Hoppa till huvudinnehåll

Tillståndet: 2019


Bild: Ann-Turi Skjevik
Fisk

Fisk

Fiskar förekommer i de flesta vattenmiljöer. Deras funktion i näringsväven varierar mellan olika fiskarter, livsstadier av samma art, och beroende på den lokala miljö där fisken lever. Fisklarver och yngel äter ofta små djurplankton och bottendjur. Större fiskar behöver större byten, och de kan specialisera sig på allt från större djurplankton, andra ryggladslösa djur och andra fiskar. 

Gädda lurar i vassen Bild: Shutterstock

Under de senaste tio åren har man sett en generell minskning av gädda i många kustområden.

Olika fiskarter är anpassade till att leva i antingen sött eller salt vatten, en del har anpassat sig till ett liv i brackvatten. Fiskar befinner sig centralt i den akvatiska näringsväven. Det innebär att de kan påverkas direkt av förändringar i miljön, men även påverkas av förändringar som sker på andra trofiska nivåer. Till exempel kan ett miljögift som tas upp av växtplankton flera led senare ansamlas i fiskar. Eller om syrebrist drabbar bottendjur i ett övergött vatten kan det få konsekvenser för vissa fiskarter då deras föda minskar. Övervakningen av tillståndet hos fisk är därför en viktig pusselbit till en mer övergripande bild av tillståndet i en vattenmiljö då fisken integrerar processer i hela näringsväven.

Förutom att fiskar utgör en del av det ekologiska systemet är deras tillstånd intressant för både kommersiellt fiske och fritidsfiske. Fisket har också en stor inverkan på fiskbeståndens storlek och tillstånd. Resultat från miljöövervakningen fyller en viktig funktion för utformningen av hållbar förvaltning av fiskbestånden.

Miljöövervakningens provfisken är återkommande och skapar sammanhängande tidsserier. Det ger möjlighet att upptäcka förändringar och trender, till exempel effekter av klimatförändringar, försurning eller för hårt fisketryck. 

Det går inte att direkt jämföra resultaten mellan olika system, provfiskeområden eller mellan arter, då metoderna och fångstredskapen kan skilja sig åt. Det går heller inte att dra några slutsatser utifrån resultaten hur mycket fisk i absoluta tal som finns i ett vatten.

Läs om tillstånd för fisk i en vattenmiljö

Fisk i sjöar och vattendrag

Tillstånd för Fisk i sjöar och vattendrag

Både artsammansättning och mängd av fisk varierar mycket mellan Sveriges många sjöar och vattendrag. Abborre, gädda och mört är de oftast förekommande arterna i sjöar nedanför fjällen, och i fjällsjöar förekommer ofta bara röding och/eller öring. I vattendrag över hela landet är öring den mest frekvent förekommande fiskarten, därefter följer elritsa respektive stensimpa.

Fiskar har koloniserat och etablerat sig i olika vattensystem under olika tidsepoker. De har vandrat via nuvarande eller tidigare vattenvägar, och människor har medvetet eller omedvetet hjälpt till att sprida fiskar till nya vatten. Större sjöar och vattendrag kan hysa fler arter. Flest fiskarter finns i de allra största sjöarna som är temperaturskiktade under sommaren. Där finns livsutrymme åt både varm- och kallvattensanpassade arter. Små och isolerade vatten kan helt sakna fisk, om de riskerar att bottenfrysa eller få syrgasbrist på vintern eller torka ut på sommaren.

Naturliga vandringshinder bidrar till isolering av småvatten, och artificiella dammar har minskat livsutrymmet för både kort- och långvandrande fiskar. Måttlig övergödning har lett till ökad mängd fisk, ökad andel av plankton- och bottendjursätande arter, och gynnat arter som är bättre anpassade till grumliga och ibland syrefattiga vatten. Försurning har orsakat reproduktionsstörningar och ibland förluster av fiskarter i många, speciellt mindre, sjöar och vattendrag. Många vatten har kalkats för att möjliggöra reproduktion av de surhetskänsligaste arterna i det aktuella vattensystemet, ofta mört i sjöar och lax eller öring i vattendrag.        

Aktuellt tillstånd i sjöar

Endast 37 sjöar har övervakats med minst tio nätprovfisken på senare tid. De flesta är relativt näringsfattiga sjöar i skogslandskap, och endast fyra är mer näringsrika sjöar i låglänta och/eller tätortsnära områden. Fem av de mera näringsfattiga sjöarna är fortfarande sura, sju andra kalkas regelbundet och ytterligare sju har kalkats tidigare. Totalmängden fisk är ökande i en fjällnära sjö med bara röding, och minskande i sex sjöar av varierande karaktär.

Antalet observerande fiskarter varierar tydligt mellan sjöar, från en till två arter som fångas varje år till mellan fem och tio arter i fångster från olika år. Variationen mellan år beror mest på att sparsamt förekommande eller mer svårfångade arter (till exempel gädda) inte observeras varje år. Mängden abborre är ökande i tre och minskande i två av 34 sjöar där den förekommer. På liknande sätt är mängden mört ökande i två och minskande i fyra av 29 sjöar där arten förekommer.     

Ett urval av det som mäts för att studera tillståndet för fisk i sjöar och vattendrag

Välj en mätvariabel ovan för att se tidstrender i karta och grafer, eller läs mer om variabeln.

Läs om tillstånd för fisk i en region

Fisk

Om miljöövervakningen

Ansvariga experter

Sjöar: Kerstin Holmgren (SLU)
Vattendrag: Helena Strömberg (SLU), Kerstin Holmgren (SLU)
Kustfisk: Jens Olsson (SLU), Noora Mustamäki (SLU)
Fisk i öppet hav: Filip Svensson (SLU), Håkan Wennhage (SLU)

Övervakning av fisk

Den nationella övervakningen av fisk utförs genom nätprovfiske i sjöar, kust och öppet hav, samt elprovfiske i vattendrag.

Läs mer om övervakningen av fisk