Hoppa till huvudinnehåll

Undersöka vattenmiljö


Bild: Siv Huseby

Växtplankton

Resultaten från övervakningen av växtplankton används för att följa miljötillståndet, framförallt med tanke på övergödningssituationen. Resultaten används även inom forskningen och de utgör också ett av de viktigaste underlagen för statusklassning enligt Vattendirektivet och det Marina direktivet.

Läs mer om tillståndet för växtplankton

 

Regelbundna provtagningar från mindre båtar eller fartyg genomförs på många olika fasta platser i våra hav och sjöar. På varje plats (station) mäts många olika variabler på samma gång och på flera olika djup.

Växtplankton samlas in som ett vattenprov där man sedan sedimenterar ner växtplankton från en känd volym provvatten på en glasyta. De artbestäms, mäts och räknas sedan med hjälp av mikroskop av experter på laboratoriet.

Klorofyll a mäter man i en spektrofotometer vid kända våglängder. Innan man mäter har man filtrerat ner en känd mängd vattenprov på ett filter. Man löser upp växtplanktoncellernas klorofyll i aceton eller etanol innan man gör mätningen.

Detta mäts vid de nationella stationerna:

  • klorofyll a
  • biovolym för varje art eller grupp
  • primärproduktion (ej i sjöar)
  • artsammansättning
  • antal individer av varje art eller grupp

Sjöar

Övervakning av växtplankton i sjöar utförs i första hand inom det stora och långsiktiga programmet Nationell miljöövervakning, programområde Sötvatten med delprogrammen Stora sjöarna och Trendstationer Sjöar. Dessutom ingår växtplanktonprovtagningar i programmet Integrerad KalkningsEffektUppföljning (IKEU) som finansieras genom det statliga anslaget för åtgärder i havs- och vattenmiljön.

Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Nationell datavärd: SLU. All data återfinns i databasen MVM-miljödata.
Utförare: SLU 

Dessutom sker provtagning i regional och lokal regi i många andra sjöar. Majoriteten av dessa resultat rapporteras in till nationella datavärden.

Så går den nationella övervakningen till

Stora sjöarna: innebär Vänern, Vättern och Mälaren. Där sköts fältprovtagning av olika utförare via dessa sjöars vattenvårdsförbund, och man provtar växtplankton under sommarhalvåret vanligtvis en gång per månad vid flera stationer eftersom sjöarna är så stora.

Trendstationer Sjöar: Växtplankton i de 107 sjöar som används för att följa långsiktiga trender provtas alltid i augusti, förutom i tio sjöar där växtplankton tas två gånger under våren (april och maj) och två gånger under sommaren (juli och augusti). De 107 sjöarna ligger i hela landet och domineras av sjöar med liten påverkan av mänsklig aktivitet.

IKEU-sjöarna: Provtagning av växtplankton i 20 IKEU-sjöar sker fyra gånger per år (vår och sommar). Dessa sjöar ligger främst i södra halvan av landet.
 

Kust och öppet hav

Övervakningen av växtplankton i havet utförs i första hand inom det stora och långsiktiga programmet Nationell miljöövervakning, programområde Kust och hav med delprogrammet Fria vattenmassan

Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Nationell datavärd: SMHI. All data finns publikt tillgänglig på webbsidan i Sharkweb.
Utförare: Umeå universitet, Stockholms universitet och SMHI

Dessutom finns regional miljöövervakning bekostad av länsstyrelser, kustvattenvårdsförbund och kommuner i varierande utsträckning. De rapporterar ofta in sina resultat till den nationella datavärden.

Så går den nationella övervakningen till

Bottniska viken: I Bottniska viken provtas 10 stationer regelbundet. Högfrekvent provtagning sker 18–25 gånger per år på två kuststationer, de flesta på våren och sommaren då växtplankton frodas. Övrig provtagning sker 6–12 gånger per år på 3 kuststationer och 4 utsjöstationer.

Egentliga Östersjön: Högfrekvent provtagning sker 18–25 gånger per år på två stationer i norra Egentliga Östersjön. På dessa stationer är det månadsvis provtagning under vintersäsong (nov-feb), veckovis provtagning under våren när växtplankton blommar (mitten av mars-början av maj) och varannan vecka resten av året. Här tas integrerat slangprov 0-20 m.

12 nationella stationer mäts en gång per månad (2 stationer i Arkonabassängen, 3 stationer i Bornholmsbassängen, RefM1V1 i Kalmarsund, 4 stationer i Östra Gotlandsbassängen, 1 station i Norra Gotlandsbassängen och 2 stationer i Västra Gotlandsbassängen). Här provtas integrerat slangprov 0-10 m.

Utöver nationella stationer finns data från olika Kustvattenvårdsförbund (t.ex. Svealands kustvattenvårdsförbund som utför provtagning mitten av juli och mitten av augusti årligen).

Västerhavet: Av fyra nationella växtplanktonstationer i Västerhavet är två, Släggö och Anholt E, högfrekventa och provtas 20–24 gånger per år. Övriga stationer provtas ca en gång per månad, det gäller även de som ingår i Bohuskustens och Hallands kustkontrollprogram.

Öresunds vattenvårdsförbund har provtagning varannan vecka under perioden februari-mars för att öka chanserna för att fånga vårblomningen, annars är det en gång per månad som gäller även där.