Hoppa till huvudinnehåll

Artikel


Fler kan bidra mer än de vet till minskad övergödning

Havet 2015/2016. Eva-Lotta Sundblad, Are Vallin & Anders Grimvall, Havsmiljöinstitutet. Publicerad: 2016-11-22

Många i samhället påverkar på olika sätt tillförseln av näringsämnen till Östersjön och Västerhavet. Nu har viktiga aktöre­r, handlingar och samhällsstrukturer som bidrar till flödet identifierats. Såväl enskild­a personer som företag och offent­­liga verksamheter kan göra mer för att minska övergödningen.

Aktiviteter i samhället har sedan lång tid påverkat förutsättningarna för livet i de hav som omger Sverige. Jordbruk, industri och avloppsreningsverk har släppt ut fosfor och kväve vilket bidragit till övergödning av svenska kustvatten i Östersjön och Västerhavet. Att lyfta fram de aktörer som direkt eller indirekt påverkar dessa aktiviteter är viktigt, eftersom det ger möjligheter till förändring. Nya åtgärder kan öka möjligheterna att nå de utsläppsmål för näringsämnen som fastställts i såväl de svenska miljökvalitetsmålen som internationella överenskommelser. Flera av åtgärderna kan även bidra till att minska Sveriges klimatpåverkan.

I en analys av samhällets koppling till belastningen av näringsämnen på havet har Havsmiljöinstitutet identifierat 17 olika samhällsfenomen, det vill säga aktörer, handlingar och samhällsstrukturer, som driver utsläppen av näringsämnena kväve och fosfor. Aktörerna är främst personer, företag och offentliga verksamheter som handlar med och som konsumerar varor och tjänster. Här beskriver vi tre exempel: en ökad konsumtion av protein, en utveckling mot få och stora livsmedelsaktörer samt en låg medvetenhet om påverkan på havsmiljön hos individer och organisa­tioner.

Ökad konsumtion av protein

Den svenska konsumtionen av proteinrika livsmedel har ökat ända sedan 1970-talet. Det gäller både animalier såsom kött, mjölk och ägg och vegetabilier som baljväxter och spannmål. Den genomsnittliga konsumtionen är nu nästan 110 gram per person och dag. Enligt WHO är det dagliga behovet av protein för en person på 70 kilo omkring 58 gram per dag. Svenska konsumenter äter alltså mer än de grundläggande behoven vilket är ett mönster som går igen i stora delar av västvärlden.
Det finns klara samband mellan maten som svenska konsumenter äter, vad som produceras på svensk jordbruksmark, och jordbrukens utsläpp av näringsämnen. Den typ av kött som svenskar väljer att äta påverkar havsmiljön mer eller mindre beroende på flera faktorer. En faktor är att olika djur äter olika foder och att produktionen av dessa foder ger olika utsläpp av näringsämnen. Till exempel äter nötdjur i huvudsak foder från betesmark och vall medan gris och kyckling äter spannmål. Utsläppen av näringsämnen från betesmarker och vallodling är som regel mindre än utsläppen från spannmålsodling på åkermark, eftersom åkrar som plöjs varje år frigör mer näringsämnen än mark som bearbetas mer sällan.

En annan faktor som påverkar utsläppens storlek är hur effektivt djuren omvandlar foder till protein. Kyckling är till exempel en mer effektiv omvandlare av foder än gris och nötdjur, och kycklingen behöver därmed inte äta lika mycket foder för att öka sin vikt.

Även produktion av baljväxter och spannmål för direktkonsumtion bidrar till utsläppen av kväve och fosfor: Men ur miljösynpunkt är det alltid effektivare att direkt använda sådana grödor som mat än att först använda dem som djurfoder och sedan äta köttet.

Det finns även samband mellan vad människor äter och avloppsvattnet från våra toaletter. Halten av kväve i hushållens avloppsvatten är direkt relaterad till proteinhalten i maten. Fosforhalten följer nästan samma mönster. De kommunala reningsverken längs våra kuster släpper i genomsnitt igenom runt 30 procent av kvävet och 5 procent av fosforn. Ännu mindre renas i de enskilda avloppen, som i genomsnitt släpper igenom omkring 80 procent av kvävet och omkring 60 procent av fosforn.

 

Aktörer och aktörsgrupper producerar, handlar, använder och konsumerar varor i den komplexa produktkedjan för nötkött. Efter konsumtion hamnar en stor del av avfallsprodukterna hos avloppsreningsverken.
Källa: Havsmiljöinstitutets rapport 2014:1.

Tillförsel av animaliskt och vegetabiliskt protein till marknaderna i Sverige 1960–2011. Konsumtionen av protein är något lägre på grund av det svinn som uppstår i till exempel hushåll, restauranger och butiker.
Källa: FAOstat.

 

Få och stora marknadsaktörer

Aktörerna kring livsmedelsförädling och handel är få och stora. De har i sin tur kontaktytor som gör att de når och kan påverka många fler aktörer som producerar eller köper deras varor.

Utvecklingen mot stora och dominerade aktörer är tydlig inom handels- och förädlingsleden i livsmedelskedjan, det vill säga de led där inköp, förädling och försäljning av insatsvaror och färdigvaror sker. Ica, Coop och Axfood har tillsammans cirka 87 procent av den svenska marknaden för dagligvarugrossister och detaljhandel. Dagligvaruhandlarna når därmed merparten av de svenska konsumenterna och påverkar kundernas val genom bland annat sortiment, reklam och utgivning av matrecept. Scan och KLS Ugglarps köper tillsammans mer än hälften av köttet från svenska bönder. Lantmännen och Svenska Foder har cirka hälften respektive en fjärdedel av marknaden för färdigfoder. Uppköpare av kött, mjölk och spannmål påverkar jordbrukarnas förutsättningar genom krav som ställs på jordbrukarna och genom prissättning. Ett exempel på vad inflytelserika aktörer kan göra är den nya odlingsmetod som Lantmännen förordar och, som de hävdar, ger ett vetemjöl med 20 procent mindre klimatpåverkan. Många konsumenter har därmed möjlighet att välja ett miljövänligare alternativ.

Konsumenters val av livsmedel är beroende av det utbud som butiker och distributörer väljer att erbjuda. Med bättre kunskap om hur livsmedel påverkar havet kan fler bidra till att minska övergödningen. Foto: Mikael Damkier/Shutterstock


FLÖDEN MELLAN AKTÖRER I SAMHÄLLET

Metod med tre steg

Metoden som Havsmiljöinstitutet använt för att identifiera aktörer, handlingar och samhällsstrukturer som påverkar kväve- och fosforbelastningen på havet innefattar tre steg:

1. En generell beskrivning av hur varor och substanser (i det här fallet fosfor och kväve) flyttas mellan olika grupper av aktörer i samhället. Varor och tjänster produceras, handlas med, konsumeras och hanteras slutligen som avfall. Samtidigt uppstår läckage av näringsämnen vilka till slut hamnar i haven.

2. Identifiering av aktörer och handlingar som genom sina handlingar direkt påverkar varu- eller substansflöden eller utsläpp av näringsämnen. Detta steg sker genom att modellen får beskriva substansflöden som kan kopplas till flöden av specifika varugrupper och tjänster. Viktiga aktörer som identifierades i detta steg var jordbrukare, handelsaktörer (som förmedlar varor), och konsumenter (som köper produkterna).

3. Identifiering av ytterligare aktörer som har inflytande över de aktörer som direkt orsakar utsläpp av näringsämnen. Detta steg sker genom intervjuer med de aktörer som identifierats i föregående steg. Orsaker och bakomliggande motiv till deras beteenden kartläggs. Härigenom framkommer även andra aktörer. Media, branschorganisationer och TV-kockar är några exempel på ytterligare aktörer som framkom i detta steg.

Dålig kunskap om påverkan

För att en individ ska kunna göra val som är till nytta för havsmiljön krävs kunskap och medvetenhet om såväl orsakerna till rådande havsmiljöproblem som betydelsen av de egna handlingarna. Samma sak gäller för företag och offentliga verksamheter. Medvetenhet om havsmiljöproblem kring Sverige har flera komponenter:
•    Att det finns havsbassänger och kustområden som inte når upp till god miljöstatus.
•    Vilken typ av problem som finns i havets ekosystem (till exempel övergödning).
•    På vilket sätt samhället orsakar övergödning och andra havsmiljöproblem.
•    Hur individen eller organisationen påverkar havsmiljöproblemet (till exempel konsumtion av proteinrika livsmedel).
•    Vad olika aktörer själva kan göra för att minska påverkan (till exempel kan butiker främja livsmedel med mindre protein).

Data om allmänhetens medvetenhet om havsmiljöproblemen är begränsade. Detta framgår av de data som Havsmiljöinstitutet år 2013 beställde från SOM-institutet avseende svenskars bedömning av havsmiljöns status. Undersökningen visade att många känner till att havet inte har god status men att svenskar i allmänhet har låg medvetenhet om vad som påverkar havet. Havsmiljöinstitutets intervjuer med personer i livsmedelsbranschen har gett en liknande bild. Kunskapen om den egna verksamhetens koppling till havets övergödning är generellt sett dålig. Många företag har ett aktivt och ambitiöst miljöarbete, men det är inte inriktat specifikt mot att minska övergödningen av havet.

Uppmärksamma drivkrafterna

De tre exempel på samhällsfenomen som presenteras ovan visar att olika aktörer som konsumenter, dagligvaruhandlare och livsmedelsföretag bör inkluderas i åtgärdsarbetet mot övergödningen eftersom deras agerande driver utsläppen av näringsämnen. Många är inte medvetna om sin påverkan men skulle med ökad kunskap kunna vidta egna åtgärder. Detta är också i linje med Naturvårdsverkets förslag om en tydligare styrning mot Sveriges miljökvalitetsmål genom förändrade roller för konsumtion och näringsliv. Även FN betonar i sina nya globala mål för hållbar utveckling att företagen och konsumenterna behöver information och kunskap för att de ska kunna bidra till nödvändiga omställningar.

Nedan listas lästips och referenser i urval.Havsmiljöinstitutets rapport 2014:1 Utveckling av indikatorer för samhällsfenomen som påverkar utsläpp av näringsämnen till havet.Havsmiljöinstitutets rapport 2015:6 Samhällsfenomen och åtgärder mot övergödning av havsmiljön. Rapporten beskriver 17 samhällsfenomen som påverkar belastningen av näringsämnen på havet.