Läs mer om tillståndet för bottendjur
Sjöar och vattendrag
Bottendjuren i sötvatten undersöks dels på grunt vatten vid stränderna i sjöar och i grunda vattendrag. De undersöks även på mjuka sediment som samlas i sjöars djupa delar, den s.k. profundalen.
Den nationella övervakningen bottendjur i sjöar och vattendrag utförs i via det stora och långsiktiga programområdet Sötvatten på Havs- och vattenmyndigheten, och programmen Trendstationer sjöar, Trendstationer vattendrag, IKEU och Stora sjöarna. Dessutom sker regional och lokal miljöövervakning av bottenfauna många i sjöar och vattendrag på uppdrag av länsstyrelser, vattenvårdsförbund och kommuner.
Nationell datavärd: SLU. All data rapporteras visas i webbportalen Miljödata-MVM.
Resultaten från övervakningen av bottendjur används för att följa och förstå miljötillståndet i sjöar och vattendrag. Resultaten används även inom forskningen och utgör viktiga underlag för bedömningsgrunder och statusklassning enligt Vattenförvaltningsförordningen. De används även till rapportering för ICP Waters och vissa bottendjur används för att bedöma arters status för Rödlistor och Art- och habitatdirektivet.
Så går övervakningen till
Bottendjur provtas normalt en gång per år på hösten. Strandnära prover tas genom att man grumlar upp botten och fångar in de djur som virvlas upp med en håv. Djupbottnarnas bottendjur tas med en hämtare som hänger på en lina från båten. Den skopar upp sediment som bottendjuren sedan sållas ut ifrån. De identifieras sedan under lupp eller mikroskop på ackrediterade laboratorier av taxonomiskt kunnig personal.
Kust och öppet hav
Havslevande bottendjur undersöks bland annat inom den nationella miljöövervakningen, programområde Kust och hav, delprogram Sedimentlevande makrofauna.
I Egentliga Östersjön och Bottniska viken är programmen samordnade mellan Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelser. I Västerhavet är programmet samordnat mellan Havs- och vattenmyndigheten, Bohuskustens Vattenvårdsförbund och länsstyrelser.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Nationell datavärd: SMHI. Data återfinns i SMHI:s Sharkweb.
Nationella utförare: Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och Umeå universitet
Så går övervakningen till
Insamling av bottendjur sker genom att man tar ett sedimentprov per station under perioden april–juni. Vissa stationer provtas årligen, medan andra provtas vartannat år. Bottenprovet tas med en 0,1 m2 bottenhuggare och utgörs av det material som fastnar i ett 1 mm såll. Djuren i varje prov artbestäms, räknas och vägs. Utifrån dessa resultat beräknas ett index, BQI (Benthic Quality Index), vilket används för att bedöma miljötillståndet och göra en statusklassning av vattenförekomsten i VISS.
De djupare delarna av Östersjön och några Bohuslänska fjordar som ofta är starkt påverkade av syrebrist ingår inte i undersökningsprogrammet.
Notering: Från och med 2017 infördes en ny provtagningsstrategi på västkusten. Istället för enstaka provtagningslokaler med flera hugg på varje lokal, så har man nu delat in kusten i vattenområden (kluster). Tidigare togs 3-5 slumpvisa prov på samma lokal. Inom varje vattenområde tas nu 5-10 slumpvisa prov med en huggare i ett helt vattenområde. För västkusten redovisades tidigare vattenkvalitetsbedömningar som medelvärden för varje lokal. Nu kommer statusbedömningar istället att sammanvägas för större vattenområden, precis som man redan gör på ostkusten.
Läs vidare om delprogrammet Sedimentlevande makrofauna på Havs- och vattenmyndighetens hemsida.