Hoppa till huvudinnehåll

Tillstånd


Vegetationsklädda bottnar

Stefan Tobiasson, Linnéuniversitetet & Susanne Qvarfordt, Stockholms universitet. Publicerad: 2017-01-10

Tillståndet för de vegetationsklädda bottnarna var överlag bra både 2013 och 2014. Det har inte skett några dramatiska förändringar de senaste åren men på Gotland har blåstången haft mindre djuputbredning efter 2007 jämfört med tidigare år. Även i Blekinge har tångens utbredning minskat något. Samtidigt kan konstateras att tångens djuputbredning i Asköområdet har ökat sedan mitten på 1990-talet.

Bottenhavet
Närmast ytan växer grönalgerna tarmtång (Ulvae intestinalis) och grönslick (Cladophora). På bilden ses också årsgamla plantor av blåstång (Fucus vesiculosus). Foto: Stefan Tobiasson

Längs Höga kusten visar inventeringen av vegetationsklädda bottnar på fortsatt hög status 2013 och 2014. Den nationella miljöövervakningen i området har utförts på sex transekter sedan 2008 men ett par av stationerna har inventerats även tidigare, vissa redan 1996. Den ekologiska statusen baserad på vegetationens djuputbredning har varit hög samtliga år. Den tendens till högre EK-värden som ses under senare år beror på att endast ett par av de nuvarande lokalerna inventerades på 1990-talet.


Makrovegetationens tillstånd 2014


Tillståndet för de vegetationsklädda bottnarna vid de nationella övervakningsstationerna är bedömd med hjälp av ett ekologiskt kvalitetsindex (EK). Delområdenas utveckling över tid visas i figurerna och 2013 –2014 års klassningar är markerade med en färgfylld cirkel.

Spridningen anges med 95-procentigt konfidensintervall och trendlinjer som visas är statistiskt signifikanta. n= den provtagningsbas som ingått i bedömningen, i detta fall antal lokaler eller transekter.

Not: Data för västkusten var inte färdiganalyserade när rapporten trycktes men kommer att redovisas i nästa rapport.


Östersjön

Även i norra Egentliga Östersjön var den ekologiska statusen fortsatt hög. På Gotland har de vegetationsklädda bottnarna bedömts ha hög status sedan den nationella miljöövervakningen startade år 2000. Även en tidigare inventering år 1990 på samma transekt visade hög status baserat på referensarternas djuputbredning. Blåstången har dock haft mindre djuputbredning efter år 2007 medan de fleråriga rödalgerna kräkel (Furcellaria lumbricalis) och rödblad (Coccotylus sp./Phyllophora sp.) har haft oförändrad djuputbredning.

I Asköområdet, där mätningar gjorts på 30 transekter årligen sedan 1993, visar resultaten att inga stora förändringar skett i referensarternas djuputbredning. I området har blåstången haft något större djuputbredning på 2000-talet jämfört med på 1990-talet.
I Asköområdet uppvisar blåstången ökad djuputbredning sedan mitten av 1990-talet medan den utanför Gotland istället har minskat efter 2007. I figurerna visas den maximala djuputbredningen och medelvärdet för den maximala djuputbredningen på samtliga transekter i respektive område. Spridningen anges med 95-procentigt konfidensintervall. Antal replikat (=transekter), Askö n=22-30 (1992 n=5), Gotland n=4-5 (1990 n=3).

Längs Blekingekusten i södra Östersjön var den ekologiska statusen för de vegetationsklädda bottnarna fortsatt hög på de 20 inventerade transekterna 2013 och 2014. Det har inte skett någon mätbar förändring av kvalitetsindex under de åtta år som området har övervakats. Däremot har mängden fjäderslick (Polysiphonia fucoides) och sågtång (Fucus serratus) minskat något medan kräkel uppvisar ökad djuputbredning. Rödalgerna växer överlag betydligt djupare än gränsen för hög status medan tången däremot bara växer till ett djup motsvarande måttlig till god status. Vid undersökningen längs Blekingekusten identifierades totalt 22 olika växtarter vilket är ungefär som tidigare år. Både artantal och täckningsgrad dominerades av rödalgerna. Trots hög ekologisk status fanns sammanhängande tångbälten bara på 12 av de 20 undersökta transekterna, vilket är en försämring jämfört med tidigare år. Regionala data visar på god till hög ekologisk status.