBT, varför lokalens miljöstatus har expertbedömts till måttlig status istället för god.
Ett myller av slamsnäckor från Bullandö marina där var fjärde hona uppvisar imposex.

Gällande undersökta naturhamnar och referenslokaler i norra Egentliga Östersjön syns effekter av TBT i form av imposex vid alla sex lokalerna, men inga tydliga trender ses. VDSI för referenslokalerna är relativt låga och miljöstatusen bedöms som god. I naturhamnarna vid Vippholmen och Lökaö är påverkan av TBT något högre, och VDSI för dessa båda lokaler ligger på gränsen till måttlig miljöstatus, medan Ringsöfladen uppvisar en god miljöstatus. Andelen honor som uppvisar imposex i naturhamnar och referenslokaler varierar mellan 6 och 14 procent och påverkan är således betydligt lägre vid dessa lokaler än vid punktkällorna. Sammanfattningsvis för norra Egentliga Östersjön klassas miljöstatusen vid alla punktkällor som måttlig och en nedåtgående trend kan ses vid Blankaholm. För övriga lokaler är miljöstatusen god med undantag för två av naturhamnarna där miljöstatusen gränsar till måttlig.