VÄDRET 2020 MÅNAD FÖR MÅNAD
I januari 2020 fortsatte den mycket milda vintern som inleddes i december 2019. Dominerande sydvästliga vindar förde in mild luft över landet och flera temperaturrekord uppmättes. Bland annat hade Oskarshamn 12,1grader den 15 januari, vilket är en av de högsta januaritemperaturer som uppmätts. Som helhet i januari låg medeltemperaturen 5 till 10 grader över den normala i landet, och avvikelsen var störst i mellersta Norrland. Stora nederbördsmängder föll över framförallt västra Sverige. I söder blev det mest som regn, men i norr byggdes snötäcket på.
Det milda vädret fortsatte i februari och framförallt i södra halvan av landet och upp längs Norrlandskusten, blev det mycket höga medeltemperaturer. Månadens högsta temperatur noterades i Norrköping och Eskilstuna den 16 med 11,8 grader. En kortvarig kallperiod över norra Sverige gav vinterns lägsta temperatur i Nikkaluokta den 20 med -36,4 grader. Två namngivna stormar påverkade vädret i februari med regn och kraftig blåst. Den 9-10 drog stormen Ciara åt nordost över Skandinavien och den 16 passerade stormen Dennis på ungefär samma bana.
I mars blev det mer normala väderförhållanden med lågtryck som passerade åt nordost, men fortfarande milt. Medeltemperaturen för hela månaden blev 2 till 4 grader över den normala, men inga nya rekord noterades. Det blev tidvis blåsigt och den 12 drog stormen Laura in över södra Sverige. Då noterades orkanbyar på 37,8 m/s vid Hanö. Månadens kraftigaste vindbyar noterades vid Tarfala den 16 med 39,0 m/s och den högsta medelvindhastigheten vid Stekenjokk den 31 med 29,5 m/s.
April fortsatte på ungefär samma sätt med milt och tidvis blåsigt väder. I södra och mellersta Sverige var medeltemperaturen 2 till 4 grader över den normala. Vid flera kuststationer slogs nya rekord i medeltemperatur för månaden. I början av månaden låg snön djup i fjällkedjan och i norra Norrland. Vinterns största snödjup noterades i Katterjåkk både den 31 mars och den 1 april och var hela 2,29 meter.
I maj fick vi ett bakslag i vädret och månaden som helhet blev kall med en lägre medeltemperatur, 0 till 3 grader under den normala. Kylan saktade ner snösmältningen på land och isavsmältningen till sjöss. Så sent som den 15 maj noterade Katterjåkk fortfarande ett snödjup på 2,18 meter och Storlien-Storvallen uppmätte 1,43 meter den 19. Månaden blev övervägande torr, förutom i delar av östra Sverige.
Juni blev mycket varm och det slogs flera temperaturrekord. Den högsta temperaturen på 34 grader uppmättes vid Skellefteå flygplats den 25 och rekordet stod sig resten av sommaren, och är dessutom den högsta junitemperaturen i Sverige på 50 år. Medeltemperaturen för juni var mellan 2 och 5 grader högre än den normala i hela landet.
I juli blev det en helomvändning i vädret med lågtryck, regnområden och blygsamma temperaturer. Större delen av landet fick 1 till 2 grader kallare än normalt. Kallast hade Latnivaara i norra Lappland med -3,3 grader den 3 juli. Det blev en regnig månad. I nordöstra Norrland föll det mer än tre gånger så mycket regn än normalt för månaden. I samband med lågtrycken, blev det även blåsigt och de 5-6 juli förekom stormbyar vid södra Sveriges kuster, som mest 28,1 m/s vid Väderöarna.
I augusti blev det åter varmt och torrt väder som dominerade under de tre första veckorna. Mot slutet av månaden blev det dock svalare och ostadigare igen. Hela landet fick en medeltemperatur över den normala.
Hösten 2020 blev mycket mild och hela landet hade en medeltemperatur som låg 2 till 4 grader över den normala. Höstens högsta temperatur inträffade i Lund den 15 september med 27,7 grader. Även i november var det milt och flera nya maximirekord för månaden slogs den 2 november. Bland annat slogs rekorden för de mycket gamla temperaturserierna i Uppsala, Stockholm och Lund.
Lågtryck passerade hela hösten åt nordost och sammantaget blev det mer nederbörd än normalt i mellersta och norra Sverige. Det var även tidvis blåsigt i samband med lågtryckspassager och den 22 september uppmättes höstens kraftigaste byvind i Tarfala med 49, 6 m/s.
Även december blev mycket mild med temperaturer på mellan 3 och 9 grader över de normala, inte minst i inre Norrland. Månadens högsta temperatur inträffade i Skillinge den 6 med 9,2 grader, men än mer anmärkningsvärt var 8,9 grader på stationen vid Sylarna den 19. Även denna månad passerade ett flertal nederbördsområden åt nordost och gav allmänt mer nederbörd än normalt.
Medeltemperaturens avvikelse från den normala, året 2020 (normalperiod 1961-1990).
Rekordliten isutbredning
Den mycket milda vintern 2020 gjorde det svårt för isen att växa till i havet. En ständig ström av lågtryck på väg åt nordost tillsammans med milda syd och sydvästvindar, gjorde att nybildad is ständigt bröts upp och samlades norrut i Bottenviken.
En kallare period i slutet av februari ökade på istillväxten i Bottenviken och Norra Kvarken. Längre söderut fanns däremot bara tunn is i inre vikar och skärgårdar ned till mellersta Bottenhavet. Några dagar senare tog sydostliga vindar vid och då spreds isen ut i Bottenviken. Därmed skapades denna vinters största isutbredning den 5 mars med 37 000 km2. Detta är den lägsta maxisutbredningen som noterats sedan början av 1900-talet.
Därefter varierade isläget en del under resten av vintern, med både mildare och kallare perioder. Avslutningen på isvintern blev dock kylig och trots den blygsamma isutbredningen, dröjde det till slutet av maj innan all is var borta från norra Bottenviken.
Mer information om isen till havs
Nya rekord i ytvattentemperatur
Trots den minimala isutbredningen 2020 blev det en långsam uppvärmning av ytvattnet under våren. Kyligt väder i maj gjorde att medeltemperaturen i ytvattnet höll sig nära den normala eller något under.
I juni tog det däremot fart med uppvärmningen av ytvattnet i och med den varma väderleken och flera stationer uppmätte nya temperaturrekord. Väderöarna hade till exempel en ytvattentemperatur på 23,7 grader den 27, vilket är en ökning med över 2 grader jämfört med tidigare rekord.
Svalare väder mitt i sommaren gjorde att ytvattentemperaturen faktiskt dämpades en del i juli, och ingen station uppmätte en ytvattentemperatur över 20 grader. I augusti kom värmen tillbaka och det blev åter flera stationer som nådde över 20 grader i ytvattnet. Till exempel fick Väderöarna 22,4 grader som varmast och Finngrundet i Bottenhavet 20,6 grader.
Hösten var mild och gav en långsam avkylning av ytvattnet. I slutet av året var det fortfarande 2 till 3 grader varmare än normalt i de centrala havsbassängerna. I de inre skärgårdarna i norr hade dock kallare perioder redan i oktober skapat den första tunna isen i skyddade vikar.
Högt vattenstånd
Den ideliga strömmen av lågtryck som passerade åt nordost över Skandinavien under vintern, tryckte in mycket vatten i Östersjön och i medeltal var det flera decimeter högre vattenstånd än normalt under vintern. Landsort uppmätte ett månadsmedelvattenstånd i februari på +46 cm, vilket är det högsta uppmätta sedan mätningarna startade 1886.
Den 9 februari 2020 slog vågorna upp över kajkanten i Lysekil.
Någon vecka senare blev det åter mycket blåsigt då stormen Dennis drog in över landet. Då steg vattenståndet till +151 cm i Uddevalla den 17 februari.
I juli var det också lågtrycksbetonat och det blåsiga vädret skapade höga vattenstånd för årstiden på västkusten. I Uddevalla uppmättes +88 cm den 6 juli och i Göteborg +79 cm, det högsta julivärdet sedan 1912.
I början av november var det åter blåsigt och då noterades +146 cm i Kalix, det högsta novembervärdet där, sedan mätningarna startade 1974. Längre fram i november gav kraftiga sydvästvindar över Östersjön ett lågt vattenstånd i sydväst och vid Skanör uppmättes -101 cm den 21 november.
Stormar och vågor
Höga vågor genereras av kraftiga vindar som får verka under en lång tid och över en lång sträcka av fria vattenvidder. Det betyder att det oftast är i samband med de djupaste och kraftigaste lågtrycken som de högsta vågorna uppstår.
När stormen Ciara passerade landet 9-10 februari byggde sydvästliga vindar 6,4 m höga vågor vid Väderöarna och i Östersjön 5,3 m höga vågor vid Knolls grund. Någon vecka senare uppmättes 7,0 m höga vågor vid Väderöarna i samband med stormen Dennis. Ytterligare längre fram i det blåsiga februari, skapade en sydvästlig storm 7,1 m höga vågor vid Väderöarna den 23. Detta var det högsta februarivärdet sedan mätningarna startade där 2005.
Även mitt i sommaren den 6 juli skapades höga vågor på västkusten i samband med hårda vindar. Då uppmättes 5,4 m vid Väderöarna, det näst högsta julivärdet sedan stationen startade.
Året avslutades med blåsigt väder och den 27 december gav en hård sydlig vind 5,6 m höga vågor vid Väderöarna. Vid Knolls Grund uppmättes 4,8 m höga vågor, vilket var den högsta uppmätta våghöjden sedan stationen startade 2011.
Sötvattensåret 2020
Året inleddes med milt väder och ovanligt höga vattenflöden på många håll, framför allt i sydvästra och södra Sverige som under februari fick uppemot 3-4 gånger mer nederbörd än normalt. Eftersom avdunstningen är låg vintertid resulterade nederbörden i hög avrinning och många vattendrag översvämmades. SMHI utfärdade varningar för höga flöden i de flesta av vattendragen i sydvästra Sverige.
Procentuell avvikelse i månadsnederbörd februari 2020 jämfört med medelvärde för perioden 1961-1990.
Översvämningarna fick stort genomslag i media och räddningstjänsten byggde skyddsvallar på ett antal platser. Vattenflödet i Ätran och i Lagan var under de tre månaderna januari till mars större än under resten av året sammantaget. I Hillared i övre Ätran uppmättes det högsta vattenflödet sedan mätningarna startade 1931. Även i Blekinge och i Småland uppmättes höga flöden i februari och mars. I Mörrumsån vid Mörrum var flödet det högsta uppmätta sedan 1928 med ett flöde på 124 m3/s.
I april började snön smälta sakta och öka flödena i Norrlands vattendrag. Men kylan dröjde sig kvar in i maj och det var inte förrän andra halvan av maj då det blev höga dygnstemperaturer som vårfloden startade på riktigt i norra Dalarna, Jämtland samt Västerbottens och Norrbottens inland. I Indalsälven norr om Storsjön blev flödet mycket över det normala och det blev problem med översvämningar i trakterna kring Åre. I stora delar av fjällen kom inte vårfloden igång förrän i början på juni och det är ovanligt sent. Stora snömängder kombinerat med snabb snösmältning resulterade i mycket höga flöden.
Sommarflödena var normala i större delen av landet förutom i Östra Götaland som hade flöden under de normala. Under september och oktober passerade nederbördsområden Sverige och vattendrag och sjöar började fyllas på. Endast södra och östra Götaland hade flöden under det normala i början av hösten. I stora delar av Sveland och västra Götaland samt Norrland var flödena ökande i många vattendrag. Även november och december var nederbördsrika. I början på november kom mycket nederbörd längs med Norrlandskusten vilket gav problem med översvämningar i bland annat Umeå och Örnsköldsvik.
I sjörika områden väster om Vänern var sjöarna välfyllda efter den regniga hösten. När ytterligare nederbörd kom steg vattenföringen snabbt och det blev höga flöden i Byälven och Upperudsälven i slutet av året. Även Glafsfjorden vid Arvika hade höga vattenstånd som fortsatte stiga året ut men kulminerade vid runt 1,5 m, som är det högsta värdet sedan år 2000.
Både högt och lågt vatten i de stora sjöarna
Även bland de stora sjöarna noterades några rekord under året. Det var rekordhöga nivåer för årstiden i Siljan i februari och mars. En anledning till det höga vattenståndet var att vatten från Trängsletdammen hade tappats av till Siljan för att skapa utrymme för ett planerat arbete vid dammen. Nivåerna för februari och mars överskred tidigare rekord sedan nuvarande reglering startade 1964, men i april hade vattenståndet sjunkit till nära normala nivåer igen.
I januari var det högt vattenstånd i Hjälmaren, ungefär en decimeter under det tidigare högsta uppmätta vattenståndet i januari, på grund av den nederbördsrika hösten. Därefter sjönk vattenståndet och i början av april var vattenståndet på normala nivåer för årstiden. Vattenståndet fortsatte sjunka under sommaren och i augusti tangerades det tidigare lägsta uppmätta vattenståndet för månaden. I september blev vattenståndet det lägsta hittills uppmätta för månaden, 21,46 m, sedan nuvarande vattendom fastslogs 1988. Hjälmarens hittills lägsta observerade värde under september uppmättes 1976. Det var 2 dm lägre än vattenståndet i september 2020. I oktober började vattenståndet stiga och i slutet av december var det återigen på normal nivå.
