Hoppa till huvudinnehåll

Tillståndet: 2019


Bild: Ann-Turi Skjevik
Sälhälsa

Sälhälsa

Under 1970-talet såg man flera tecken på att sälarna i Östersjön inte mådde bra, sannolikt för att de utsatts för miljögifterna PCB och DDT. De flesta av sälarnas hälsoproblem har sedan dess blivit bättre, men istället har späcktjockleken minskat och de har drabbats av olika parasiter. Flera gånger har ett stort antal knubbsälarna dött, till följd av virussjukdomar. Den senaste säldöden inträffade 2014, då särskilt sälar i Kattegatt drabbades.

Gråsälar som ligger uppe på en kobbe Bild: Amanda Magnusson Overmark

Sälarnas hälsotillstånd har undersökts av Naturhistoriska riksmuseet sedan 1970-talet. Undersökningsmaterialet är sälar som fastnat i fiskeredskap eller hittats döda på stränder, och sedan 2001 även sälar som fällts under skyddsjakt. Fram till år 2017 handlar det om drygt 4600 sälar.

Sälar övervakas för att de fungerar som indikatorer för storskaliga förändringar i marina ekosystem. Som toppkonsumenter är sälarna särskilt utsatta för miljögifter, eftersom vissa gifter ackumuleras på sin väg upp genom näringsväven.

Läs om tillstånd för sälhälsa i en vattenmiljö

Sälhälsa

Om miljöövervakningen

Ansvariga experter: Britt-Marie Bäcklin och Sara Persson, Naturhistoriska riksmuseet

Säl ingår i den nationella miljöövervakningen, programområde Kust och hav, som indikator på miljögiftseffekter och andra storskaliga förändringar i det marina ekosystemet. Hälsan undersöks av riksmuseet på sälar som hittats döda, fastnat i fiskeredskap eller fällts under skyddsjakt.

Läs mer om miljöövervakning av säl