Hoppa till huvudinnehåll

Tillståndet: 2021


Bild: Pixabay
Bottenvegetation

Bottenvegetation

Bottenvegetation kan vara både stor som vass och små, små kiselalger. Bottenvegetation undersöks för att kunna bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd. Kiselalgerna visar till exempel vilka vatten i Sverige som är sura och vilka som är övergödda.

Vattenväxter som vass, näckrosor, ålgräs, tång och olika mindre fastsittande alger räknas till bottenvegetation. Den här typen av växter och organismer gynnas av att vattnet är klart så att ljus kan nå dem. Därför blir bottenvegetationen påverkad av övergödning, vilket ofta sker i slättlandskapets vatten och utmed stora delar av Sveriges kuster. Näringsämnen bidrar till algblomningar som missgynnar bottenvegetation som inte räcker över vattenytan. Näringsrikt vatten gynnar också trådalger som snabbt växter över viss bottenvegetation som då missgynnas. Övervattensväxter som exempelvis vass gynnas av övergödning och bidrar till att grunda sjöar och kustvikar växer igen.

Trendanalyser på fastsittande kiselalger i svenska vattendrag pekar på att många vattendrag i södra Sveriges slättbygder är näringspåverkade samt att vattendrag i skogslandskapet i södra Sverige och att vissa kustnära vatten i Norrland är sura.

Läs om tillstånd för bottenvegetation i en vattenmiljö

Bottenvegetation

Om miljöövervakningen

Ansvariga experter sötvatten: Maria Kahlert (SLU)
Ansvariga experter hav: TBD

Ansvarig myndighet är Havs- och vattenmyndigheten och SLU 

Övervakning av bottenvegetation i sjöar och hav är en del av den nationella miljöövervakningen. Regelbundna provtagningar genomförs på många olika fasta platser i våra sjöar och hav. På varje plats (station) mäts många olika variabler på samma gång.

Användning: Resultaten från övervakningen används för att följa miljötillståndet och åtgärdseffekter. De utgör också viktiga mätvärden för forskning om exempelvis klimatfrågor och ekologi.

Läs mer om övervakningen av bottenvegetation.