Djupkartor viktiga för miljöövervakning i sjöar

Sötvatten 2016. Måns Lindell, Vätternvårdsförbundet. Publicerad: 2018-06-18
Undersökningen år 2014 visar att strandekosystemen i samtliga tre sjöar är stabila med endast obetydliga förändringar jämfört med tidigare undersökningar, 10–25 år tillbaka i tiden. De höga naturvärden som då konstaterades består i samtliga sjöar. Sammansättningen av bottenfaunan återspeglar framför allt en ”nordligare typ” med krav på kallt och syrerikt vatten. Ett signum är också arter som trivs på renspolade stränder, precis som vid strömmande vatten. Bottenfaunan återspeglar även näringsämneshalterna i sjöarna där Vättern har lägst halter, Vänern lite högre och de högsta finns i Mälaren. Resultaten bidrog även till att klarlägga naturvärden och behovet av åtgärder samt hur mycket föda som finns där för fisk och fågel.
Sammantaget noterades 26 ovanliga arter (Vänern 8, Vättern 14 och Mälaren 15 arter). Tre av de ovanliga arterna förekom i samtliga tre sjöar, två ovanliga arter var gemensamt enbart för Vänern och i Vättern och två gemensamma enbart för Vänern och Mälaren. I Vättern förekom åtta ovanliga arter som varken återfanns i Vänern eller Mälaren. Sveriges stora sjöar har med andra ord inte bara stora naturvärden i de stora fria vattenmassorna utan även en mycket rik bottenfauna i strandzonerna.
Figur 1. Förekomst av ovanliga eller rödlistade arter ofta i kombination med hög artrikedom visar på höga naturvärden. Artantalet var generellt högre i Vänern och Mälaren än i den näringsfattigare Vättern. Linjerna i diagrammet markerar gränsen för höga respektive mycket höga naturvärden enligt Medins naturvärdesindex för bottenfauna, 2009.
Syfte: Beskriva bottenfaunasamhällenas arter och sammansättning, status och strändernas miljötillstånd. Slutsatserna kan ingå för bedömningar av sjöarnas miljötillstånd i sin helhet.
Antal undersökta strandsträckor: Vättern (12), Vänern (7), Mälaren (7)
Bottenfauna: Kräftdjur, insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor och musslor.
Provtagningsmetod: Sparkprovtagning och handhåv i oktober 2014.
Analys och statusklassning: Utvärdering och statusklassning med hjälp av index samt naturvärdesbedömning med hjälp av expertanalys. För hydromorfologisk påverkan användes dessutom ett regleringsindex dvs. ett sammansatt index för regleringspåverkan i sjöar.
Förutsättningar: Undersökningarna utfördes inom den nationella miljöövervakningen och finansierades av Havs- och vattenmyndigheten i samverkan med respektive vattenvårdsförbund. Bidrag kom även från ABU Garcia samt Göte Borgsströms Stiftelse för fiske- och vattenvård (Vättern).
Utförare och utvärdering: Medins Havs-och Vattenkonsulter AB.
Sammantaget noterades 26 ovanliga arter (Vänern 8, Vättern 14 och Mälaren 15 arter). Tre av de ovanliga arterna förekom i samtliga tre sjöar, två ovanliga arter var gemensamt enbart för Vänern och i Vättern och två gemensamma enbart för Vänern och Mälaren. I Vättern förekom åtta ovanliga arter som varken återfanns i Vänern eller Mälaren. Sveriges stora sjöar har med andra ord inte bara stora naturvärden i de stora fria vattenmassorna utan även en mycket rik bottenfauna i strandzonerna.
Måns Lindell, Vätternvårdsförbundet
e-post: mans.lindell@lansstyrelsen.se
Sara Peilot, Vänerns vattenvårdsförbund
e-post: sara.peilot@lansstyrelsen.se
Ingrid Hägermark, Mälarens vattenvårdsförbund
e-post: ingrid.hagermark@ lansstyrelsen.se
Carin Nilsson, Medins Havs-och Vattenkonsulter AB
e-post: carin.nilsson@medinsab.se
Vättern: www.vattern.org: Rapport 121.
Vänern: www.vanern.se: Rapport 88.
Mälaren: www.malaren.org, sök på ”bottenfauna”.