Hoppa till huvudinnehåll

Undersöka vattenmiljö


Bild: Havsmiljöinstitutet

Fisk

Fisk övervakas för att upptäcka förändringar i livsmiljön. Resultaten från övervakningen används även för förvaltning av fiskbestånden.

Läs mer om tillståndet för fisk

 

Fisk i sjöar och vattendrag

Årlig övervakning av fisk i sjöar och vattendrag utförs i första hand inom Nationell miljöövervakning, programområde Sötvatten och delprogrammen Trendstationer Sjöar och Trendstationer Vattendrag. Dessutom ingår årliga provfisken i både sjöar och vattendrag i programmet Integrerad KalkningsEffektUppföljning (IKEU) som finansieras genom det statliga anslaget för åtgärder i havs- och vattenmiljön.

Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Nationell datavärd: SLU. Data från sjöar finns i provfiskedatabasen och data från vattendrag finns i elfiskeregistret.
Utförare: SLU

Dessutom sker provfisken i regional och lokal regi i många andra sjöar och vattendrag, men oftast som engångsinsatser eller med mindre än årlig frekvens. Majoriteten av dessa resultat rapporteras in till den nationella datavärden.

Så går den nationella övervakningen till

Trendstationer Sjöar: Provfisken utförs i 45 av de 107 sjöar som används för att följa långsiktiga trender.  15 sjöar provfiskas varje år och 30 sjöar provfiskas vart sjätte år. De 45 sjöarna ligger i hela landet och domineras av sjöar med liten lokal påverkan av mänsklig aktivitet.

Trendstationer Vattendrag: Elfisken utförs varje år på 91 elfiskelokaler i 29 vattendrag. Vattendragen ligger i hela landet och de har generell liten lokal påverkan av mänsklig aktivitet.

IKEU: Provfisken utförs i 20 sjöar. Tidigare provfiskades de flesta sjöar varje år. Efter 2012 provfiskas nio av sjöarna varje år och resterand elva vart annat år. Elfisken utförs på 2-5 elfiskelokaler i 28 vattendrag. IKEU-programmets sjöar och vattendrag ligger främst i den södra halvan av landet.

I sjöar utförs standardiserade nätprovfisken under perioden 15 juli-31 augusti, enligt undersökningstypen Provfiske i sjöar. I vattendrag utförs elfisken i augusti-september, enligt undersökningstypen Fisk i rinnande vatten- vadningselfisken.

Läs mer om hur provfisket i sjöar går till på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.
Läs mer om hur elprovfisket i vattendrag går till på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.

 

Kustfisk

Sedan 1991 ingår standardiserat provfiske i den nationella miljöövervakningen. Resultatet ger en bild av kustfisksamhällenas tillstånd, och en möjlighet att följa långsiktiga förändringar i miljön och den biologiska mångfalden.

Den nationella övervakningen av kustfiskbetånd utförs inom det nationella övervakningsprogrammet Kust och hav, delprogram Integrerad kustfiskövervakning.

Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten
Nationell datavärd: SLU. Data finns tillgänglig via databasen KUL.
Utförare: Övervakningen av bestånden i kustfiskamhällena är samordnad mellan Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelser med en enhetlig metodik, rapportering och utvärdering.

Så går övervakningen till

I programmet ingår mätningar av beståndstäthet och beståndsstruktur i kustfisksamhället, åldersfördelning hos abborre och tånglake samt förekomst av yttre sjukdomstecken. Provfisket sker generellt i referensområden med låg lokal påverkan.

Läs mer om provfiske vid kusten på SLU:s webbplats.

Vid fyra gemensamma provtagningsstationer samordnas tre olika undersökningar inom miljöövervakningen: provfiske för uppskattning av fiskbeståndet, insamling av abborre och tånglake för undersökningar av fiskars hälsa och provinsamling för analys av metaller och miljögifter. Detta möjliggör en sammanvägd tolkning av resultaten och ger underlag för att bedöma störningar på ekosystemnivå.

Läs mer om intergrerad kustfiskövervakning på Havs- och vattenmyndghetens webbplats.

 

Fisk i öppet hav

Traditionellt har undersökningarna av kommersiella fiskbestånd i utsjön varit kopplade till samarbetet med andra länder i Europa och med det Internationella havsforskningsrådet (ICES).

Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten
Nationell datavärd: SLU. All data återfinns i databasen Fiskdata2.
Svensk fiskdata sammanställs och görs tillgänglig med andra länders fiskdata i Internationella havsforskningsrådets databas DATRAS.
Största utföraren för insamling av data för kommersiell fisk i öppet hav i Sverige är Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Så går övervakningen till

Västerhavet: I Västerhavet har Sverige ansvar för undersökningarna i Skagerrak och Kattegatt och där görs årligen två IBTS expeditioner (International Bottom Trawl Survey). Expeditionen i kvartal ett har som syfte att försöka uppskatta mängden ettåriga fiskar bland ett flertal kommersiella arter. Främsta syftet med expeditionen i kvartal tre är att få en uppfattning om olika fiskars beståndsutveckling samt årets rekrytering (den mängd fisk som når fiskbar storlek).

Östersjön: I Östersjön görs årligen två BITS expeditioner (Baltic International Trawl Survey) för att studera bottenlevande fisksamhällen, främst torsk. Expeditionerna ingår i ett internationellt samarbete där Sverige tilldelas ett antal utslumpade trålstationer. Syftet är att undersöka antal individer per ålder och uppskatta mängden ettåriga torskar. Expeditionerna görs i samarbete med SMHI.
I Östersjön utförs även varje höst en akustisk undersökning kallad BIAS, Baltic International Acoustic Survey. Syftet är att uppskatta mängden pelagisk fisk, i första hand sill och skarpsill.

 

Utöver fiskerioberoende provtagning av bestånden utför SLU också fiskeriberoende provtagning ombord på yrkesfiskets båtar för att uppskatta mängden fisk som kastas tillbaka till havet (oönskad fångst) samt hur mycket fisk som landas.

Beståndsuppskattning

ICES gör beståndsuppskattningar och ger råd om hur mycket fisk man på biologiskt hållbara grunder kan fiska. Beslutet om hur mycket man får fiska per förvaltningsområde tas sedan av EU:s Ministerråd och kallas Total Allowable Catch, TAC.

För beståndsuppskattning har ICES identifierat sex olika bestånd av sill/strömming i vattnen runt Sverige: ett i Bottenviken, ett i Bottenhavet, två i Egentliga Östersjön, ett i sydvästra Östersjön som på grund av sitt vandringsmönster behandlas tillsammans med vårlekande sill i Kattegatt och Skagerrak, samt ett höstlekande bestånd i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Skarpsill förvaltas som ett bestånd i Östersjön och ett i Västerhavet.

Torsken runt Sverige är förvaltningsmässigt uppdelad i fyra bestånd: ett väster om Bornholm, ett öster om Bornholm, ett i Kattegatt och ett i Skagerrak/Nordsjön. Det förekommer dock en omfattande migration mellan östra och västra bestånden i Östersjön samt mellan bestånden i Kattegatt och Skagerrak.

Länk till ICES senaste rådgivning.
Länk till EU:s senaste beslut om fiskekvoter (TAC).