Hoppa till huvudinnehåll

Undersöka vattenmiljö


Bild: Ulrika Jansson Klintberg, SLU.

Bottenvegetation

Bland bottenvegetation följer vi många olika arter i Sverige. Bottenvegetation kan vara både stor som vass och små, små kiselalger. Bottenvegetation undersöks för att kunna bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd. Kiselalgerna visar till exempel vilka vatten i Sverige som är sura och vilka som är övergödda.

Kiselalger

Kiselalger finns i nästan alla vatten, men är svåra att se med blotta ögat. Dom är små, storleken är ungefär jämförbart med diametern på ett hårstrå. Fastän små, är dom mycket viktiga för oss människor. En femtedel av det syre som vi andas kommer från kiselalger.

Kiselalger dominerar ofta påväxt i sötvatten. De är viktig föda för smådjur som snäckor och vissa bäck- och dagsländor. De djuren för algernas produktion upp vidare i näringsväven. Kiselalger har dessutom en typ av sammansättning av fettsyror, med omega 3-fettsyror, som gör dem värdefulla för småkryp och fisk. Eftersom människor äter fisk är de även viktiga för oss.

I många länder används kiselalger inom miljöövervakning eftersom de är så vanligt förekommande och är väl dokumenterade. Detta underlättar trendanalyser och säkerheten i bedömningarna. Det finns ofta många arter av kiselalger. I ett enda prov kan så många som ett hundratal arter av kiselalger förekomma, något som gör bedömningen robust. Varje art har sina specifika miljökrav, vilket ger mycket information om miljön de lever i. Ett prov kan därför berätta om vattnets surhet, näringshalt och hur mycket förorenande ämnen som förekommer. Kiselalger reagerar jämförelsevis snabbt på förändringar i miljön. Vissa arter minskar eller försvinner, andra ökar. Trots den snabba responsen ger kiselalger ett bättre mått på den genomsnittliga vattenkvaliteten än vattenkemiska ”ögonblicksundersökningar” eftersom påverkan sker under flera månader före provtagningen. Provtagningen är förhållandevis enkel och proverna tål att lagras i mer än 100 år.