Vädret 2019, månad för månad
Januari började med milt väder i hela landet. Flera djupa lågtryck passerade i början av månaden, bland annat den namngivna stormen Alfrida, som orsakade nordlig storm i ostligaste Svealand den 1-2 januari. Några dagar senare, den 10 januari, var det dags för stormen Jan som orsakade årets högsta uppmätta medelvindhastighet i landet, med 42,0 m/s i Stekenjokk. I andra halvan av januari blev det kallare och framförallt i norr. Den 31 januari uppmättes årets lägsta temperatur, i Nikkaluokta med -39,5 grader.
I början av februari fortsatte det kalla vädret i norr, men därefter började mildare luft att avancera upp över landet och månaden som helhet blev mild i hela landet. Den 26 februari uppmättes nytt värmerekord för månaden, med 16,7 grader i Karlshamn. Två namngivna stormar passerade nordligaste Skandinavien, stormen Julia den 16-17 februari och stormen Mats den 24 februari.
I mars fortsatte vädret att variera med lågtryckstrafik över landet. Det blev en mild månad och flera nederbördsrekord för månaden slogs i sydvästra delen av landet. Snötäcket byggdes på i mellersta och norra Sverige och den 1 april uppmättes vinterns största snödjup, med 206 cm i Katterjåkk.
Se karta över nederbördens avvikelse från den normala i mars 2019 (SMHI).
I april blev det övervägande varmt, torrt och soligt väder i landet, frånsett en kallare period 9-13 april. På flera platser slogs värmerekord för månaden och månadens högsta temperatur uppmättes den 26 i Ullared med 26,4 grader. Det blev även rekordtorrt på flera platser.
Maj månad bjöd på kyligare och ostadigare väder, frånsett en varmare period i mitten av månaden. Efter den torra aprilmånaden, fick vi uppleva typiskt aprilväder i maj, med byar av snö, regn och hagel. Månadsnederbörden var normal eller över den normala i större delen av landet.
I juni fick vi ett klassiskt svenskt sommarväder, med omväxlande varmt och soligt väder och där emellan kraftiga åskskurar. Månadsmedeltemperaturen blev över den normala i hela landet med de högsta överskotten i söder.
Även i juli var det varierande väder till en början och tidvis svalt. I slutet av månaden inföll en varm period som gav värmerekord på flera platser i norra Sverige. Den hittills högsta temperaturen norr om polcirkeln, noterades i Markusvinsa den 26 juli med 34,8 grader.
Augusti månad präglades till stor del av ostadigt väder med passerande nederbördsområden. Den avslutande veckan tog dock ett högtryck sig in över landet och gav soligt och mycket varmt väder, på några håll dryga 30 grader. Det följdes av ett rejält åskoväder över södra Sverige, med årets åskrikaste dygn i slutet av månaden.
Hösten 2019 fick en ovanligt mild inledning och i Norrköping och i Målilla slogs värmerekorden för september (1 september). Därefter växlade det mellan varmare och kallare perioder och södra Sverige fick som helhet något mildare än normalt. I norra Sverige gav flera kalla perioder ett underskott på cirka 2 grader för hösten som helhet.
I december slog vädermönstret om igen och gav en mild, blöt och blåsig månad. Temperaturen låg flera grader över det normala med största temperaturöverskottet i norra Sverige. Det föll också generellt sett mer nederbörd än normalt i landet med upp till dubbla månadsnederbörden i vissa områden.
Se karta över medeltemperaturens avvikelse i december 2019 (SMHI).
Mild isvinter 2019
Början av isvintern 2019 var mild och isläggningen till havs gick långsamt. Från mitten av januari och cirka tre veckor framåt blev det en betydligt kallare period med snabb isläggning och istillväxt i Bottniska viken och Finska viken. Även vid norra Östersjöns kuster bildades då en del tunn is kortvarigt. Maximal isutbredning nåddes den 27 januari då 88 000 km2 av havsområdena var täckta med is, vilket får klassificeras som en lindrig isvinter.
Från början av februari blev det mildare och blåsigare väder igen och istäcket bröt sakta upp söderifrån. Isen i Bottenviken trycktes vid några tillfällen ihop i den nordöstra tredjedelen av havsområdet, men kallare väder bildade då snabbt ny is i öppna områden. I april smälte isen till sjöss i Bottenviken alltmer och varmare väder i andra halvan av april hjälpte till. Den sista isen skingrades och smälte andra veckan i maj.
Ytvattentemperaturen i havet
Sval väderlek gjorde att ytvattnet värmdes sakta under våren och inga nya rekord slogs. I slutet av juni var de högst uppmätta temperaturerna 19,4 grader vid stationen Marviken i Östersjön respektive 19,0 grader vid Väderöarna i Västerhavet. Längre fram på sommaren blev det betydligt varmare och ytvattentemperaturen steg då snabbt. Efterhand blev det allmänt över 20 grader till sjöss i Bottniska viken i andra halvan av juli. Sommarens högsta notering av ytvattentemperaturen är från Finngrundet i södra Bottenhavet med 24,1 grader den 27 juli.
Under hösten avkyldes vattnet i ganska normal takt, men kalla perioder i oktober gjorde att den första isen noterades i inre skyddade vikar längst i norr redan i slutet av oktober. En månad senare fanns cirka 20 cm tjock is i de inre skärgårdarna i norra Bottenviken, med en krans av tunn jämn is närmast därutanför. Isutbredningen blev sen i stort sett oförändrad under december, då milt och blåsigt väder dominerade. Istjockleken ökade dock så sakta i de norra skärgårdarna. I slutet på året var det ett temperaturöverskott på 1-2 grader i de centrala delarna av samtliga havsbassänger.
Högt vattenstånd vid lågtryck
Vattenståndet är i väldigt stor utsträckning styrt av lufttrycksfördelningen och kraftiga vindar. De högsta vattenstånden hittar man därför oftast i samband med kraftiga lågtryck och stormar som pressar in vattnet mot kuster eller vikar. Likaså kan vattenståndet bli mycket lågt vid kraftiga vindband åt andra hållet ut från kusten. På baksidan av stormen Alfrida i början av januari, drev kraftiga nordvindar bort vatten från Bottenviken och i norra delen noterades cirka 1 meter lägre vattenstånd än nollnivån den 2 januari. Vid samma tillfälle blev vattenståndet högt i södra Östersjön och Ystad uppmätte 117 cm över nollnivån. Ett nytt tillfälle med kraftiga nordvindar gav vattenstånd på -117 cm i Kalix i norra Bottenviken den 7 april. I december var det kraftiga sydliga vindar över Bottenviken och då noterades +121 cm i Kalix.
Höga vågor
Regnig höst fyllde på vattenmagasinen
Efter tre relativt torra år 2016-2018 innebar det betydligt blötare 2019 en återgång till mer normala förhållanden. Nivåerna i mark-, grund- och ytvattenmagasin återhämtade sig på de flesta håll. Det var framförallt den milda och regniga avslutningen på året som fyllde på vattenlagren i landskapet, och på vissa håll orsakade problem med översvämningar.
En god startpunkt för att beskriva ”vattenåret” 2019 är att studera vattenbalansen i landet. Vattenbalansen är en sammanställning av nederbörd, avdunstning, avrinning och lagring av vatten över en viss period. Dessa är alltid i balans:
Nederbörd = Avdunstning + Avrinning + Lagring
En granskning av Sveriges vattenbalans 2019 ger följande bild:
- Det kom mer nederbörd än normalt i hela landet, förutom längs ostkusten i Götaland samt på Öland.
- Avdunstningen var något högre än normalt i hela landet.
- Det var ovanligt hög avrinning i Svealand och västra delarna av Götaland, något lägre än normalt i östra Götaland samt i delar av Norrland.
- Snömängderna var mindre än normalt i södra halvan av landet, bortsett från sydliga fjällområden.
- Det var en ovanligt stor grundvattenbildning i de sydvästra delarna, västra Svealand samt i östra Norrland, men lägre än normalt längs ostkusten från södra Norrland till Götaland.
- Det skedde en kraftig påfyllning av vatten i sjöar i hela landet bortsett från sjöar längs ostkusten i de sydöstra delarna av landet.
Kraftfull påfyllning av de stora sjöarna
Vattennivån i landets största sjö Vänern var i början av året något lägre än normalt men i slutet av året betydligt över normalt. Varje decimeter av Vänerns vattenstånd motsvarar ungefär de svenska hushållens årliga vattenanvändning. Under året steg vattennivån i Vänern med 75 cm, vilket alltså motsvarar de svenska hushållens vattenanvändning i sju och ett halvt år!
Eftersom tillrinningsområdet till sjön Vättern är litet i förhållande till sjöns yta skedde återhämtningen efter torråren långsammare och inte lika kraftfullt här. Under större delen av året låg vattennivåerna 2-3 decimeter under normala nivåer men den milda och blöta avslutningen av året medförde att vattennivåerna hade återhämtat sig till normala nivåer vid årsslutet.
Vattennivåerna i Mälaren var normala under större delen av året men kraftiga regn i november och december resulterade i snabbt stigande nivåer som kulminerade vid +1,26 meter strax före jul. Det är drygt tre decimeter högre än normalvattenståndet +0,91 meter och gjorde att SMHI utfärdade en klass 1-varning för högt vattenstånd. Det höga vattenståndet fick temporär påverkan på byggandet av nya Slussen eftersom man tvingades städa undan byggmaterial för att öppna slussen och släppa ut vatten. Även vattenståndet i Hjälmaren var högt kring julhelgen, ca fyra decimeter över normala nivåer.
"Varje decimeter av Vänerns vattenstånd motsvarar ungefär de svenska hushållens årliga vattenanvändning.
Under året steg vattennivån i Vänern med 75 cm, vilket alltså motsvarar de svenska hushållens vattenanvändning i sju och ett halvt år!"
Lugnt inledningsvis men dramatik mot slutet
I inledningen av året var vattenföringen relativt normal på de flesta håll, men i Västra Götaland och Halland blev februari i runda tal dubbelt så blöt som normalt. Snötäcket i landets norra delar avsmälte utan större dramatik och det blev en förhållandevis lugn vårflod.
Under sommaren skedde få händelser med höga flöden och många vattendrag präglades fortfarande av torka till följd av låga nivåer i grundvatten och i sjöar. Även om sommaren 2019 kan beskrivas som en ”vanlig svensk sommar” så var flödena ovanligt låga i vissa delar av landet. Detta kan förklaras av att vattenlagren i mark och sjöar fortfarande inte hade återhämtat sig efter torråren 2016-2018. Riskmeddelande för vattenbrist utfärdades av SMHI och SGU för de flesta av landets sydliga län.
Relativt få varningar för höga flöden utfärdades fram till slutet av året då flödena i december plötsligt ökade i norra Götaland och södra Svealand. I december utfärdades hälften av årets alla högflödesvarningar. Det var kombinationen av riklig nederbörd och höga temperaturer som gav stor effekt på vattenflödena. Samtidigt är avdunstningen låg vintertid så att all nederbörd får en direkt påverkan på lagring och avrinning.
Kring Luciahelgen uppstod det problem i Arvikatrakten och ett antal vägar stängdes av på grund av översvämningar eller slukhål. Avspärrningar och barriärer sattes upp i hamnområdet och stadsparken i centrala Arvika. Vattenståndet i Glafsfjorden kulminerade den 18:e december med ca 1,5 meter över normalt vattenstånd, men fortfarande ca 1,5 meter lägre än den katastrofala översvämningen år 2000. Ett permanent översvämningsskydd för Arvika är under uppbyggnad och väntas invigas under 2020.