Glasört, Salicornia europaea, delar växtplats med några andra saltvattensväxter som saltnarv, havssälting, gulkämpar och de mer eller mindre sällsynta och rödlistade arterna saltört och saltmålla, med vilka den bildar en särskild naturtyp, glasörtsstränder.
Mat, biobränsle och industriråvara
Skotten av glasört smakar havssälta och kan både ätas råa eller tillagas. Den har liksom andra havsgrönsaker blivit mer populär i matlagning och importeras samt saluförs numera också via större matkedjor. Inom mat- och restaurangbranschen kallas glasörten vid många olika namn.
En nära släkting till glasörten, Salicornia bigelovii, har även testodlats i större skala för att producera biobränslen. De talrika och oljerika fröna ger ett bra utbyte. Produktionsvolymer på över en kubikmeter diesel per hektar och år har rapporterats.
Glasörterna utnyttjades även förr genom att de torkades och brändes i syfte att utvinna soda ur askan för glastillverkning, precis som man även gjorde med sodaörten, Salsola kali.
Hotas av den invasiva arten kotula
Glasört hotas av den invasiva växten kotula, Cotula coronopifolia, som under 2010-talet plötsligt började sprida sig snabbt söderifrån längs den svenska kusten. Kotulan härstammar ursprungligen från Sydafrika, och kom till Europa första gången under 1700-talet, okänt hur men möjligen med vatten.
Stora bestånd av kotula finns idag i Skåne, på Öland och i Halland. Glasört rödlistas, liksom saltört Suaeda maritima, i kategorin Nära hotad (NT) då den förväntas minska till följd av kotulans snabba expansion. Även minskad beteshävd av havsstrandängar har sannolikt bidragit till en långsam minskning av glasörten under 1900-talet.
Rödlistebedömning för glasört
Glasört är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT) i 2020 års rödlista. I Rödlistan från 2015 var glasörten listad som Livskraftig (LC).
För att skydda glasörten behöver den invasiva kotulan rapporteras och bekämpas omedelbart, så fort den upptäcks på nya lokaler. En annan viktig åtgärd för att skydda glasörten är fortsatt hävd av betade strandängar. Tillsammans kan dessa två åtgärder långsiktigt gynna arten och hela naturtypen glasörtsstränder.
Den svenska rödlistan är en lista över arter och deras hotstatus i Sverige. Den baseras på en bedömning av enskilda arters risk att dö ut från landet. Bedömningen görs utifrån internationellt vedertagna kriterier som baseras på flera olika riskfaktorer och resulterar i att arten hamnar i en viss kategori. Rödlistan tas fram av SLU Artdatabanken.