Hoppa till huvudinnehåll

Artikel


Höga naturvärden i strand­zonen kring Sveriges stora sjöar

Sötvatten 2016/Måns Lindell, Vätternvårdsförbundet. Publicerad: 2018-06-18

Miljöövervakning i Vänern, Vättern och Mälaren innefattar huvudsakligen den fria vattenmassan och de djupa bottnarna. Det är inte så konstigt när dessa utgör en stor del av sjöarnas ekosystem med såväl stora ekologiska värden, som samhällsvärden. Sjöarnas strandzon är däremot betydligt sämre undersökt, trots att även denna är en viktig del i sjöarnas ekosystem. Sjöarnas totala strandlinjer omfattar 380 mil mot fastlandet och under 2014 undersöktes bottendjuren i strandzonen i samtliga tre sjöar. Överallt kunde höga naturvärden konstateras.

Undersökningen år 2014 visar att strand­eko­systemen i samtliga tre sjöar är stabila med endast obetydliga förändringar jämfört med tidigare undersökningar, 10–25 år tillbaka i tiden. De höga naturvärden som då konstaterades består i samtliga sjöar. Sammansättningen av bottenfaunan återspeglar framför allt en ”nordligare typ” med krav på kallt och syrerikt vatten. Ett signum är också arter som trivs på renspolade stränder, precis som vid strömmande vatten. Bottenfaunan återspeglar även näringsämneshalterna i sjöarna där Vättern har lägst halter, Vänern lite högre och de högsta finns i Mälaren. Resultaten bidrog även till att klarlägga naturvärden och behovet av åtgärder samt hur mycket föda som finns där för fisk och fågel.

 

 

Jättebäckslända, Dinocras cephalotes. Foto: Medins Havs-och Vattenkonsulter

Resultaten i korthet:

  • Vättern har med sitt välbuffrade, klara och kalla vatten en unik artsammansättning. Här finns flera speciella bottenfaunadjur som exempelvis jättebäcksländan Dinocras cephalotes, som annars huvudsakligen förekommer i rinnande vatten i norra Sverige.Artantal och individtäthet varierade mellan lokalerna, men vid alla lokaler utom en fanns ovanliga arter. Inte mindre än sju stycken ovanliga arter noterades vid Bymarken i Jönköping, bland annat den rödlistade, husbyggande nattsländan, Ecclisopteryx dalecarlica. Larven lever främst i rinnande vatten men har även påträffats i fjällsjöar. Utöver Ecclisote­ryx noterades 13 ovanliga arter. Tio av lokalerna undersöktes 1992, resultaten var då mycket likartade.
  • Vänerns vatten är mer näringsrikt än Vätterns, men även här är bottenfaunan i strandområdena mycket artrik med höga eller mycket höga naturvärden. Flest ovanliga arter, sex stycken, hittades i Dalbosjön vid Roparudden. Det påträffades inga rödlistade arter men sammanlagt noterades åtta ovanliga arter varav nattsländan Micrasema setiferum bara fanns i Vänern, dvs. noterades inte i Vättern eller Mälaren. Micrasema setiferum är en husbyggande nattslända med en nordlig utbredning i Sverige.
  • Mälarens vatten är mer näringsrikt än både Vänern och framför allt Vätterns. Bottenfaunan i strandområdena här var mycket artrik med höga eller mycket höga naturvärden. Flest ovanliga arter, nio stycken, noterades vid Storgården i Norra Prästfjärden, Upplands Bro. Inga rödlistade arter påträfffades men sammanlagt noterades 15 ovanliga arter, varav huvuddelen snäckor. Sex snäckarter och två nattsländearter förekom enbart i Mälaren. Sex av de sju lokalerna undersöktes i slutet av 1990-talet. Vid samtliga lokaler var bottenfaunas artsammansättning likartad jämfört med dessa undersökningar.

Sammantaget noterades 26 ovanliga arter (Vänern 8, Vättern 14 och Mälaren 15 arter). Tre av de ovanliga arterna förekom i samtliga tre sjöar, två ovanliga arter var gemensamt enbart för Vänern och i Vättern och två gemensamma enbart för Vänern och Mälaren. I Vättern förekom åtta ovanliga arter som varken återfanns i Vänern eller Mälaren. Sveriges stora sjöar har med andra ord inte bara stora naturvärden i de stora fria vattenmassorna utan även en mycket rik bottenfauna i strandzonerna.

Figur 1. Förekomst av ovanliga eller rödlistade arter ofta i kombination med hög artrikedom visar på höga naturvärden. Artantalet var generellt högre i Vänern och Mälaren än i den näringsfattigare Vättern. Linjerna i diagrammet markerar gränsen för höga respektive mycket höga naturvärden enligt Medins naturvärdesindex för bottenfauna, 2009.

FAKTA: Bottenfaunainventering i de tre stora sjöarna

Syfte: Beskriva bottenfaunasamhällenas arter och sammansättning, status och strändernas miljötillstånd. Slutsatserna kan ingå för bedömningar av sjöarnas miljötillstånd i sin helhet.
Antal undersökta strandsträckor: Vättern (12), Vänern (7), Mälaren (7)
Bottenfauna: Kräftdjur, insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor och musslor.
Provtagningsmetod: Sparkprovtagning och handhåv i oktober 2014.
Analys och statusklassning: Utvärdering och statusklassning med hjälp av index samt naturvärdesbedömning med hjälp av expertanalys. För hydromorfologisk påverkan användes dessutom ett regleringsindex dvs. ett sammansatt index för regleringspåverkan i sjöar.
Förutsättningar: Undersökningarna utfördes inom den nationella miljöövervakningen och finansierades av Havs- och vattenmyndigheten i samverkan med respektive vattenvårdsförbund. Bidrag kom även från ABU Garcia samt Göte Borgsströms Stiftelse för fiske- och vattenvård (Vättern).
Utförare och utvärdering: Medins Havs-och Vattenkonsulter AB.

Husbyggande nattslända, Ecclisopteryx dalecarlica. (t.v.) Hydropsyche contubernalis påträffades i alla tre sjöarna. Sländorna i släktet Hydropsyche kallas ibland för vattenandar.(t.h.)

Sammantaget noterades 26 ovanliga arter (Vänern 8, Vättern 14 och Mälaren 15 arter). Tre av de ovanliga arterna förekom i samtliga tre sjöar, två ovanliga arter var gemensamt enbart för Vänern och i Vättern och två gemensamma enbart för Vänern och Mälaren. I Vättern förekom åtta ovanliga arter som varken återfanns i Vänern eller Mälaren. Sveriges stora sjöar har med andra ord inte bara stora naturvärden i de stora fria vattenmassorna utan även en mycket rik bottenfauna i strandzonerna.

Text & kontakt:

Måns Lindell, Vätternvårdsförbundet
e-post: mans.lindell@lansstyrelsen.se
Sara Peilot, Vänerns vattenvårdsförbund
e-post: sara.peilot@lansstyrelsen.se
Ingrid Hägermark, Mälarens vattenvårdsförbund
e-post: ingrid.hagermark@ lansstyrelsen.se
Carin Nilsson, Medins Havs-och Vattenkonsulter AB
e-post: carin.nilsson@medinsab.se


Läs mer:

Vättern: www.vattern.org: Rapport 121.
Vänern: www.vanern.se: Rapport 88.
Mälaren: www.malaren.org, sök på ”bottenfauna”.