Hoppa till huvudinnehåll

Artikel


Bild: Maja-Kristin Nylander

Skydd av dricksvattnet

Susanna Hogdin & Margareta Lundin Unger, Havs- och vattenmyndigheten. Publicerad: 2019-10-24

Vatten är vårt viktigaste livsmedel och just nu pågår mycket arbete för att säkra tillgången på rent dricksvatten både på kort och lång sikt. EU-kommissionen granskar hur Sverige lever upp till sina nationella åtaganden om skydd av vattentäkter enligt Vattendirektivet. Regeringen har också tillsatt en statlig utredning ”En trygg dricksvattenförsörjning” för att trygga landets dricksvattenförsörjning. Samtidigt arbetar kommunerna med att utveckla sina vatten- och avloppsplaner för framtida utmaningar. Havs- och vattenmyndigheten arbetar parallellt för att utveckla den vägledning som ska stötta kommuner och länsstyrelser i det operativa arbetet.

EU:s medlemsländer ska enligt vattendirektivet säkerställa erforderligt skydd för vatten­resurser som försörjer fler än 50 personer eller har ett uttag som är större än 10 m3 per dygn. Men exakt vad som menas med erforderligt skydd specificeras inte i direktivet och medlemsländerna har fått stor frihet att avgöra om ett särskilt skydd behövs och hur det i sådana fall ska utformas. I Sverige är det vanligt att inrätta ett vattenskyddsområde med stöd av miljöbalken. Inom ett vattenskyddsområde gäller särskilda bestämmelser för verksamheter som riskerar att förorena vattentäkten på kort och lång sikt. Man vet att man befinner sig inom ett vattenskyddsområde när man ser de karaktäristiska gula skyltarna.

Men vattenskyddsområden finns inte fastställda för alla vattentäkter utan bara för cirka 75 procent av grundvattentäkterna och 40 procent av ytvattentäkterna. Många vattenskyddsområden är dessutom gamla och behöver omarbetas för att ge ett bra skydd. Just nu granskar EU-kommissionen Sveriges genomförande av vattendirektivet och bland annat tittar de närmare på hur Sverige arbetar med att skydda sina viktigaste vattentäkter.

Dricksvattenförsörjningen utreds

Vid ett regeringssammanträde 2013 beslutade regeringen om en statlig utredning med uppgiften att kartlägga landets dricksvattenresurser, från råvatten till tappkran. Syftet är att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning, både på kort och på lång sikt, och om så behövs föreslå lämpliga åtgärder. Utgångspunkten är klimatförändringarnas förväntade effekter på dricksvattnet.

Utredningen ska bedöma om myndigheternas organisation är effektiv och ändamålsenlig och kan säkerställa att ett hälsosamt dricksvatten levereras till konsumenterna. Den pågår till april 2016, men ett delbetänkande som behandlar material i bland annat ledningar och kranar publicerades sommaren 2014.

Illustration av dricksvattenförsörjning i villaområde Bild: Teresia holmberg/Grön illustration

Vanliga risker för vatten i ett bostadsområde. Vatten från biltvätt som rinner rakt ner i sjön som också är dricksvattentäkt. Dåliga enskilda avlopp innebär en potentiell bakteriepåverkan och även ovarsam användning av kemikalier kan påverka vattnets kvalitet.

Illustration av risker för dricksvattten nära industri Bild: Teresia holmberg/Grön illustration

Industrier, avfallshantering och släckvatten från bränder kan vara en stor risk för vattentäkter genom stora punktutsläpp. Det är därför viktigt med ett systematiskt arbete för att minska riskerna vid lokalisering och planering av ny infrastruktur och bebyggelse.

Illustration av risker med dricksvatten nära jordbruk Bild: Teresia Holmberg/Grön illustration

Även den areella näringen kan ha en påverkan på vattenkvaliten i våra vattentäkter genom spridning av kemiska bekämpningsmedel och gödselmedel.

Stöd i arbetet

Vattenskyddsområden är till för att skydda samhällets viktigaste vattentäkter och möjlig­heten att inrätta vattenskyddsområden har funnits sedan 1940-talet. Genom åren har dricksvattenförsörjningens organisation liksom myndigheternas arbetssätt och miljölagstiftningen förändrats mycket. Det finns därför anledning att se över och utveckla metoderna för att underlätta arbetet med att inrätta nya vattenskyddsområden, uppdatera äldre vattenskyddsområden samt arbeta med tillsyn och prövning av verksamheter som ligger nära en drickvattentäkt.

För att stötta myndigheterna i deras arbete med tillsyn och prövning inom vattenskyddsområden ordnar Havs- och vattenmyndigheten seminarier på fyra olika orter i landet under hösten 2014. Seminarierna kommer att behandla frågor som rör myndighetssamverkan, prövning och tillsyn.

Dricksvatten i Sverige

I Sverige är cirka 85 procent av befolkningen ansluten till allmänna vattenförsörjningsanläggningar. Ungefär hälften av dricksvattnet kommer från ytvatten, en fjärdedel från anläggningar som förstärker den naturliga grundvattentillgången genom konstgjord grundvattenbildning och den återstående fjärdedelen från grundvatten.
För den enskilda (privata) dricksvattenförsörjningen används nästan enbart grundvatten. Idag är cirka 1,2 miljoner permanentboende och ungefär lika många fritidsboende beroende av vatten från egen brunn.
Det finns totalt cirka 2000 allmänna vattentäkter i Sverige, 196 av dessa är ytvattentäkter och det är dessa som försörjer flest abonnenter. Cirka 75 procent av grundvattentäkterna skyddas av ett formellt vattenskyddsområde. Endast 40 procent av ytvattentäkterna skyddas av ett vattenskyddsområde. Av de beslut om vattenskyddsområden som inrättats för ytvattentäkter har bara 13 procent fattats med stöd av miljöbalken. Det innebär att majoriteten av besluten är över femton år gamla.

Riksintresse

Vattenförsörjningen har en avgörande betydelse för en trygg samhällsutveckling. Vissa vatten­anläggningar eller områden har så stor strategisk betydelse att de bedöms vara av riksintresse enligt miljöbalken. I praktiken innebär det att anläggningens status höjs avsevärt och får mer tyngd vid avvägningar gentemot andra samhällsintressen i den fysiska planeringen. Hittills har bara en anläggning bedömts vara av riksintresse för vattenförsörjningen. Det är Bolmentunneln som försörjer Skåneregionen med vatten från sjön Bolmen.

För att stärka vattenförsörjningen i samhällsplaneringen planerar Havs- och vattenmyndigheten att föreslå ytterligare ett trettiotal områden över hela landet som bedöms vara av riksintresse för vattenförsörjningen. Förslagen har tagits fram i samarbete med länsstyrelserna och under hösten 2014 kommer myndigheten att fatta ett slutgiltigt beslut i frågan.

 

VA-planering

Även kommunerna arbetar intensivt med att ta fram strategiska och kommunövergripande vatten- och avloppsplaner för att säkerställa en hållbar vattenförsörjning och avloppshantering. Flera kommuner står inför stora investeringar och utmaningar. För att hjälpa dem i detta viktiga arbete har Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Naturvårdsverket tagit fram en nationell vägledning för kommunal VA-planering (för hållbar VA-försörjning och god vattenstatus), Havs- och vattenmyndighetens rapportserie 2014:1. Vägledningen riktar sig främst till tjänstemän och politiker i kommuner samt tjänstemän på länsstyrelserna.

 

Text & kontakt

Susanna Hogdin är utredare på enheten för miljöprövning och miljötillsyn på Havs- och vattenmyndigheten
e-post: susanna.hogdin@havochvatten.se

Margareta Lundin Unger är också utredare på enheten för miljöprövning och miljötillsyn på Havs- och vattenmyndigheten
e-post: margareta.lundinunger@havochvatten.se