Ingen övergödning

Östersjön påverkas sedan lång tid av övergödning genom förhöjd tillförsel av näringsämnen och miljömålet ingen övergödning är avlägset. Höga halter av näringsämnen, främst kväve och fosfor, orsakar ökad produktion av växtplankton och fintrådiga alger. När de sedimenterar och bryts ned förbrukas syre. De bottenarealer och vattenvolymer i Östersjön som nu är påverkade av syrebrist eller helt saknar syre, och därigenom också högre former av biologiskt liv, har aldrig varit större i modern tid. Bottniska viken är relativt svagt påverkad av övergödning och för Västerhavet är trenden generellt positiv. Vegetationen i Skagerraks grunda kustområden är dock fortfarande starkt påverkad.

Långsam återhämtning

Östersjöns samlade näringsämnesbelastning från alla länder och källor har minskat betydligt genom åtgärder sedan maxbelastningen under det sena 1980-talet och bedöms idag vara tillbaka på 1960-talets nivå^†Gustafsson, BG m.fl. 2012. Reconstructing the development of Baltic Sea eutrophication 1850- 2006. Ambio 41:534-548.. Näringstillförseln från svenska vattendrag till samtliga havsområden har sedan 1995 minskat något för totalkväve och totalfosfor medan belastningen av oorganisk fosfor har ökat något. Tillförseln av löst organiskt material har ökat i samtliga havsområden sedan 1995^†HAVET 2015/2016 Belastning på havet.. Trots minskad belastning av näringsämnen är det svårt att urskilja någon tydlig minskning av halterna i Östersjöns ytvatten^†HAVET 2015/2016 Oceanografi.. Detta bör dock inte tolkas som att åtgärderna saknar effekt eftersom betydande förbättringar kan ses i många kustområden, exempelvis Stockholms innerskärgård^†Karlsson O.M. m.fl. 2010. Indications of recovery from hypoxia in the inner Stockholm archipelago. Ambio 39:486–495. doi: 10.1007/s13280-010-0079-3. Konsekventa och långsiktiga åtgärder för att minska belastningen av kväve och fosfor är avgörande för att nå miljömålet.

Orgelbundet utbyte av bottenvatten

En orsak till att det är svårt se resultat av åtgärder är att vattnet i Egentliga Östersjön har mycket lång omsättningstid, mer än 30 år^†Stigebrandt, A. & B.G. Gustafsson, 2003. Response of the Baltic Sea to climate change - theory and observations. Journal of Sea Research 49:243-256.. Sedimenten och bottenvattnet har också genom långvarig övergödning blivit rika på organiskt material som förbrukar stora mängder syre när det bryts ned av bakterier. Syrebrist ökar dramatiskt frisättningen av fosfor från sedimenten men påverkar också andra bakteriella processer som avlägsnar växttillgängligt kväve från vattnet (denitrifikation).

Syre kan bara tillföras djupvattnet genom inbrott av kallt, salt och syrerikt vatten från Västerhavet. Genom sin höga densitet ”rinner det in” under äldre syrefattigt vatten och tränger bort det. Stora inflöden av sådant vatten sker sporadiskt under vinterhalvåret vid västliga stormar. Sedan 1983 har antalet inflöden minskat från cirka 5 – 7 inflöden per decennium till endast ett^†Mohrholz, V m.fl. 2015. Fresh oxygen for the Baltic Sea - An exceptional saline inflow after a decade of stagnation. Journal of Marine Systems 148: 152-166.. Östersjön har därför under de senaste 30 åren genomgått cirka tioåriga cykler med omfattande syrebrist. Det stora inflödet 2014/15 medförde en mindre förbättring, men det salta, syrerika vattnet nådde inte hela Östersjöns bottnar och syret har nu förbrukats. Cirka 45 procent av bottenarealen i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten täcks idag av syrefattigt eller syrefritt vatten^†HAVET 2015/2016 Allvarlig syrebrist i Egentliga Östersjön trots stort inflöde.. Cyklerna av syrebrist får näringshalterna i djupvattnet att variera drastiskt i likartade cykler, som med viss eftersläpning avspeglas i ytvattnet.

Halterna av näringsämnen påverkas också av andra omfattande processer som pågår i havet. Cyanobakterierna överför kvävgas som är löst i vattnet, men otillgängligt för växter, till produktionstillgängligt kväve (kvävefixering), medan denitrifikation återför stora mängder produktionstillgängligt kväve till kvävgas.

Oklara trender i näringshalter

Ytvattnets halter av totalfosfor och totalkväve ökade i så gott som alla havsområden fram till början av 1990-talet, sannolikt till följd av tillförseln av näringsämnen från land. Halterna av totalfosfor och oorganisk fosfor minskade sedan generellt under 1990-talet för att åter öka från millennieskiftet. Totalkvävehalterna har sedan 1990-talet varit relativt oförändrade i Bottniska viken och Egentliga Östersjön medan de minskat i Västerhavet. Halten av oorganiskt kväve ökade fram till 1990-talet och har sedan dess minskat något i Egentliga Östersjön, men har i övriga bassänger ingen tydlig trend³. Fosfatrikt vatten från Egentliga Östersjön har sannolikt transporterats in till Bottenhavet och kan ha förändrat förutsättningarna för vårblomningen, samtidigt som bottenvattnets syrehalt minskat, möjligen till följd av ökad bakteriell syreförbrukning^†Rolff, C. & T. Elfwing, 2015. Increasing nitrogen limitation in the Bothnian Sea, potentially caused by inflow of phosphate-rich water from the Baltic Proper. Ambio 44: 601-611. doi: 10.1007/s13280-015-0675-3,^†Panigrahi, S m.fl. 2013. Strong seasonal effect of moderate experimental warming on plankton respiration in a temperate estuarine plankton community. Estuar. Coast. Shelf Sci. 135:269-279.. Variationer i näringsämneshalter innanför Öresund och Bälten har under de senaste 30 åren påverkats starkt av inflöden, eller uteblivna inflöden, och även andra syreberoende processer.

Påverkan på plankton, vegetation och bottendjur

Ökad förekomst av växtplankton är en konsekvens av övergödning. Enligt vattendirektivets bedömningsgrunder för klorofyll och växtplanktons biovolym visar växtplankton idag måttlig till god status i Bottniska viken och Egentliga Östersjön, medan den i Västerhavet är god till hög. I Bottenhavet ökade halten av klorofyll men inte biovolymen av växtplankton. En tänkbar förklaring kan vara att tillgången på ljus minskat genom att belastningen av organiskt material ökat^†HAVET 2015/2016 Pelagial biologi/växtplankton.. Mer organiskt material kan också leda till högre biomassa av bakterier i vattenmassan, men under de senaste 15 åren ses ökande trender av bakterieplankton och tillväxt endast vid två av nio stationer i Bottniska viken^†HAVET 2015/2016 Pelagial biologi/Bakterieplankton.. I Egentliga Östersjön har inga dramatiska förändringar skett i klorofyllhalt eller växtplanktonvolym¹⁰ och i Västerhavet är trenderna för klorofyll avtagande både i utsjö och kust. Förekomsten av kvävefixerande cyanobakterier i Egentliga Östersjön har inte någon statistiskt påvisbar trend. Om blomningar av cyanobakterier ökar eller inte diskuteras livligt, men inget entydigt resultat har framkommit^†Hällfors, H m.fl. 2013. The northern Baltic Sea phytoplankton communities in 1903-1911 and 1993-2005: a comparison of historical and modern species data. Hydrobiologia 707: 109-133. doi: 10.1007/s10750-012-1414-4^,†Kahru, M & R Elmgren 2014. Multidecadal time series of satellite-detected accumulations of cyanobacteria in the Baltic Sea. Biogeosciences 11: 3619-3633. doi:10.5194/bg-11-3619-2014^,†Andersson, A m.fl. 2015. Key role of phosphorus and nitrogen in regulating cyanobacterial community composition in the northern Baltic Sea. Estuarine, Coastal and Shelf Science 164:161-171.. 

Tillståndet för de nationellt övervakade vegetationsklädda bottnarna i Östersjön och Västerhavet är jämförelsevis gott, utan dramatiska förändringar de senaste åren^†HAVET 2015/2016 Vegetationsklädda bottnar.. Blåstångens djuputbredning visar tendens till att minska något längs Höga kusten och Gotland, medan den ökat något i Asköområdet sedan mitten på 1990-talet. Tångens djuputbredning påverkas av mängden ljus, där grumligare vatten och påväxt av fintrådiga alger kan ge sämre förutsättningar. Detsamma gäller vegetationssamhället på grunda mjukbottnar där tillgängliga data visar på en förändring under de senaste decennierna, med exempelvis minskande förekomst av kransalger och småväxta, ljuskrävande arter^†Pitkänen, H. m.fl, 2013. Long-term changes in distribution and frequency of aquatic vascular plants and charophytes in an estuary in the Baltic Sea. Annales Botanici Fennici 50 (Suppl. A): 1–54.. I Skagerraks grunda kustområden är förekomsten av fintrådiga algmattor fortfarande mycket hög^†Havs- och Vattenmyndigheten 2012. God Havsmiljö 2020. Inledande bedömning av miljötillståndet och socioekonomisk analys. och nya inventeringar av ålgräsängar visar på stora förluster i södra Bohuslän^†Moksnes P-O m.fl. 2016. Ekologisk restaurering och kompensation av ålgräs i Sverige: Ekologisk, juridisk och ekonomisk bakgrund. Havs- och vattenmyndigheten. Rapport 2016:8.. Förändringen i grunda kustområdens bottenvegetation verkar inte enbart påverkas av övergödning, utan också av andra förändringar i kustmiljön såsom minskad förekomst av rovfiskar^†Östman m.fl. 2016. Top-down control as important as nutrient enrichment for eutrophication effects in North Atlantic coastal ecosystems. Journal of Applied Ecology. Early view online..

Tillståndet för bottenlevande djur har förbättrats i Bottniska viken och har nu generellt sett god status. Förbättringen är störst i Bottenhavets kustområden. En viktig orsak är att förekomsten av den känsliga vitmärlan ökat. Förhållandet är det motsatta i Egentliga Östersjön där vitmärlans antal minskat på ett flertal djupa stationer, möjligen till följd av dåliga syreförhållanden. I Västerhavet är status för bottenfaunan generellt god i utsjön, men mer varierande vid kusten^†HAVET 2015/2016 Bottenfauna..