Hoppa till huvudinnehåll

Artikel


Bild: SMHI

Daglig koll på sommarens algblomning

Maria Karlberg och Jörgen Öberg, SMHI. Publicerad: 2020-05-26

Blomningen av cyanobakterier är ofta som värst mitt under semestersäsongen, eftersom den gynnas av varmt och stilla väder. Den gul-gröna sörjan är olämplig att bada i, vilket förstås påverkar både människor och djur som vill ta sig ett svalkande dopp. Sedan 2002 övervakar SMHI större algblomningar av cyanobakterier i Östersjön med hjälp av satellitbilder, som gör att alla badare kan hålla daglig koll på vilka alger som blommar och var.

En del cyanobakterier är giftiga. Därför rekommenderar man att inte bada när det är algblomning. Detta gäller framför allt djur och barn, eftersom de kan få för sig att dricka vattnet. Vissa kan även få klåda eller utslag av att bada i vatten med blommande alger. När algerna driver mot land och bryts ned kan det lukta illa. Det finns alltså anledning att hålla koll på när och var blomningarna är som mest intensiva, för att kunna undvika dem.

På SMHI:s webbplats Algsituationen: https://www.smhi.se/vadret/hav-och-kust/algsituationen, publiceras under sommarsäsongen dagligliga kartor som visar blomningarnas utbredning. Säsongen är vanligtvis 1 juni – 31 augusti, men förlängs om satelliterna detekterar cyanobakterier i vattnet.

Endast blomningar nära havsytan syns  från satellit. När sådana uppstår görs en prognos för att kunna informera om vart ytansamlingarna kan tänkas driva, om de når en kuststräcka eller väntas bli nerblandade i vattenmassan av hård vind. Syftet är att övervaka den storskaliga cyanobakterieblomningen ute till havs i Östersjön. Nära kusten störs ofta satellitsignalen av bottenlevande alger och sediment, så för att veta hur mycket cyanobakterier som finns nära kusten får man förlita sig på analyser inom den regionala provtagningen.

Efter varje säsong sammanställs en karta som visar antalet dagar med cyanobakterieblomning. Sommaren 2018 uppmättes den största utbredningen av cyanobakterier på nio år, även om blomningen tillfälligt har varit kraftigare under andra år.  Även 2019 var ett år med stora ytansamlingar av cyanobakterier.

Vill sprida informationen till fler

Till sommaren 2019 hade ”Algsituationen” uppdaterats och utökats med att även visa satellitbilderna som ligger bakom själva analysen av cyanobakterieutbredningen. Under juli månad var det 78 957 besökare som ville ta reda på hur algblomningen ser ut. Besökarna är både allmänhet, länsstyrelsernas informationscentraler, kommuner och forskare. SMHI och Informationscentralen för Egentliga Östersjön (ICEÖ) har ett tätt samarbete under sommaren, då cyanobakterieblomningarna är som mest omfattande.

ICEÖ:s har även en egen karta där allmänheten kan rapportera in hur läget ser ut på en viss plats. Dessutom kan man rapportera in om det är algblomning vid en särskild en badplats, vilket kan underlätta beslutet om var dagens dopp ska ske. Genom denna informationsspridning når analyserna av cyanobakterieblomning ut till en bred publik.

Karta över cyanobakterier 2010 Bild: SMHI
Bild: SMHI
Cyanobakterier 2012 Bild: SMHI
Bild: SMHI
Karta över cyanobakterier 2014 Bild: SMHI
Bild: SMHI
Cyanobakterier 2018 Bild: SMHI
Bild: SMHI

SMHI driver sedan 2002 projektet "Baltic Algae Watch System" som är ett satellitbaserad övervakningsystem för blågröna (cyanobakterie) algblomningar i Östersjön. Här är exempel på analyserade satellitbilder, som visar antal dagar med cyanobakterieblomning under somrarna 2010, 2012, 2014 och 2018.

Om cyanobakterier och algblomning

Ytansamling av alger Bild: Bengt Karlsson, SMHI

Cyanobakterieblomning 18 juli 2013 mellan Danmark och Tyskland.

Begreppet blomning leder ofta tankarna till gröna ängar fyllda av färggranna och väldoftande blommor. I havet är det gräset snarare än blommorna vi bör associera till. När ljus och näring finns i överskott kan de friflytande och mikroskopiskt små algerna i ytvattnet explodera i en masstillväxt – en algblomning. De blommande algerna fyller havet med mat för de organismer i näringsväven som äter växtplankton eller bakterier. Vår, sommar, höst, till och med under vintern växer planktonalger i den övre, solbelysta delen av vattenmassan. Efter den mörka vintern är ytvattnets näringsreserver fyllda till brädden, och när ljuset återvänder börjar den stora vårblomningen. Då växer kiselalger och dinoflagellater till i snabb takt. Efter några veckor tar näringen slut och blomningen ebbar ut.

Vad är cyanobakterier? Varje sommar tillväxer cyanobakterier (tidigare kallade blågrönalger) i snabb takt i det som kallas algblomning. Cyanobakterier är egentligen inte alger utan bakterier, men eftersom de finns i vatten och använder solljuset för sin fotosyntes klumpar man ihop dem med den stora gruppen växtplankton. I denna grupp finns förutom cyanobakterier även kiselalger, dinoflagellater, grönalger, små flagellater och andra grupper.

Var blommar de? Varje sommar blommar cyanobakterier i Östersjön och i insjöar. Det handlar om de tre arterna Aphanizomenon flosaquae, Dolichospermum sp. samt Nodularia spumigena. Dessa trivs egentligen bäst i sötvatten, men de har utvecklats att tolerera Östersjöns salthalt. De trivs däremot inte alls i Västerhavet och förekommer bara sporadiskt längs med de södra kuststräckorna när de spolas ut med ytströmmen från Östersjön.

Hur blommar de? Vårblomningen består av främst av kiselalger och dinoflagellater som börjar växa när ljuset kommer tillbaka. Vårblomningen minskar halterna av näringsämnen – främst fosfor, kväve och kisel – i vattnet drastiskt. Efter vårblomningen blir det därmed gynnsamt för cyanobakterierna att börja blomma.

Närbild på cyanobakterie Bild: Ann-Turi Skjevik, SMHI

Cyanobakterien Nodularia spumigena bildar långa trådar med celler på rad. De tre ljusgröna cellerna är heterocyter som är specialiserade på kvävefixering. De andra cellerna är vanliga celler som fotosyntetiserar.

Cyanobakterierna kan fixera sitt eget kväve från luften med hjälp av specialiserade celler, som kallas heterocyter. Dessutom har de en förmåga att snabbt ta upp och lagra fosfor i cellerna, så de inte blir så beroende av näringshalten i vattnet. På sommaren är vattentemperaturen hög, tillsammans med svaga vindar, skapas en termoklin dvs ett skikt av varmt vatten som flyter ovanpå det kallare vattnet i Östersjön. I detta vatten trivs cyanobakterierna. Visst finns det djurplankton som äter cyanobakterierna, men de hinner inte riktigt med att äta upp alla bakterier. Det är alla dessa faktorer som tillsammans orsakar de ofta krafiga algblomningarna på sommaren i Östersjön.