Hoppa till huvudinnehåll

Undersöka vattenmiljö


Bild: Marlene Johansson/UMF

Näringsämnen

Resultaten från övervakningen av näringsämnen används för att följa och förstå miljötillståndet i våra vatten. Resultaten används även inom forskningen och utgör viktiga underlag för statusklassning enligt Vattendirektivet och det Marina direktivet.

Läs mer om tillståndet för näringsämnen

 

Sjöar och vattendrag

Den nationella övervakningen av tillgången på näringsämnen i sjöar och vattendrag utförs i första hand inom det stora och långsiktiga programområdet Sötvatten, med delprogrammen Flodmynningar, Trendstationer sjöar, Trendstationer vattendrag, Omdrevsstationer sjöar och Stora sjöarna. I jordbrukslandskapet sker det också en intensiv övervakning av ett antal små jordbruksbäckar.

Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten. 
Nationell datavärd: SLU. All data återfinns i databasen MVM-miljödata.
Utförare: SLU

Resultaten från övervakningen av näringsämnen används för att följa och förstå miljötillståndet i sjöar och vattendrag. Resultaten används även inom forskningen och utgör viktiga underlag för statusklassning enligt Vattenförvaltningsförordningen. Data levereras även till Nitratdirektivet, Helcom och Ospar.

Dessutom sker provtagning på uppdrag av länsstyrelser och kommuner för att följa tillståndet i många andra sjöar.

Så går den nationella övervakningen till

Regelbundna provtagningar genomförs på många olika platser i de stora sjöarna. I övriga sjöar och vattendrag tas ett vattenprov på varje station vid varje tillfälle. Proverna skickas till laboratoriet för analys av en rad ämnen.

I delprogrammet Omdrevsstationer sjöar, vilket omfattar över 5 000 slumpvis utvalda sjöar, tas bara ett prov vart sjätte år under höstomblandningen. I tidsseriesjöarna (delprogram Trendstationer sjöar) tas mellan 4 och 8 prover per år fördelat under året. Vattendrag provtas minst månadsvis.

Läs mer om övervakningen av sjöar och vattendrag på SLU:s webbplats.

 

Näringsbelastning till kust och öppet hav

Delprogrammet Flodmynningar ingår i Havs- och vattenmyndighetens program­område Sötvatten inom den nationella miljöövervakningen och omfattar våra största vattendrag. Målet är att ta fram dataunderlag som beskriver tillståndet i de viktigaste flodmynningarna, samt att beräkna transporten av olika ämnen från Sverige via våra stora vattendrag ut till havet. Många av vattendragen har obrutna tidsserier sedan 1960-talet.

Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Nationell datavärd: SLU. All data finns publikt tillgänglig på Miljödata-MVM.
Utförare: SLU

Så övervakas flodmynningar och näringsbelastning

Delprogram Flodmynningar omfattar månadsvis provtagning och analys av vattenkemi i 47 större vattendrag som mynnar i havet (en station per vatten­drag). Dessa vattendrag täcker upp ungefär 90 procent av den årliga avrinningen från Sverige och deras avrinningsområden varierar i storlek från ca 100 till 48 000 kvadratkilometer. Belastningsberäkningarna bygger både på de vattenkemiska provtagningar som görs inom flodmynningsprogrammet och på uppgifter om vattenföring från SMHI.

Statistiska analyser utförs på flödesnormaliserade data för att kunna se effekter av åtgärder och i möjligaste mån undvika påverkan från skillnader i nederbördsmängd. Läs mer om miljöövervakningen av flodmynningar på SLU:s webbplats.

Näringsämnen i kust och öppet hav

Övervakningen av näringsämnen i havet utförs i första hand inom det stora och långsiktiga programmet Nationell miljöövervakning, programområde Kust och hav med delprogrammet Fria vattenmassan

Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Nationell datavärd: SMHI. All data finns publikt tillgänglig på Sharkweb.
Utförare: Umeå universitet, Stockholms universitet och SMHI. 

Dessutom finns regional miljöövervakning bekostad av länsstyrelser, kustvattenvårdsförbund och kommuner i varierande utsträckning. De rapporterar ofta in sina resultat till den nationella datavärden.

Så går den nationella övervakningen till

Bottniska viken: I Bottniska viken provtas 10 stationer regelbundet. Högfrekvent provtagning sker 18–25 gånger per år på två kuststationer, de flesta på våren och sommaren då växtplankton frodas. Övrig provtagning sker 6–12 gånger per år på 3 kuststationer och 4 utsjöstationer.

Kartering av närsalter sker historiskt vanligtvis i december. Under 2010-talet har månad varierat beroende på tillgång till fartyg, men har oftast varit januari.

Egentliga Östersjön: Högfrekvent provtagning sker 18–25 gånger per år på två stationer i norra Egentliga Östersjön. På dessa stationer är det månadsvis provtagning under vintersäsong (nov-feb), veckovis provtagning under våren när växtplankton blommar (mitten av mars-början av maj) och varannan vecka resten av året. 12 nationella stationer mäts en gång per månad. Kartering av närsalter i sker i februari.

Utöver nationella stationer finns data från olika Kustvattenvårdsförbund (t.ex. Svealands kustvattenvårdsförbund som utför provtagning mitten av juli och mitten av augusti årligen). 

Västerhavet: I Västerhavet provtas två stationer 2 gånger per månad, Släggö och Anholt E. Övriga 9 stationer provtas en gång per månad. Fem av dessa stationer ligger i ett öst-västligt snitt i Skagerrak och bidrar till att förbättra operationella oceanografiska modeller. Kartering av närsalter sker i Kattegatt i januari.