Väderåret 2022 i korthet
Januari var mild och månadsmedeltemperaturen hamnade på mellan 1 och 3 grader över den normala. En kortvarig kall period inträffade i början av januari och i Gielas i södra Lapplandsfjällen uppmättes årets lägsta temperatur med -38,7 grader den 8 januari. Därefter dominerade mild luft och flera stationer i Värmland slog sina tidigare januarirekord i maximitemperatur den 14 januari. Ett par namngivna stormar passerade, Gyda den 12 januari och Malik den 29 januari. I samband med dessa noterades stora dygnsnederbördsmängder. För månaden som helhet fick Jämtland ett nytt rekord i månadsnederbörd med 97 mm vid den kopplade mätserien Östersund/Frösön/Tullus.
Februari inleddes med några kalla dygn och redan den 1 februari fick Karesuando månadens lägsta temperatur med -37,0 grader. Mild luft dominerade därefter, även om kallare luft avbröt i norr vid några tillfällen. I södra Sverige avancerade den meteorologiska våren norrut och nådde den 23-24 februari Svealandskusten och Gävle. En namngiven storm , Nora, passerade södra Sverige i mitten av månaden. Sammanlagt blev det en blöt månad i landet förutom i norra Lapplandsfjällen och vid södra Norrlandskusten. Störst mängder föll i sydvästra Sverige, där flera platser fick nya rekord i månadsnederbörd.
Mars blev varmare än normalt, framförallt i norra halvan av landet där temperaturen var 2-4 grader högre än normalt. I södra Sverige blev det 0-2 grader varmare. Månadens högsta temperatur noterades i Gladhammar i Småland den 24 med 18,3 grader. Högtryck dominerade och det var ovanligt torrt. Många stationer (50 st) hade inte någon nederbörd alls under månaden. Nederbörden föll främst i de västra fjällen och den 19 föll månadens största dygnsnederbörd i Katterjåkk med 71,6 mm. Ett djupt lågtryck över Barents hav den 21 mars skapade kraftiga vindar över norra Lapplandsfjällen. Tarfala noterade då byvindar på 51,0 m/s. I slutet av månaden drog kall luft ner över landet och då uppmättes månadens lägsta temperatur i Gielas i Lappland den 29 med -28,2 grader.
April blev i genomsnitt något kallare än normalt. Framförallt var det kallt i början och i slutet av månaden, medan ett högtryck gav varmare väder än normalt i mitten av månaden. Månadens lägsta temperatur, 27,9 grader, uppmättes i Mierkenis i södra Lappland den 5 april. Månadens högsta temperatur noterades i Göteborg, på strax över 20 grader .Det blev torrare än normalt i mellersta delen av landet, medan de södra och norra delarna fick mer nederbörd än normalt. Månadens (och vinterns) största snödjup uppmättes i Katterjåkk den 6 april med 201 cm.
Maj månad präglades av lågtryckstrafik och temperaturen höll sig allmänt kring den normala. Månadens lägsta temperatur noterades i början av månaden från Naimakka i Lappland med -18,4 grader, medan den högsta temperatur uppmättes i Oskarshamn i Småland den 19 maj, med 27,1 grader. Störst nederbördsmängder föll i de västra delarna av landet, där Ritsem fick den blötaste maj-månaden sedan 2007. I övriga delar av landet var det i allmänhet torrare än normalt. I samband med ett intensivt lågtryck på Ishavet den 7 maj noterades byvindar i Tarfala på 45,0 m/s.
Juni inleddes med rätt normala temperaturer. Lagom till midsommar slog vädret om, och det blev en mycket varm avslutning på juni. Nya rekord i högsta dagstemperatur för juni slogs då på flera stationer runt om i landet. Den allra högsta temperaturen var i Mariestad den 26 juni med 33,3 grader. Stora delar av landet fick mindre nederbörd än normalt. Ett kraftigt regn över inre Norrland den 18 juni, gav dock ett nytt junirekord för serien Vindeln-Sunnansjönäs/Hällnäs med 106,4 mm under månaden.
I juli varierade vädret och månaden som helhet fick lägre temperatur än normalt i en stor del av landet. En kortvarig, men intensiv värme den 20-21 gav dock upphov till flera temperaturrekord i södra och mellersta Sverige. Högst temperatur uppmättes den 21 juli i Målilla med 37,2 grader. Det är den högsta noteringen i Sverige sedan juni 1947. Nederbördsmässigt blev det torrare än normalt i sydöstra Sverige, medan de mellersta och norra delarna fick blötare än normalt på många håll. Störst dygnsmängd nederbörd föll i Sågen i södra Dalarna den 22 med 111,1 mm.
Augusti blev i större delen av landet varmare än normalt, i den sydöstra delen drygt 2 grader över normalvärdet, medan den blev nära den normala i västra Norrland. Månadens högsta temperatur, 33,5 grader, noterades i Lund. Lägsta temperaturen avlästes i Latnivaara i norra Lappland den 24 augusti med -3,6 grader. Kontrasterna mellan varm och kall luft skapade sommaroväder med åska, hagel, kraftigt regn och häftiga vindbyar, till exempel i Töreboda, Båstad och Linköping. Månaden som helhet blev torrare än normalt i en stor del av södra och västra Sverige upp till Jämtland, medan det oftast var blötare än normalt i övriga delar.
Hösten 2022 blev i sin helhet varmare än normalt. En sval september avlöstes av en varm oktober och början av november. Höstens högsta temperatur uppmättes i Rörastrand i Bohuslän den 4 september med 22,9 grader. Men så sent som den 12 november avlästes på flera stationer i östra Småland 16,7 grader, vilket är den högsta noterade temperaturen för ett så sent datum någonsin vid SMHI:s stationer. Från mitten av november blev det ett omslag till kallare väder under cirka 10 dagar. Därmed sjönk temperaturen i landet och höstens lägsta temperatur noterades i Naimakka den 23 november med -27,0 grader.
Nederbördsmässigt blev det en torrare än normal höst i en stor del av landet. Störst dygnsnederbörd fick Öningaryd i östra Småland den 28 september med 96,7 mm.
Snödjupen var till en början blygsamma under hösten, men redan den 30 oktober fick Katterjåkk sitt största snödjup för hösten med 31 cm. Efter väderomslaget till kallare väder i mitten av november drog kraftiga snöfall in över Östersjölandskapen 19-22 november. Höstens och landets största snödjup uppmättes då i Börrum i Östergötland med 58 cm den 21 november.
December blev en kall månad i genomsnitt, med 1 till 4 grader lägre temperatur än normalt. Den kallaste dagen blev Luciadagen, då månadens lägsta temperatur i landet uppmättes i Naimakka till -36,2 grader. Även Svealand fick månadens och årets lägsta i temperatur under december med -30,6 grader i Särna den 29 december. I Götaland uppmättes årets lägsta temperatur, -22,1 grader, i Målilla. I slutet av månaden tog sig mildare luft in igen och månadens högsta temperatur uppnåddes då i Skillinge i Skåne med 10,3 grader årets sista dag.
Medeltemperaturens avvikelse från den normala, året 2022 (normalperiod 1991-2020).
Årsnederbördens avvikelse från den normala, året 2022 (normalperiod 1991-2020).
Lindrig men lång isvinter
Trots en lindrig isvinter med en maximal isutbredning redan den 4 februari, blev vintern väldigt utdragen och det dröjde till 3 juni innan all is till havs hade smält.
Efter en tids kyla i norra Sverige, lade sig den första tunna isen redan den 25 oktober 2021 i inre vikar i norra Bottenviken. Nästa period med tillfrysning kom i samband med en kall period i slutet av november och början av december 2021. Kylan höll i sig i början av januari och den 10 januari hade i stort sett hela Bottenviken och Norra Kvarken blivit täckta med is första gången denna vinter. Mildare och blåsigare väder tog över, men i början av februari fick vi åter kyla som skapade årets största isutbredning den 4 februari med 91 000 km2.
Se karta över maximal isutbredning 2022.
Därefter blev det åter mildare och blåsigare, men perioder med kyla återkom då och då under vintern och våren. En längre period i mars fanns isen till sjöss i Bottenviken samlad i den nordöstra delen, där den sköts ihop och blev 30-70 cm tjock.
I april drev nordliga vindar ner isen söderut i Bottenviken. Istjockleken ökade ytterligare och på centrala Bottenviken blev isen 50-80 cm tjock. Längre fram i april tog mildare luft över och avsmältningen tog fart. Nya perioder med kall luft löste dock av ända in i maj.
I slutet av maj fanns den sista isen rätt samlad mot den finska sidan i mellersta Bottenviken, medan övrig is hade smält. Därefter dröjde det till den 3 juni innan det blev helt isfritt.
Ytvattentemperaturer nära normala
Ytvattentemperaturen i havet höll sig nära den normala under vintern, i de södra farvattnen något över.
I mars började temperaturen sakta stiga i de södra farvattnen och ett nytt temperaturrekord för månaden noterades i Kungsholmsfort den 26 mars med 6,9 grader. Resten av våren steg ytvattentemperaturen i normal takt.
I juni fortsatte ytvattentemperaturen att stiga, men först i midsommarveckan tog värmen över på allvar. Då var månadsmedeltemperaturen i ytvattnet 1 till 2 grader över den normala. I Västerhavet var det nära den normala.
I juli och augusti var det nära normala temperaturer i ytvattnet i genomsnitt, men passerande lågtryck gav upphov till uppvällningsfenomen med lokalt riktigt låga temperaturer utmed den svenska ostkusten. Till exempel hade Forsmark en snabb temperatursänkning från 18 till drygt 8 grader i ytvattentemperatur den 2 juli. I augusti hade Ratan ett nytt lägsta minimirekord i ytvattentemperatur med 5,6 grader och under månaden som helhet stannade medeltemperaturen där på 10,5 grader.
I september startade höstavkylningen, men lugna och soliga förhållanden i början av månaden gav nya maximirekord i ytvattentemperatur vid både Väderöarna och Landsort. Därefter fortsatte avkylningen i lugn takt ända fram till mitten av november. Några dagars kyla gav då den första tunna isen i inre skärgårdar i nordöstra Bottenviken.
Under december blev det kallare som helhet och avkylningen av ytvattnet tog fart. I slutet av månaden var det nära normala ytvattentemperaturer i haven runt Sverige.
Isläggningen tog också fart och i mitten av december lade sig en krans med tunn is runt kusterna i Bottenviken och Norra Kvarken. Även i inre skärgårdar och vikar ned till norra Östersjön lade sig nyis.
Vattenståndet växlar mest vid lågtryck
Vattenståndet påverkas framförallt av kraftiga vindar som pressar vattenmassorna åt olika håll beroende av vindriktningen. Lokalgeografin kan förstärka effekten, till exempel vid uppgrundningar längst in i vikar. Det kan även bli en förstärkning i samband med vattenpendling i de olika havsbassängerna, vilket också beror på den lokala geografin.
Normalt uppmäts de största och lägsta vattenstånden i samband med lågtryckspassager under höst, vinter och tidig vår, medan det ofta är mer normala vattenstånd under sommarhalvåret.
2022 började med passage av flera djupa lågtryck i januari och februari. Vid stormen Maliks passage sista helgen i januari uppmättes flera höga vattenstånd längs västkusten, den högsta vid Sjöfartsverkets station Halmstad på +158 cm över medelvattenståndet. Längre söderut noterade Viken +139 cm samtidigt som det sjönk till -94 cm i Skanör, vilket ledde till kortvarigt inflöde i Östersjön.
I februari fortsatte vattenståndet att stiga och det blev allmänt 30 till 50 cm över medelvattenståndet i de östra farvattnen. Månadens högsta vattenstånd noterades i Kalix med +115 cm.
I mars blev det mer högtrycksbetonat väder och vattenståndet sjönk sakta till mer normala nivåer, som höll i sig under stora delar av våren och sommaren.
Under hösten började lågtryckstrafiken att öka igen och variationerna i vattenståndet blev större. Höstens högsta vattenstånd noterades i Uddevalla den 6 oktober med +99 cm. Höstens lägsta vattenstånd uppmättes i Kalix den 12-13 december med -113 cm.
Höga vågor främst under vintern
Höga vågor genereras av kraftiga vindar som får verka under en lång tid och över en lång sträcka av fria vattenvidder. Det betyder att det oftast är i samband med de djupaste och kraftigaste lågtrycken som de högsta vågorna uppstår.
Under 2022 var det framförallt januari och februari som bjöd på stora våghöjder. Vid flera tillfällen i samband med djupa lågtryck bildades våghöjder på över 4 meter. Högst notering gjordes i samband med stormen Malik 29-30 januari, då Brofjorden uppmätte 5,6 meter och Väderöarna 5,3 meter. I Östersjön fick samtidigt Knolls grund 4,5 meter och i Bottenhavet fick Finngrundet 4,4 meter.
Under våren var det lugnare förhållanden, men vid några tillfällen bildades högre vågor. I början av april var det blåsigt och då noterades 4,3 meter höga vågor vid Knolls Grund. I slutet av maj var det blåsigt på västkusten och den 26 bildades 4,3 meter höga vågor vid Brofjorden.
Därefter var det som vanligt lugnare förhållanden under sommarperioden och det var först i oktober våghöjder över 4 meter noterades igen vid Väderöarna och Brofjorden. I november uppmättes 4,6 meter höga vågor vid Väderöarna.
Även i december uppmättes över 4 meter höga vågor vid flera stationer. I samband med hårda nordliga vindar över Bottenhavet var vågorna 4,5 meter höga vid Finngrundet.
